Meditation ger fler veck i hjärnbarken
31 mars, 2012 kl. 08:38 | Publicerat i Andlighet, Kropp & Sinne, meditation, Vetenskap | Lämna en kommentarEtiketter Andlighet, Kropp & Sinne, meditation, psykologi, Vetenskap
I en ny studie från University of California i Los Angeles har forskarna funnit att personer som mediterat under lång tid har mer veck och fåror i hjärnbarken. Man har upptäckt att veckningarna har ett samband med intelligens, även om orsakssambandet inte har identifierats.
Forskarna gjorde magnetröntgenundersökningar på mer än 50 mediterande personer. De upptäckte inte bara att de som mediterade hade mer veckningar än personer som inte mediterar, utan också att de som mediterat under längre tid hade mer veckningar.
”Det har föreslagits att insulan [i hjärnbarken] kan fungera som ett nav för autonom, emotionell och kognitiv integration”, sade forskaren Eileen Luders i ett pressmeddelande. ”Mediterare är kända för att vara mästare i själviakttagelse och medvetenhet liksom i emotionell kontroll och självreglering, så upptäckterna verkar vettiga så tillvida att ju längre någon har mediterat, desto större grad av veckning i insulan.”
Studien publicerades på internet i tidskriften Frontiers in Human Neuroscience.
Hur man får ett långt liv
25 januari, 2012 kl. 07:40 | Publicerat i Andlighet, Kina, Kinesisk kultur, Kropp & Sinne, Kuliga saker :-), meditation, Vetenskap | Lämna en kommentarEtiketter Andlighet, hälsa, Kina, Kinesisk kultur, Kropp & Sinne, kuliga saker, meditation, Vetenskap
Enligt legenden var Li Qing Yun 1677–1933 en kinesisk läkare, örtexpert, qigongmästare och stridsrådgivare. Det sägs att han genomlevde nio kejsare under Qingdynastin och uppnådde 256 års ålder.
Dödsrunan i Time Magazine från maj 1933, med titeln “Sköldpadda-duva-hund”, avslöjar Lis hemlighet för att uppnå ett långt liv: ”Håll hjärtat lugnt, sitt som en sköldpadda, gå sprittande som duvan och sov som en hund”.
Det sägs att Li hade en del ovanliga vanor i sitt dagliga liv. Han drack inte starksprit och rökte inte. Han åt på regelbundna tider. Han var vegetarian och drack ofta te på gojibär.
Han gick tidigt och lade sig och steg upp tidigt. När han hade tid så satt han rak i ryggen med stängda ögon och händerna i knät, ibland utan att röra sig alls, i flera timmar.
På fritiden spelade Li kort. Varje gång lyckades han förlora just så mycket pengar att det räckte till mat för dagen för hans motspelare. Tack vare hans generositet och balanserade uppförande tyckte alla om att umgås med honom.
Under hela sitt liv studerade Li kinesiska örter och gjorde upptäckter kring hemligheten om ett långt liv. Han reste genom Kinas provinser och så långt bort som till Thailand för att samla örter och behandla sjukdomar.
Håll hjärtat lugnt, sitt som en sköldpadda, gå sprittande som duvan och sov som en hund.
Även om det är oklart om Li faktiskt levde så länge som man tror, stämmer det lilla vi vet om hans vanor bra med vad den moderna vetenskapen kommit fram till om hur man får ett långt liv.
Forskning
Dan Buettner, författare till “The Blue Zones: Lessons for Living Longer From the People Who’ve Lived the Longest” (ungefär: De blå zonerna: Lärdomar om att leva längre från människor som har levt längst, övers. anm.) forskar i vetenskapen om ett långt liv. I boken och i ett föredrag från 2009 utforskar han olika vanor hos fyra geografiskt åtskilda folkgrupper runt om i världen.
Alla dessa grupper, adventister i Kalifornien, folk på Okinawa, på Sardinien och i Costa Rica, blir i högre utsträckning än de flesta människorna över 100 år gamla eller så lever de ett dussin år längre än genomsnittet. De platser där de här folkgrupperna bor kallar han för ”blå zoner”.
Enligt Buettners forskning äter alla blåzonsgrupperna en grönsaksbaserad kost. I bibeln nämns att äta baljväxter och grönt. Det gör också gruppen med adventister i Loma Linda i Kalifornien. Boskapsskötare i bergen på Sardinien äter ett osyrat fullkornsbröd, ost från djur fodrade med gräs och ett särskilt vin.
Buettner upptäckte att en lågkalorikost bidrar till ett längre liv, vilket märktes hos en grupp friska, äldre personer på ön Okinawa. De tillämpar en konfuciansk regel där man slutar äta när man är mätt till 80 procent.
Kanske spelade Lis te på gojibär en viktig roll för hans goda hälsa. Efter att ha hört berättelsen om Li, genomförde medicinska forskare från Storbritannien och Frankrike en djupgående studie på gojibär där de upptäckte att bären innehåller ett okänt vitamin kallat ”Vitamin X”, också känt som ”skönhetsvitaminet”. Deras studier bekräftar att gojibär hämmar ansamlandet av fett och underlättar bildandet av nya leverceller, sänker blodets glukos- och kolesterolnivåer, och så vidare.
Gojibär har en föryngrande roll: de aktiverar hjärncellerna och de endokrina körtlarna, förstärker hormonutsöndringen och tar bort gifter som ansamlats i blodet, vilket kan hjälpa till att bibehålla en normal funktion hos kroppens vävnader och organ.
Meditation
Forskare har hittat många fördelar med regelbunden meditation. I en studie gjord av forskare i neurovetenskap vid University of Massachusetts Medical School ombads två grupper stressade människor att antingen meditera i åtta veckor eller att fortsätta sina liv som vanligt.
Det framkom att de som mediterade “uppvisade en tydlig förflyttning av hjärnaktivitet till den vänstra pannloben”, enligt en artikel i Psychology Today från 2003. ”Den här mentala förflyttningen minskar de negativa effekterna av stress, mild depression och oro. Man ser också en minskad aktivitet i amygdala (mandelformad lob i lillhjärnan), där hjärnan bearbetar rädsla.”
Meditation får även hjärnan att krympa mindre på grund av ålder och höjer också sinnestämningen.
Förutom meditation upptäckte Buettner att regelbundet inplanerad dödtid läker inflammationer, vilka är en reaktion på stress. Adventisterna i Kalifornien är strikta med sin vilodag (24 timmar) då de reflekterar, ber och ägnar sig åt det sociala.
Gemenskap
Buettner kunde också se att gemenskap är en mycket viktig faktor till ett långt liv hos blåzonsgrupperna. Typiskt på Okinawa är att man har många nära vänner som man delar allt med. I bergen på Sardinien finns en respekt för de äldre som man inte hittar i det moderna västerländska samhället. Hos adventisterna sätts familjen först.
En känsla av tillhörighet och att ha friska vänner och familj uppmuntrar till ett hälsosamt leverne.
I “Outliers” (ungefär ”de udda”, övers. anm.) undersökte Malcolm Gladwell en grupp italienare, kallade Rosetans. De flyttade till ett område väster om Bangor i Pennsylvania. På andra sidan gränsen hade de färre fall av hjärtsjukdomar och levde generellt långa liv som friska. Efter några experiment visade det sig att hemligheten varken handlade om genetik eller kost (41 procent av kosten kom från fett).
“Rosetans hade skapat en kraftfull, skyddande social struktur som kunde skydda dem från den moderna världens tryck”, skrev Gladwell. ”De var friska på grund av varifrån de kom, tack vare den värld som de hade ordnat för sig i sin lilla by bland kullarna.”
Meningsfullt liv
På sina resor stötte Buettner på en gemensam nämnare i blåzonsgrupperna: ingen av dem hade begreppet “pension”. Det verkar som att hålla igång gör det lättare att hålla igång.
Ett meningsfullt liv ända in i den mognaste åldern är ett mantra för grupperna på Okinawa och på Sardinien. Buettner mötte där kvinnor och män som var över hundra år som fortsatte att vandra i bergen, bygga staket, fiska och ta hand om barn-barns-barn-barns-barnbarnen.
En intressant sak var att inga av dessa hundraåringar motionerar avsiktligt så som vi västlänningar som går på gymmet. ”De lever bara aktiva liv, som kräver fysisk aktivitet”, sade Buettner. Alla går, lagar mat och sköter sina sysslor manuellt och många av dem sköter om trädgården.
Baserat på en artikel om Li Qing Yun från Kan Zhong Guo (Hemliga Kina)
Meditation är bra för hjärnan
8 december, 2011 kl. 20:13 | Publicerat i Andlighet, Falun Dafa/Falun Gong, Kropp & Sinne, meditation, Vetenskap | Lämna en kommentarEtiketter Andlighet, Falun Gong, Kropp & Sinne, meditation, psykologi, Vetenskap
Nyligen har amerikanska forskare kunnat visa att meditation sänker aktiviteten i delar av hjärnan som är inblandade när vi dagdrömmer, men också vid psykiska störningar som autism och schizofreni.
Meditation innebär att man genom koncentration uppnår ett djupt mentalt och fysiskt vilotillstånd men utan att falla i sömn.
Forskare vid Yaleuniversitetet i USA har med hjälp av funktionell magnetröntgen studerat effekterna i hjärnan hos personer som mediterar.
Både erfarna och mindre erfarna utövare av tre olika meditationstekniker deltog i studien.
Resultatet visade att det vid meditation sker en minskad aktivitet i den del av hjärnan som omfattar ett nätverk som har förknippats med koncentrationsstörningar, ångesttillstånd och vid bildande av plack som uppstår vid demenssjukdomen Alzheimers. Effekten var densamma hos testpersonerna oavsett vilken meditationsteknik de utövade.
Forskarna tror att personer som mediterar förbättrar sin förmåga att kunna fokusera på nuet och håller ifrån sig självcentrerade och irrande tankar, något som är starkt förknippat med autism och schizofreni.
Effekten sågs både hos personer som hade mediterat länge och hos dem som var mindre erfarna. Samma effekt visade sig också när försökspersonerna inte mediterade utan bara vilade.
”Meditationens förmåga att hjälpa människor leva i nuet har varit en del av de filosofiska och kontemplativa metoderna sedan tusentals år.” säger Judson A Brewer biträdande professor i psykiatri och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.
Även tidigare studier har på visat hur meditation kan påverka hjärnans funktioner positivt.
Vid Wake Forest University School of Medicine i USA lät forskare testdeltagare meditera 20 minuter varje dag under en fyra dagars period.
Det visade sig att de uppvisade en betydligt förbättrad kognitiv förmåga och presterade mycket bättre i testerna än de icke mediterande personerna i den kontrollgrupp som resultaten jämfördes med.
Vid ett forskningssamarbete mellan forskare vid universiteten i Massachusetts, USA och i Giessen, Tyskland har man konstaterat att en så kallad mindfulness-meditation ger mätbara förändringar i de områden av människans hjärna som förknippas med minne, självkänsla, empati och stress.
Forskarna lät 16 deltagare lära sig en meditationsteknik och under de åtta veckor som studien pågick förändrades koncentrationen av grå substans i de delar av hjärnan som förknippas med de ovanstående förmågorna.
Forskarna studerade anatomiska bilder av testpersonernas hjärnor med magnetresonans före och efter programmet och förändringarna jämfördes med en kontrollgrupp bestående av 17 personer som inte mediterade.
Vid UCLA, University of California Los Angeles, upptäckte forskare att hjärnan hos personer som mediterat flera år skilde sig från hjärnan hos dem som inte mediterade. Delar av hjärnan var större och de hade också mer av den grå substansen (del av hjärnbarken som består av nervcellernas cellkroppar).
Forskaren Hu Yu-Whuei från Ekonomiska institutionen inom National Taiwan University har publicerat en forskningsrapport som visar att utövande av den uråldriga meditations- och qigongmetoden Falun Gong starkt bidrar till att harmonisera det psykiska tillståndet.
Forskningsprojektet omfattade Falun Gong-utövare från hela Taiwan. Undersökningar gjordes i en femtedel av alla städer och distrikt, 1182 godkända frågeformulär samlades in och analyserades.
Resultaten visade att Falun Gong-utövarnas grad av tillfredsställelse över det egna hälsotillståndet ökade från 24 procent till 78 procent; tillfredsställelsen över den egna förmågan att hantera den dagliga situationen ökade från 36 procent till 81 procent. Dessutom visade 33 procent av personerna tendenser på nervositet och melankoli tidigare, men mindre än 3 procent rapporterade sådana känslor efter att ha börjat utöva metoden.
Författaren och läkaren Stefan Einhorn har skrivit böcker som handlar om människans uppgift på jorden och om hur vi människor bör leva för att skapa ett gott mänskligt liv. De fyra ord som sammanfattar hans budskap är: sanningssökande, etik, kärlek och visdom.
Einhorn anser att meditation inte bara har en rad positiva hälsobefrämjande effekter. Meditation kan lära människan att lyssna inåt och därför vara en betydelsefull metod att få tillgång till vår inre visdom. Inre frid, större medkänsla och ökade insikter är resultatet som regelbunden meditation kan hjälpa oss att uppnå.
via Meditation är bra för hjärnan – Epoch Times
Mer i detta ämne:
- Meditation kan bromsa hjärnans åldrande
- Meditation förbättrar sinnesstämningen
- Studie visar att meditation omstrukturerar hjärnan på åtta veckor
…
Studie visar att meditation omstrukturerar hjärnan på åtta veckor
15 februari, 2011 kl. 22:06 | Publicerat i Andlighet, meditation, Vetenskap | Lämna en kommentarEtiketter Andlighet, meditation, mindfulness, Vetenskap
Mindfulness-meditation är förenad med mätbara förändringar i de områden av människors hjärnor som förknippas med minne, självkänsla, empati och stress, enligt en studie som publicerats i Psychiatry Research: Neuroimaging den 30 januari 2011.
Mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR) inbegriper ett möte i veckan i åtta veckor och en heldags träning för att lära sig övningarna som utvecklar mindfulness, inklusive en mental kroppsscanning, mindful yoga och sittande meditation.
Forskarna, från Massachusetts allmänna sjukhus (MGH), universitetet i Massachusetts och universitet i Giessen i Tyskland, valde för studien ut 16 deltagare som skrevs in på MBSR-kurser i stressreduktion.
Anatomiska bilder av deras hjärnor framställdes med magnetresonans (MR) före och efter programmet och förändringarna jämfördes med en kontrollgrupp bestående av 17 personer som inte mediterade.
Under de åtta veckorna förändrades koncentrationen av grå substans i de delar av hjärnan som förknippas med inlärning och minne, känslor, självreferentiella processer, och perspektivtagande.
Läs mer: Studie visar att meditation omstrukturerar hjärnan på åtta veckor – Epoch Times
Meditation – en källa till inre lugn
19 december, 2010 kl. 22:58 | Publicerat i Andlighet, meditation | Lämna en kommentarEtiketter Andlighet, meditation, personlig utveckling
Andrum
av Magdalena Mecweld
Lugn i stressen. Det kostar inget, är lätt att göra och funkar nästan varsomhelst. Allt fler söker självkännedom genom att lyssna inåt i stillhet. SvD har guiden till olika former av meditation.
Hon beskriver meditation som en dagligt check-up, en stund då hon går inåt och lyssnar på sitt hjärta. Fortfarande kan hon bli stressad, arg, irriterad och deppig. Men de starka känslorna försvinner snabbare och tar inte över hela henne. Det medför i sin tur att reaktionerna inte längre är impulsstyrda.
– Jag har börjar skilja på mina egna, andras och samhällets värderingar. Istället för att vara styrd utifrån styrs jag numera av mitt inre, av min egen sanning. Och jag blir inte lika stressad eller besviken om saker inte blir som jag har tänkt mig. Livet har sin gång och jag försöker vara närvarande medan det varar.
Läs mer: Andrum | Mat & Hälsa | SvD
Vetenskapen kring lycka
18 november, 2010 kl. 11:49 | Publicerat i Andlighet, meditation, Vetenskap | Lämna en kommentarEtiketter Andlighet, lycka, meditation
Leonardo Vintiñi
Epoch Times
Alla längtar efter lyckan, vilken dock är väldigt svårfångad. På ett eller annat sätt – medvetet eller omedvetet, direkt eller indirekt – är allting vi gör, allt vi hoppas på, kopplat till en djup önskan om lycka.
Med 256 elektroder på sitt rakade huvud uppvisade den franske buddhistmunken Matthieu Ricard, författare till boken “Happiness: A Guide to Developing Life’s Most Important Skill”, samma naturliga leende som han alltid bär vart han än går. Hans vänstra prefontala cortex, ett område i hjärnan som är särskilt aktivt hos personer med positiva tankar, har en aktivitet som är långt större än vad som är normalt.
Som molekylärbiolog känner Ricard igen resultaten från magnetresonansundersökning av hjärnan. Enligt vetenskapen skulle hans mentala tillstånd innebära att han är den lyckligaste mannen på jorden.
Åratal av studier har gjort att forskarna med stor precision kunnat urskilja att aktiviteten i den vänstra prefontala cortexen är starkt kopplad till en känsla av välbefinnande, medan negativa känslotillstånd påverkar det högra prefontala området.
Till forskarnas förvåning avslöjade studien ett tydligt mönster hos de personer som har ”lyckliga hjärnor”. Det var inte de som hade uppnått mest ekonomiskt eller materiellt i livet, utan snarare en på det hela taget väsentligt annorlunda grupp – tibetanska munkar och professionella mediterare.
När en grupp erfarna mediterare utövade en meditation som fokuserade på barmhärtighet genomgick ett omfattande experiment fann man att de kunde omvandla hjärnanatomin på ett förvånande sätt. De ökade graden av positiva känslor, vilket observerades i den vänstra prefontala cortexen. De minskade också aktiviteten i högra frontalloben, som är kopplad till rädsla och ilska. De ökade också varaktigheten och djupet i sin uppmärksamhet.
Forskarna drog slutsatsen att den barmhärtighet som skapades i vissa typer av meditation gjorde hjärnan fridfull och att ett tillstånd av välbefinnande uppnåddes. Lyckan hos mediterarna bestod av ett tillstånd där ingen rädsla fanns och där man hade full kontroll över känslorna.
Läs mer: Vetenskapen kring lycka – Epoch Times

Livsstilen viktig för hälsan
27 juni, 2010 kl. 20:23 | Publicerat i Kropp & Sinne, meditation | Lämna en kommentarEtiketter högt blodtryck, Kropp & Sinne, meditation, stress, stroke
Högt blodtryck största riskfaktorn bakom stroke – men livsstilsförändringar kan ha stor betydelse
Susanne Larsson
Epoch Times
Högt blodtryck är den viktigaste av de tio riskfaktorer bakom 90 procent av strokefallen, enligt en ny internationell studie.

Stress och högt blodtryck är ett par av de kända riskfaktorerna bakom uppkomsten av stroke. Meditation har visat sig ha mycket god effekt när det gäller att sänka blodtrycket.
Men det finns mycket man kan göra för att förebygga stroke.
Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp i hjärnan) och hjärnblödning. Enligt Strokeförbundet insjuknar 30 000 människor i stroke i Sverige.
I en internationell studie har Martin J O`Donell, professor Denis Xavier och flera andra forskare från flera länder granskat 3000 strokepatienter från 22 olika länder för att jämföra patienternas riskfaktorer.
Samtidigt gjordes kontroller på lika många friska personer.
Deltagarna fick svara på frågor och genomgå en hälsoundersökning. Alla riskfaktorer vägdes in för att göra en bedömning vilka risker som spelar in i uppkomsten av stroke. Studien som fått det passande namnet Interstroke-studien och har publicerats online i tidskriften Lancet.
Riskfaktorer var högt blodtryck, rökning, bukfetma, dålig kost, låg fysisk aktivitet, diabetes, alkoholintag, psykosocial stress, depression, hjärtsjukdomar, blodfettsrubbningar. Dessa riskfaktorer hade alla betydelse för ischemisk stroke (blodpropp i hjärnan), medan högt blodtryck, rökning, bukfetma, dålig kost och alkoholintag var betydande riskfaktorer för intracerebral hjärnblödning.
Forskarlaget kom fram till att tio riskfaktorer var förknippade med 90 procent av strokefallen.
Riktade interventioner mot riskfaktorer är av stor betydelse. En hälsosam livsstil kan minska förekomsten av stroke, sammanfattar forskarna.
Tidigare studier har visat att det går att sänka blodtrycket utan att behöva äta vanliga blodtrycksmediciner. Meditation, yoga och qigong kan sänka blodtrycket – utan biverkningar.
Läs mer: Högt blodtryck största riskfaktorn bakom stroke – men livsstilsförändringar kan ha stor betydelse
Meditation och mindfulness – viktiga redskap i en stressig tid
20 maj, 2010 kl. 09:48 | Publicerat i Andlighet, Kropp & Sinne, meditation, Vetenskap | Lämna en kommentarEtiketter Kropp & Sinne, meditation, mindfulness, psykologi
Intressant artikel om hur mindfulness och meditationen började erövra [vetenskaps]världen enligt Jon Kabat-Zinns sätt att se på det.
För mig så var det Transcendental Meditation som var början för mig, det var på 70-talet och jag var i tonåren. Den lärde mig att ha avstånd till mina tankar och känslor och att betrakta dessa mina inre skeenden. TM var en stor hjälp under de år av ens liv då starka känslor ofta gör sig påminda och topparna och dalarna i ens känsloliv är höga och djupa. Den gav mig en insikt i att jag är inte mina tankar och känslor; att jag är något annat, ett rent medvetande. Meditationen gav mig också en längtan efter ett mer harmoniskt känsloliv med inte så mycket känslosvängningar.
Nästa steg på min andliga väg var när jag i 20-årsåldern träffade en amerikansk tjej som lärde mig meditera på ”Ljuset i hjärtat”. Bara förnimma ett ljus i hjärtat och hålla kvar medvetenheten i detta. Så enkelt och så djupgående. Detta bar jag sedan med mig hela tiden; mitt ljus i mitt hjärta.
Mindfulness är inte bara en meditationsväg som det är för vissa, utan också ett sätt att i vardagen bli mer uppmärksam på det inre drama som pågår, hela tiden, i form av känslor och tankar. Det är också ett sätt att lära sig bli mer medveten i nuet och att slappna av och acceptera det som är i nuet.
Jag upptäckte en gång när jag hade väldigt mycket tankar att det var mitt sätt att fly undan känslor som jag inte ville kännas vid. När jag accpterade dessa känslor och bara vågade möta och vara i dem så upplöstes snart både de och tankarna.
Att lära sig djupandas är också ett bra sätt att kunna gå djupare in i tillståndet som uppkommer genom mindfulness. Ytlig andning med bara bröstkorgen är ett sätt för oss att slippa känna våra känslor. Läs gärna tidigare inlägg om Andningens gränslösa kraft som tar upp just vikten av detta och hur att lära sig bukandning.
Intressant betraktelse om nedanstående artikel http://ockult.blogspot.com/2010/05/svd-platon-i-lustiga-huset.html. Siwert kan mer om Platon än mig
Mannen som får världen att meditera – SvD
FOKUSERAD. År 1979 lärde han sina första patienter att meditera. Nu när forskningen visar hur bra mindfulness kan vara för våra hjärnor låter sig västvärlden övertygas på allvar. Den amerikanske medicinprofessorn Jon Kabat-Zinn är mannen bakom vågen av mindfulness.
Vår uppmärksamhet går ofta på autopilot. Ständigt är det något som flyttar den från det ena till det andra. Någon går förbi, telefonen ringer, ett sms plingar till, ett barn ropar, nya mejl ramlar in, tv-reklamen går i gång, någon ställer en fråga, tankarna flaxar runt. Allting rör sig, allting låter. Hjärnan går på högvarv, kroppen blir stressad.
Mindfulness kan hjälpa oss att hitta fokus, att rikta uppmärksamheten mot det vi vill fokusera på och utesluta annat. Meditation, utan någon religiös koppling, är en grundläggande del av begreppet. Det är enkelt – och hur svårt som helst – att bara vara tyst och i ”ingenting”, låta tankarna flöda utan att värdera dem.
Inom sjukvården har nyfikenheten väckts av de forskningsresultat som den stressreducerande meditationen visat sig ge.
//…
Resultaten blev över förväntan. Jon Kabat-Zinn hänvisar till människans inneboende läkningsförmåga.
– Det handlar om att stämma sitt eget instrument. Om vi lyckas lära patienterna att bli mindre emotionellt reaktiva, lugnare och mer nöjda med sig själva så reagerar kroppen, ända ner till molekylärnivå, med att må bättre.
Du kan inte hindra vågorna men du kan lära dig surfa
11 maj, 2010 kl. 18:42 | Publicerat i Andlighet, meditation | Lämna en kommentarEtiketter frid, hjärta, insikter, livserfarenheter, meditation, sinne
Förändra dina tankar och du förändrar din värld
Denna djupsinniga animering handlar om att uthärda svårigheter med inre tolerans och hur ett sådant sinnestillstånd kan förändra en situation.
Med tolerans i ditt hjärta och sinne kan du transcendera och uppnå sann visdom. Genom att i ditt inre släppa det du håller fast vid kan du bemästra dina tankar och känslor och vara lugn i alla situationer. Med ett fridfullt sinne kan inget få dig ur balans och du kan bevara medkänslan i hjärtat.
Lägg till meditation på ditt ”anti-aging program”
9 april, 2010 kl. 08:04 | Publicerat i Andlighet, Kropp & Sinne, meditation | Lämna en kommentarEtiketter hantera stress, Kropp & Sinne, meditation, mindfulness, stress, stressreducering
Epoch Times
Grace WU
Meditation bromsar inte bara åldrandet, det ger också inre frid, minskar risken för sjukdomar och kan också lägga till några år i ditt liv.
Meditation är den allra värdefullaste gåvan för din hälsa eftersom den ger dig mycket tillbaka av den tid du lägger ned. Tjugo minuter om dagen av mindfulness-meditation ger inre frid, minskar sjukdomsrisker och ger dig ett längre liv. Forskning har visat att meditation kan bromsa åldrandet på cellnivå och förlänga ditt liv.
Ursprunget till mindfulness-meditation kommer från öst och har sina rötter i andlighet. Under historien har buddhistiska utövare använt meditation som en metod för att integrera andliga läror och nå upplysning om livets mening och uppnå fullkomlig andlig frihet. I väst har mindfulness-meditation anpassats som en metod för att lindra fysiska och psykiska obehag.
Trots den sekulära omvandlingen kan praktiserandet av förhöjd mindfullness, eller förmågan att behålla en klar mental fokus i varje stund, fortfarande fördröja åldrandet enligt en artikel i The Annals of New York Academy of Sciences, förra året.
Meditationens förmåga att framkalla positiva känslor och dess effektivitet som terapi mot depression och stress har dokumenterats i medicinsk litteratur sedan 1970-talet. Stressreduceringen som sker i samband med meditation förskjuter cellernas åldrande och död.
Läs mer: Lägg till meditation på ditt ”anti-aging program” – Epoch Times
Lev rätt – och förläng ditt liv
7 april, 2010 kl. 15:58 | Publicerat i Andlighet, Kropp & Sinne, Mat, meditation, Vetenskap | Lämna en kommentarEtiketter hälsotips, Kropp & Sinne, livslängd, relationer
Vill vi leva längre? Ja, med bibehållen hälsa skulle jag vilja säga. Hälsa ger livskvalitet. Här kommer några tips på vad du kan göra för att få bättre hälsa och ett längre liv. Vad artikeln inte tagit upp är det att meditation också förlänger livet. Det kommer ett inlägg om detta…
Vad som är viktigt är faktiskt brist på stress, precis motsatt det liv som många av oss lever idag. Mental, psykisk och fysisk stress. Allt ska gå fort, fort, snabbare, snabbare.
Det finns alternativ till detta, som tur är. Att låta matlagningen få ta lite tid och laga mat med bra råvaror. Fotvandra. Cykla. Ta tåget. Och samtidigt få tid till att filosofera och hinna ikapp sig själv.
De nio punkterna från boken ”Blue zones: Lessons for living longer from the people who’ve lived the longest” av Dan Buettner i en kort sammanfattning:
Rör dig naturligt.
Ät dig bara 80 procent mätt.
Basera din kost på fullkorn, grönsaker och nötter.
Undvik halvfabrikat.
Ät lite kött.
Drick max två glas rött vin per dag.
Ha långsiktiga mål.
Sänk tempot, stressa av.
Delta i andliga sammanhang.
Prioritera familj, nära och kära.
Umgås med likasinnade.
Själv behöver jag bli bättre på att röra på mig mer. Och att jag stressar upp mig får jag se över. Det är en konst att med lugn i kropp och sinne göra saker… och att inte stressa upp sig över livets utmaningar.
Lev rätt – och förläng ditt liv med tolv år
Expressen
Av Annika Rydman
Hemligheten bakom att vissa människor lever länge och förblir friska ligger inte främst i generna. Det beror på hur vi äter, hur vi rör oss – och hur vi mår mentalt.
När äventyraren och författaren Dan Buettner var ute på en av sina långa resor hamnade han i Okinawa, Japan. Han blev så fascinerad av alla pigga hundraåringar han mötte att han bestämde sig för att ta reda på deras hemlighet.
Tre år senare återvände han till Okinawa med ett forskarlag för att studera gamlingarna och deras liv. Samma sak gjordes på tre andra platser där Buettner också funnit ovanligt gamla och friska människor; Loma Linda i Kalifornien, Nicoya i Costa Rica och Sardinien i Italien.
Kan påverka
Efter sex års studier i de fyra länderna kunde forskarna konstatera att åldringarna hade mycket gemensamt. Och att det inte var generna som gjort att de blivit så gamla.
Genetiken påverkar bara livslängden till tio procent, menar Buettner. I stället är det vad vi äter, hur vi rör oss och hur vi mår mentalt som avgör hur gamla vi blir. Människan kan alltså påverka sin ålder bara genom sitt sätt att leva. Och förlänga livet med tolv år.
Läs mer: Lev rätt – och förläng ditt liv med tolv år – Hälsa – Hälsotips | Expressen.
Fler artiklar: Nio enkla råd som förlänger livet
Släpp taget och få kontroll
30 mars, 2010 kl. 15:22 | Publicerat i Kropp & Sinne, meditation | Lämna en kommentarEtiketter KBT, Kropp & Sinne, meditation, mindfulness, psykologi, relationer
Den här insiktsfulla artikeln är en bra fortsättning på föregående inlägg Tio sätt att hantera stress.
Ta kontroll över kontrollen genom att släppa den och få en sund inställning till livets besvärligheter och till kontroll.
Själv har jag också tendenser till för stort kontrollbehov pga en existensiell rädsla i form av otrygghet som jag fått möta i olika skepnader hela livet. Denna undermedvetna rädsla skapar stress i kropp, känslor och sinne och det är där kontrollbehovet sätter in. Man slipper känna av den emotionella och mentala stressen genom att kontrollera. När allt är i ordning så känns allt tryggt. När någonting händer så kommer känslan av otrygghet upp till ytan. Så genom att ha kontroll så ligger man steget före. Men det är en illusorisk kontroll för som artikeln säger; livet är oförutsägbart. Det enda varaktiga i livet är förändringen.
En stor hjälp i detta kan man ha av KBT-tekniker; att lära sig se situationen från ett annat håll och på så sätt släppa taget om sin negativa känsla och tanke. Jag har också hjälp av att göra Falun Gong-övningarna, vilka skänker harmoni i kropp, känslor och sinne. Kultiveringen och det att fokusera på ”livets högre sanningar” skänker också ledning.
Emma Pihl verkar vara inne på samma linje när det gäller KBT och sinnesfrigörande tekniker. Både KBT och mindfulness kommer från österns filosofi, buddhismen. Hennes bok ”Let go! Bli fri från ditt kontrollbehov” ska även jag läsa. Det fanns några saker i artikeln som berörde mig och som jag ska ta med mig på vägen
Ta kontroll över kontrollen
Många låter livet styras av sitt kontrollbehov. Emma Pihl var en av dem – och konsekvenserna blev svåra. Nu är hon fri – och vill hjälpa andra i samma situation.
För oss kontrollfreakar – som alltid dubbelkollat att dörren är låst, strykjärnssladden urdragen och att pappershögarna ligger på rätt ställe på skrivbordet – erbjuder den nya tekniken nya, oanade möjligheter. Vi får allt fler kontrollverktyg och med dem ännu fler ritualer att följa.
Nu kan vi ringa barnen varje timme om vi vill. Vi dubbelkollar ständigt mejlen och kontrollerar minst tre gånger hur vädret kommer att bli om vi ska åka nångonstans. Vi kontrollerar andra människor och deras liv på chattsidor och i bloggar. Vi kontrollerar vår hälsa genom att varje steg registeras och kalorier räknas. Med gps-en kontrollerar vi var vi är och utan mobilen känner vi oss nakna och halvt handikappade.
Men att ständigt behöva ha kontroll är ett beteende som inte bara skapar konflikter. Det stjäl också mycket energi. Dessutom är total yttre kontroll en illusion, livet är oförutsägbart och det går inte att kontrollera verkligheten.
I stället för att ständigt kämpa med att kontrollera det yttre – omständigheter och omgivningen – borde vi byta fokus och bli bättre på att kontrollera det inre – våra tankar och känslor. Då är det träning som gäller.
– Vi har för litet träning i att hantera obehagliga känslor. Därför använder vi vår energi till att kontrollera den yttre världen, för att slippa hantera den inre.
Det menar Emma Pihl, coach och föreläsare, som själv brottats med det mest extrema av alla kontrolltvång – anorexi.
– Jag var ett verkligt kontrollfreak, försökte ständigt ha yttre kontroll och göra andra nöjda.
Nu har hon skrivit en bok om hur man gör upp med sitt kontrollbehov. För det går, det är hon säker på, att öva upp förmågan att hantera det okända.
– Man kan lära sig leva i nuet och hantera det som händer när det händer i stället för att försöka kontrollera.
Kontroll söker vi för att hantera det som skrämmer oss. Och visst kan vi få en tillfällig trygghetskänsla genom att kontrollera dammtussarna hemma och stavfelen i mejlen . Men ritualerna skapar inte långsiktig trygghet, snarare ett behov av att fortsätta kontrollen, som till slut blir beroendeframkallande. Kontrollen börjar kontrollera oss och hela vår vardag och begränsar vårt liv, i stället för att vara en tillgång.
– Att upprätthålla kontrollreglerna kostar mycket energi och det blir svårt att leva i nuet, eftersom fokus alltid är någon annanstans och vi stressas över saker som inte har hänt.
En lagom kontroll ger, rätt använd, ordning i sinnet. Men för mycket kontroll gör att vi lägger krokben för oss själva. Vi blir rigida, pedantiska, perfektionistiska och intoleranta.
Så visar till exempel en forskningsrapport att kontrollerande chefer ger försämrade resultat.
De erfarenheter Emma Pihl utgår från är sin egen kamp mot anorexin. Hon var bara tolv år när hon drabbades.
– Jag hade skyhöga prestationskrav på mig själv. Och jag var väldigt tävlingsinriktad, ville alltid vara bäst. Jag fick enormt mycket bekräftelse när jag var liten, men jag jagade hela tiden andras bekräftelse, fick aldrig lära mig bekräfta mig själv. Om jag inte var bäst tyckte jag att jag var totalt värdelös.
När några tjejer i femte klass började peta i maten började också Emma äta allt mindre. Också i att inte äta skulle hon bli bäst. Åtta månader senare lades hon in på sjukhus och fick sondmatas. Emma fick hjälp att återerövra en sund nivå av kontroll. Hon tränades att äta, att kliva ur sin egen trygghetszon och våga prova saker som hon tyckte var obehagliga.
Att börja skolan igen efter ett års bortovaro var inte helt lätt.
–Jag frös ut mig själv, hade inte några riktiga vänner.
Men genom stöd av en terapeut och av sin mamma, som gått kurs i mental träning lärde sig Emma använda affirmationer, att peppa sig själv genom att säga positiva saker.
– Jag lärde mig välja och styra mina tankar, förändra dem från ”jag är tjock, fet, ful och värdelös” till ”jag är bra, jag är omtyckt och i dag blir en bra dag”. Och då inträffade små, små mirakel.
Som att hon började spela fotboll och träffade Lena, som hon bestämde sig för skulle bli hennes bästa kompis.
– Jag agerade som om jag redan var den person jag ville vara. Tänkte tankar som ”jag trivs, livet är fantastiskt, jag har redan massor med vänner men det vore kul att vara med dig också”.
Och det fungerade?
– Jaa, jag tog den plats jag ville ha. Och Lena började se mig som en person som hade intressanta saker att säga. Vi är fortfarande nära vänner.
I dag håller Emma Pihl kurser och föreläsningar om självkänsla, ätstörningar, karriärutveckling och kontrollbehov.
– Och jag tänker fördelaktiga tankar om mig själv.
Råden i den bok hon skrivit, ”Let go! Bli fri från ditt kontrollbehov”, är i mycket inspirerade av kbt (kognitiv beteendeterapi) och mindfulness. Det gäller att ge sig själv beröm och att göra tydliga målbilder. För när vi vet vad vi letar efter lägger vi fokus och uppmärksamhet på det och får det att hända.
Det gäller också att hitta kontrollbalans, en nivå som innebär att man själv väljer vad man vill kontrollera och vad man inte vill kontrollera. Att kontrollera inifrån och ut i stället för utifrån och in, och att bara kontrollera det som man själv har makt att styra över. Och ska vi lyckas med det så måste vi försöka hitta trygghet i att vi är kreativa nog att alltid hitta lösningar. Då blir problemen mindre hotfulla och framkallar mindre rädsla.
Astrid Johansson
via Ta kontroll över kontrollen – DN.se.
Läs mer: Ta kontroll över kontrollen
Om lycka och optimism
7 mars, 2010 kl. 11:50 | Publicerat i Andlighet, Kropp & Sinne, meditation, Vetenskap | Lämna en kommentarEtiketter Andlighet, böcker, bruce lipton, godhet, insikt, kärlek, kärleksfulla relationer, kultivering, livsfilosofi, lycka, mindfulness, relationer, Vetenskap
Lycka och optimism, hör inte det ihop? Har du någonsin sett en negativ människa som lycklig? I grunden? För vad är lycka egentligen?
Det de flesta av oss tänker på när vi hör ordet lycka är väl minnen av en stark förälskelse, när barnen kom, när vi fick något vi hett efterlängtat, när allt flyter på och går bra, när vi är på en vacker plats och känner oss harmoniska… Men kan inte också dessa saker vändas till något som gör oss olyckliga på ett eller annat sätt? För det är livets dualitet, det som gör oss lyckliga gör oss också olyckliga då det hänger ihop så mycket med våra känslor.
Men vad är sann lycka? Ett högre form av tillstånd som finns i vårt varande när vi är vårt Sanna Jag, hur kan det upplevas? Jag har haft förmånen att få uppleva detta tillstånd, ett rent andligt tillstånd av villkorslös kärlek och lycksalighet. Att vara ett med kosmos och universum. Ett högre andligt tillstånd.
Efter det ter sig den jordiska lyckan som något som kan ge en livsglädje för stunden men som man också vet kommer att bytas ut då det är en känsla, något som är förgängligt. Ett andligt tillstånd däremot är något annat, det finns där som en sång i ens väsen hela tiden. Som hela tiden finns i bakgrunden och som man kan återvända till när känslornas kaos tagit över, man släppt dem och kommit till ett mer fridfullt tillstånd.
Det är just det som kultivering handlar om. Att komma till högre nivåer av sitt varande. Där villkorslös kärlek finns, där tålamod och uthärdande finns, där din innersta goda sanning finns, där medkänslan finns. Det är just det man lär sig som kultiverare, och genom att släppa…
Om du tittar på de saker nedan som leder till lycka så är det just dessa man ofta fokuserar på i sin kultivering. Tacksamhet och att vara nöjd med det man har. Att släppa fasthållanden och lägre negativa mönster och hitta ett positivt, mer harmoniserande sådant. Tänka gott, handla gott, säga goda saker. Vara lugn i sinnet. Skapa kärleksfulla relationer. Ha tålamod och härda ut när det behövs (en viktig kvalitet för att kunna bevara sin medkänsla och godhet). Förlåtelse och acceptans. Vara närvarande i nuet. Göra något som är befrämjande för världen och andra levande varelser. Kunna glömma sig själv när det behövs. Se från andras perspektiv. Tänka och vara i det som är en andlig högre verklighet. Meditera (just detta har visat sig stärka vårt lyckocentra i hjärnan) Ta hand om kroppen och vårda den.
Sanning – Medkänsla – Tålamod i sitt dagliga liv.
Allt det här leder till en högre livskvalitet och till en större harmoni med omvärlden. Och det är väl den största gåvan vi som individ kan ge? Men vi måste börja med oss själva, kultivera oss själva. Vi kan i längden inte skylla på andra utan måste ta ansvar för de situationer som uppstår på vår väg. Även om det är svåra saker som händer. Inte se oss som offer utan förlåta, lära och gå vidare. När vi släpper negativitet inom oss själva så kommer medkänslan istället. Till sist. Pröva så får du se
Tolv vägar till lycka
Det går att lära sig att bli lycklig. Det är vetenskapligt bevisat.
Här är Sonja Lyubomirskys, professor i psykologi vid UCLA i Kalifornien, tolv råd.
1. Uttryck tacksamhet
Du tränar på att vara tacksam för det du har (genom att tala med en närstående om det, genom att tänka på det eller föra dagbok om det), eller talar om för en eller flera personer som du aldrig har tackat ordentligt hur mycket du uppskattar dem och hur tacksam du är gentemot dem.
2. Var optimist
Du för dagbok där du föreställer dig den bästa tänkbara framtid du kan få, eller övar på att se den ljusa sidan av allt som händer.
3. Gör snälla saker
Du gör goda gärningar gentemot vänner eller främlingar, direkt eller anonymt, spontant eller planerat.
4. Sluta grubbla
Du använder olika strategier (till exempel avledande aktiviteter) som går ut på att du ska grubbla mindre och inte jämföra dig så mycket med andra.
5. Vårda relationer
Du väljer en relation som behöver förbättras och lägger ner tid och energi på att läka, odla, bekräfta och njuta av den.
6. Lär dig härda ut
Du tillämpar olika sätt att hantera stressiga, plågsamma eller traumatiska perioder.
7. Lär dig förlåta
Du för dagbok eller skriver ett brev där du anstränger dig för att släppa taget om ilska och bitterhet gentemot människor som sårat dig eller behandlat dig orätt.
8. Sträva efter flow
Du försöker öka antalet upplevelser hemma och på arbetet där du är totalt engagerad i olika utmanande och absorberande aktiviteter.
9. Njut av livet
Du är uppmärksam på nuet och njuter av livets flyktiga glädjeämnen och underverk. Du återupplever dem genom att tänka på dem, genom att skriva eller teckna, eller genom att tala med andra om dem.
10. Sätt upp nya mål
Du väljer en, två eller tre viktiga mål som du upplever som meningsfulla och ägnar tid och kraft att uppnå dem.
11. Utöva andlighet
Du engagerar dig mer i kyrkan, templet eller moskén, eller läser böcker om andliga frågor.
12. Sköt om kroppen
Du ägnar dig åt fysisk aktivitet och meditation. Du ler och skrattar oftare.
via Professorns tolv vägar till lycka – Hälsa – Expressen.se.
Läs mer: http://www.expressen.se/halsa/1.1904529/du-kan-lara-dig-att-bli-lycklig
PS Bara för att något är genetiskt så betyder det inte att det är oöverkomligt. Läs gärna Bruce Liptons bok Tro, dogmer och biologi då det verkligen kan vidga ens vyer. Vetenskapen idag kanske inte har den samlade bilden ännu utan trevar sig fram? Problemet är bara att när de sett elefantens svans så hävdar de ofta envist att de sett hela elefanten
Lite mer ödmjukhet från forskarnas sida hade nog fört mänskligheten framåt!
Ännu en artikel om lycka: Du kan köpa dig lycklig (om du köper dig upplevelser
)
Blogga med WordPress.com. | Tema: Pool av Borja Fernandez.
Inlägg och kommentarer feeds.




























