Våldsamma datorspel – hjärntvätt av unga som behöver lära sig empati

19 januari, 2012 kl. 15:04 | Publicerat i Barn, dagens tankar, Kropp & Sinne, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter Barn, dagens tankar, Kropp & Sinne, psykologi, relationer, Vetenskap

Det har publicerats artiklar på DN om våldsamma datorspel efter att Statens medieråd nyligen publicerat en rapport där de tydligen säger att det inte är någon större fara med dessa. Undrar om detta medieråd har representanter som verkar i spelföretagens intresse, precis som var fallet med mobilstrålningsrapporten i somras (Mobilstrålning åter på tapeten – sakkunnig jävig)?

Vem kan tro att något som framtagits och används på amerikanska soldater för att avtrubba dem på empati innan de går ut i krig inte skulle påverka barn och tonåringar som behöver utveckla just denna egenskap?

Vart har sunda förnuftet tagit vägen? Ofta hör man argument som: ”Ja, men vi lekte cowboys och indianer när vi var små och det tog vi ingen skada av.” De äventyrslekarna kom sig av de filmer som visades på tv på den tiden, och våldsamheterna i dem går inte att jämföra med den råhet som finns idag i dataspel, på film och på tv. Barn har alltid levt ut sin inre föreställningsvärld, hur lever de barn som får se dessa grymma våldsamheter ut denna idag? Genom pennalism, översitteri och mobbning? Hur är dagens sociala klimat i skolorna?

Allt vi ser på tas in av hjärnan som om det händer oss, och lagras i vårt undermedvetna. Detta skapar säkert oro, rädslor och ångest hos de känsliga individerna medan de som har en empatistörning, och som därmed inte påverkas på det sättet, lättare tar till våld i en konfliktsituation. Ungas psykiska hälsa har försämrats de senaste två decennierna, kan det till viss del bero på allt detta våld som visas idag?

De flesta barn vet nog var gränsen går men sedan finns det de barn som t ex har problem i familjen och som dessutom kanske har någon neuropsykiatrisk funktionsstörning med dålig impulskontroll, ett växande problem i dagens samhälle. Barnmisshandeln ökar, är den ett symtom på just detta problem? En våldsspiral som trappas upp grad för grad, generation för generation, av ett uppväxande släkte som matats med denna våldsglorifiering?

För hur sunt är det att använda våld som underhållning?

Vad barn och unga behöver lära sig är samspel, empati och respekt för andra kännande varelser. Det är väldigt viktigt att de får lära sig prosociala beteenden, lära sig konflikthantering och hur att kommunicera på ett konstruktivt sätt som skapar en win-win-situation för alla. Dvs att alla ska känna sig nöjda med lösningen på konflikten. I Bemästra konsten att kommunicera kan du läsa mer om detta.

Det finns konstruktiva dataspel. Här kan du läsa mer om dessa.

Blogginlägg: Datorspel kan utveckla lärande och socialt beteende

I måndags hade The Boston Globe en intressant artikel där man lät lärandeforskare och neurologer resonera kring hur datorspel kan utveckla hjärnan, tankeförmågan, lärandet och hur man förhåller sig till andra människor. I den allmänna debatten ges datorspel alltför ofta skulden till verklighetsflykt, våldsamt beteende, dåliga studieresultat och problem med övervikt. Men forskningen visar att datorspelandet kan skapa en mängd positiva effekter – och dessa är det förstås viktigt att undersöka närmare och ta fasta på.

I artikeln lyfter man också fram forskning som pekar på att datorspel kan fylla en viktig funktion i utvecklingen av barns och ungdomars värderingar och etiska förhållningssätt. I våras presenterade forskare vid Iowa State University en studie som visar att datorspelandet både kan stimulera till positivt och negativt socialt beteende.

[...] Scott Seider på Boston University, som forskar kring ungdomars sociopolitiska utveckling, konstaterar att datorspel kan spela en viktig roll för att utveckla det etiska sinnet och hur man beter sig i verkliga livet. Därför menar han att det är viktigt att spelutvecklarna beaktar detta och tar fram spel som visar värdet av och nyttan med ett prosocialt beteende.

”Våldsamma datorspel kan visst påverka ungas hjärnor”

Andreas Olsson, fil dr, universitetslektor, Karolinska institutet
Predrag Petrovic, med dr, forskare, Karolinska institutet
Martin Ingvar, professor, Karolinska institutet

Medierådet inte objektivt. Statens medieråd ger i en nyligen publicerad rapport en gravt felaktig bild av forskningen om våldsamma datorspel. Den är ett hån mot flera decenniers seriös forskning. Slutsatsen att datorspelen troligen inte har några betydande effekter på aggressivt beteende står i bjärt kontrast mot en samlad internationell beteendevetenskaplig expertis, skriver tre forskare vid Karolinska institutet.

Statens medieråd är en myndighet som ska verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Medierådet publicerade nyligen en granskning av den vetenskap som studerar hypotesen att våldsamma datorspel (VS) kan orsaka eller förvärra aggressivt beteende. Granskningen påskiner att VS troligen inte har några betydande effekter på aggressivt beteende. Vi menar att Medierådets granskning präglas av att sammanställarna låtit sina egna partiska åsikter, som de sedan länge uttryckt, färga innehållet.

Läs mer: ”Våldsamma datorspel kan visst påverka ungas hjärnor” – DN.SE

Röster på nätet:

Blogginlägg – Empati sitter i hjärnan: Igår nämnde min svägerska ett radioinslag som hade handlat om empati och att förmågan till empati är medfödd och kan tränas. Det är snarare så att den BÖR tränas om människan inte ska bli psykopat. Empatin har bostadsadress i den främre hjärn-loben och har ingen enskild koppling till den kreativa vänstra halvan eller den logiska högra halvan. Så’nt här tycker jag är otroligt intressant! Alla föds med förmågan till empati och den är väl utvecklad upp till 5 års ålder och det krävs inte så mycket ansträngning av hjärnan att hålla den aktiv. Svägerskan arbetar på dagis och kunde bekräfta detta.

Jag är mamma till en tonåring och kan bekräfta det som kommer. I tonåren, däremot, tar empatin, av någon anledning, lååååång semester och tonåringen får verkligen köra hjärnan på max-effekt för att empatin inte ska ta avsked helt och hållet. Man skulle kunna tycka att eftersom tonåren är proppade med hormoner och starka känslor, så borde väl förmågan till MEDKÄNSLA utvecklas samtidigt, men så är inte fallet. Kanske just för att den INTE är baserad på hormoner och därför inte kommer och går okontrollerat. Jag fick en makalös aha-upplevelse när hon berättade för det förklarar varför Elin är som hon är (jag har bara min egen tonåring att utgå ifrån)!

Det är pga empatins långa semester som tonåringen är fördömande, har väldigt lätt för att skratta åt utsatta, är fruktansvärt egocentriska och har svårt att förstå varför föräldrar blir så himla arga om de kommer hem sent. DE HAR INTE FÖRMÅGAN ATT SÄTTA SIG IN I EN ANNAN MÄNNISKAS SITUATION. Det är ofta, ofta som jag kommit på mig själv med att säga till Elin:”Om du kan tänka dig själv i den eller den situationen, så skulle inte du heller vara så kaxig.” Hon kan ju inte det, men hon KAN LÄRA SIG! Empatin är oftast fullt utvecklad i 20-årsåldern, men de finns de som behöver öva tills de kommer upp i 50-årsåldern!

Tänk då på allt detta ungdomsvåld som verkar så fullständigt obegripligt. ”Jag sparkade bara honom i bröstkorgen”. Underförstått är att han ju inte dog av det. Om man kan tänka sig in i hur det känns att ligga på marken och bli sparkad på, så skulle man låta bli. Det vanligaste personlighets draget hos psykopater är just bristen på empati. Tonåringen måste träna upp denna förmåga innan den självdör och känslo-livet med den. För att inte bli påhoppad av diverse föräldrar till tonåringar, så lägger jag till att det NATURLIGTVIS finns undantag; att det NATURLIGTVIS finns tonåringar som redan har tränat upp sin empati.

Artikel i DN: ”Dataspelsvåld minskar ungas förmåga till empati” 
Tunga hjärn- och beteendeforskare varnar: Grovt datavåld under barn- och ungdomsåren kan påverka hjärnan – och samhället – ytterst negativt. En ny sammanställning av mer än hundra vetenskapliga studier – baserad på över 130 000 individer – visar på en robust koppling mellan våldsamma dataspel och till exempel aggressiva beteenden och minskad empati.

Hjärnans utveckling i barn- och ungdomsåren är mycket viktig för personligheten. Utifrån ett hjärnforskningsperspektiv finns flera specifika orosmoment, bland annat gäller det empatisystemet i hjärnbarken. Kontinuerligt användande av våldsamma dataspel kan både motverka utvecklingen av empati och barns och ungas förmåga att resonera i moraliska termer, skriver Predrag Petrovic, Andreas Olsson, Henrik Larsson och Martin Ingvar.

I dag är det inte fysiska äventyrslekar som gäller. Det är dataspel som dominerar fritiden för många ungdomar, spel vilka upplevs som både roliga och meningsfulla. Dataspel har även funnit en plats i specifik träning vid sjukdom och hjärnskador som stroke. Mitt i detta finns det nu en ökande förekomst av verklighetstrogna och extremt våldsinriktade spel där alla spelmoment som belönas går ut på att virtuellt döda, skada, misshandla, våldta, sprätta upp och lemlästa sina opponenter.
[...]
Hjärnans utveckling i barn- och ungdomsåren är mycket betydande för att skapa den personlighet som individen kommer att ha resten av sitt liv, och utifrån hjärnforskningsperspektiv föreligger flera specifika orosmoment:

1) Impulser för aggression och våld kommer från det limbiska systemet i hjärnan. Under barn- och ungdomsåren etableras impulskontroll över dessa system från pannloberna. Vi menar att det finns en stor risk att dessa kontrollsystem inte utvecklas till fullo samtidigt som automatiska aggressiva reaktioner förstärks. Tillvänjning och avtrubbning av individens impulskontroll leder till ökad risk för aggressiva beteenden i konflikter. Avtrubbningseffekten förstärks på grund av dataspelens sinnrika belöningar där spelaren belönas just för det som betraktas som starkt normbrytande beteende i det vanliga livet.

2) Hjärnforskning har visat att det finns ett empatisystem i hjärnbarken vilket kan hindra oss från att göra andra illa eftersom hjärnan gör en modell av den smärta som vår handling kommer att orsaka dem. Empati utgör således en broms mot våld. Kontinuerligt användande av våldsamma dataspel i barn- och ungdomsåren kan både motverka utvecklingen av empati och förstärka de mekanismer som hämmar empatirelaterande processer i hjärnan. Beteendestudier har också påvisat att graden av empatisk förmåga faktiskt minskar vid spelande av våldsamma dataspel.

3) Vår förmåga att resonera i moraliska termer utvecklas under barn- och ungdomen via exponering för moralsystem (genom familj, samhälle och kultur) i takt med att pannloberna utvecklas. All information som kommer till hjärnan bidrar till hur våra moraliska resonemang utvecklas. Risken är därför störst för påverkan av våldsamma dataspel hos barn med begränsat socialt nätverk.

Risken att påverkas av dessa spel beror på mängden spelande och mängden våldsinnehåll. Det är därför oroande att en del ungdomar spelar extremt våldsamma dataspel flera timmar per dag. Men från hjärnforskningsperspektiv är vi mest bekymrade för barn och ungdomar som redan har en psykiatrisk problematik, till exempel ADHD-, borderline- och antisociala symptom. Dessa barn släpar efter i mognaden av pannlobens kontrollfunktion och har ofta en bristande impulskontroll. De framstår därför som extra känsliga för våldsamma dataspel, ett antagande som stöds av beteendestudier.

Sedan dess har realismen och våldsinnehållet i dataspel ökat explosionsartat samtidigt som spelandet har krupit ner i åldrarna. I kraft av det ökade innehållet av realistiskt våld i moderna dataspel finns det anledning att ifrågasätta de argument som framförts om att det inte föreligger något samband mellan dataspelande och effekter på känsloliv eller utövande av våld hos barn och ungdomar.

Forskning.se: Finns det psykiska sjukdomar som gör någon mer aggressiv eller farlig?
Rent generellt är det svårt att undersöka orsakssamband mellan psykisk sjukdom och kriminalitet.Däremot vet man att många våldsbrottslingar har olika personlighetsstörningar och neuropsykiatriska störningar. Sådana störningar utvecklas vanligen under barndomen och kan vara helt eller delvis medfödda.

Att personer med de diagnoserna inte har kommit i fokus under debatten om våld kopplat till psyke, beror på att de vanligtvis inte vårdas inom psykiatrin. I stället återfinns de ofta inom kriminalvården, får insatser via socialtjänsten eller vårdas inom missbrukarvården.

Intressant artikel: Utveckling av personliga egenskaper förbättrar skolresultaten

…