Insikt

Kina ”chockat” över att australiska gruvbolag inte tar emot mutor

Victoria Clarke
Epoch Times

En icke namngiven före detta australisk senator har förklarat att Kinas gruvföretag är ”chockade” över avsaknaden av mutor i den australiska gruvindustrin.

Enligt en rad e-postmeddelanden som publicerats av Wikileaks den 27 februari, beskriver den förra australiska senatorn, kallad ”källa CN65”, Kinas gruvsektor som djupt korrupt.

E-postmeddelandena var ett utbyte mellan senatorn och Stratfor, en internationell tankesmedja. Stratfor ger daglig information rörande säkerhet och ekonomi till sina kunder, däribland det australiska försvaret.

Senatorn sade: ”Där utländska företag verkligen får tillgång till hyreskaserner tycks de alltid förlora på grund av att gruvsektorn i Kina är en av de mest korrupta sektorerna av alla.”

Den förra senatorn fortsatte sedan med att konstatera: ”De kan helt enkelt inte få in i huvudet att rättssäkerhet gäller för gruvprojekt i Australien. De vägrar tro på att de har rätt att få ett gruvavtal bara genom att uppfylla relevanta miljökrav. De tror att man inte är trovärdig om man inte berättar för dem att man måste muta någon.”

Mutor, eller ”guanxi”, som det kallas i Kina, är ett vanligt problem. Under 2010 greps fyra tjänstemän från det Australien-baserade gruvbolaget Rio Tinto i Kina och erkände enligt uppgift att de tagit emot mutor på över 10 miljoner USA-dollar.

Den läckta information var en del av det som Wikileaks släppt av Global Intelligence Files. Över fem miljoner e-postmeddelanden från Stratfor med huvudkontor i Texas offentliggjordes. Meddelandena hade skickats mellan juli 2004 och slutet av december 2011.

E-postmeddelandena visar Stratfors nät av uppgiftslämnare, pay-off-struktur, penningtvätt och psykologiska metoder, enligt Wikileaks.

via Kina ”chockat” över att australiska gruvbolag inte tar emot mutor – Epoch Times

…

Gåvor till välgörenhet i Kina hamnar oftast i statskassan

Gao Zitan
Epoch Times

Nästan 60 procent av donationerna till välgörenhetsorganisationer i Kina hamnar i de statliga finanserna, enligt en färsk undersökning.

”2011 China Charity Contribution Report” (Kinas rapport om bidrag till välgörenhet från 2011) publicerades den 8 januari av China Charity and Donation Information Center som tillhör Inrikesministeriet. Rapporten gäller för NGO:s under 2010.

Enligt Beijing Times går 58,3 procent av gåvorna till statliga kontor eller till organisationer som har kopplingar till regimen, såsom Kinesiska Röda korset, medan endast 1,3 procent av gåvorna har gått till oberoende välgörenhetsorganisationer och vårdhem.

Chen Shuqing, medlem av Kinas demokratiska parti, var kritisk över siffrorna. Sedan det kinesiska kommunistpartiet (KKP) kom till makten har det monopoliserat sociala aktiviteter i regeringens namn, sade han, inklusive välgörenhetsorganisationer. Chen sade att partiet anser sig ha rätt att behandla hanteringen av bidrag till välgörenhetsorganisationer som en del av regeringens funktioner.

- Bland välgörenhetsorganisationerna är det så kallade Röda Korset” bara en förlängning av den kinesiska regeringen, sade han.

- Gåvorna från folket till Röda korset tas faktiskt om hand av regeringen. Regeringen förvaltar och distribuerar dessa gåvor utan någon egentlig bokföring; det är svårt för människor att veta var dessa donationer har använts, hur mycket [som har använts], och vad de har använts till, sade Chen.

Han sade också att det finns ett antal välgörenhetsorganisationer som verkar vara oberoende men som egentligen är knutna till regimen.

Medan officiella välgörenhetsorganisationer har det gott ställt, mottog Kinas China’s Foundation Center ett gemensamt brev i januari från sju ideella NGO:s i bergsområdet Qinba i nordvästra Kina, som meddelade att de hade svårt att överleva.

Av dessa sju bildades sex omkring år 2000. I början av deras verksamhet fick de stöd i form av utländska bidrag. Men på senare år har internationella organ stoppat ekonomiskt stöd till kinesiska välgörenhetsorganisationer. Dessutom är det lokala stödet mycket litet.

Enligt China Youth Daily fanns det cirka 381 000 icke-statliga organisationer som är registrerade i Kina i slutet av 2007, och de flesta av dem har kopplingar till regeringen. Antalet icke-registrerade självorganiserade NGO:s uppskattas till cirka 3 miljoner, enligt artikeln.

Deng Guosheng, chef för forskningscentret för sociala säkerhetsfrågor på Tsinghua University, sade i en intervju med radio Sound of Hope: ”Kinesiska NGO:s på gräsrotsnivå etablerades från början med hjälp av utländskt stöd och utvecklades därefter väl. På grund av den internationella finanskrisen, den europeiska skuldsituationen och den amerikanska ekonomins avmattning har många internationella NGO:s gradvis dragit in sitt stöd till Kina. Lokala NGO:s är beroende av utländsk hjälp och får inte något stöd från någon annan källa. ”

Deng tillade att han misstänker att finansieringen har dragits in grund av föreställningar om Kinas ekonomiska utveckling, men han sade att den utvecklingen bara gynnar vissa sektorer.

Wei Zhongping, en oberoende kandidat till en plats i Kinas legislatur på lägsta nivå, berättade för Epoch Times att kontrollen av donationer till välgörande ändamål i Kina är otillräcklig.

- Vi vet inte vart donationerna har tagit vägen, och det finns inget sätt att undersöka det heller.

Ansvarslöshet urholkar allmänhetens förtroende och avskräcker från att ge bidrag, sade han. Kinesiska medierapporter visar att gåvor till välgörande ändamål sjönk med 80 procent från juni till augusti 2011, efter att skandaler om välgörenhetsorganisationer uppdagats.

- Till skillnad från andra länder träder inte popstjärnor och entreprenörer fram i Kina och lämnar donationer, sade Wei.

- En av de viktigaste skälen är att medlen missbrukas. De som donerar för att få goodwill blir väldigt besvikna eftersom de faktiskt matar några giriga ”maskar”.

Han pekade på hur medel som donerats efter jordbävningen i Wenchuan, Sichuanprovinsen år 2008 försvann.

- En ansenlig summa kom i form av donationer för att lindra folkets lidandet. Men det första de statliga tjänstemännen gjorde med gåvorna efter jordbävningen var att köpa en omgång lyxbilar.

Beijing Times rapporterade om en undersökning om ämnet av Deng Guosheng. Han och en grupp om tio personer genomförde en fyra månaders undersökning av donationer efter jordbävningar, och använde endast officiella siffror. Dessa visade att 80 procent av donerade 76 miljarder yuan gick in i de statliga räkenskaperna.

- Vem skulle bry sig att donera längre?, sade Wei, givarna är alla bittert besvikna.

via Gåvor till välgörenhet i Kina hamnar oftast i statskassan – Epoch Times

…

Sanningen bakom Kinas ökande urbanisering

Epoch Times

Andelen av Kinas befolkning som bor i städer har nu överstigit 50 procent enligt Kinas statistikbyrå. Det här är första gången i landets historia som det bor fler människor i städer än på landsbygden. Men medan regimen utmålar urbaniseringen som motorn bakom Kinas framtida ekonomiska utveckling så menar analytiker att det finns problem med statistiken.

”Att urbaniseringen nu överstigt 50 procent innebär att Kinas mångtusenåriga historia som jordbrukssamhälle håller på att gå in i en ny era,” står i en rapport av Li Peilin, chefen för sociologiinstitutet på Kinas samhällsvetenskapsakademi, som citerades av China News Network den 17 januari.

Li skriver även att urbaniseringen som följt i industrialiseringens spår kommer bli den motor som driver Fastlandskinas framtida utveckling.

Urbaniseringen i Fastlandskina är inte en naturlig utveckling utan en påtvingad, och en del statistik har fabricerats och ger en förvrängd bild av de nya stadsborna och deras framtidsutsikter, enligt vissa analytiker.

Cheng Xiaonong, kinaforskare på Princetonuniversitetet i USA, ifrågasätter den officiella statistikens trovärdighet. Han säger att den så kallade urbaniseringen bara är ett statistiskt knep som bygger på att många orter uppgraderats till städer och att byar döpts om till stadsdistrikt, vilket plötsligt gör om landsbygd till stad.

”Tittar man på en karta över Kina så har många av huvudorterna i ett härad döpts om till städer. Efter att ha ändrat på termen så har plötsligt en massa landsbygdsbefolkning blivit stadsbor”, sade Cheng till Voice of America i en artikel från den 17 januari.

Enligt en artikel på Tianjin.net den 18 januari säger vissa forskare från det kinesiska fastlandet att det vore mer korrekt att beräkna Kinas stadsbefolkning genom att bara räkna de som är registrerade stadshushåll snarare än att räkna den sammanlagda stadsbefolkningen.

Enligt rapporten kan man inte anse de många migrantarbetare som bor i städer, men inte åtnjuter fördelarna av att bo i städer, som stadsbefolkning.

Så vid den punkt då stadsborna officiellt ansågs utgöra 47 procent av befolkningen menade vissa forskare att siffran var 40 procent, och att resten var påhittat.

I en artikel från den 23 november 2011 citerade Beijing Times, som är en av Kinas mest frispråkiga tidningar, Gan Zangchun, som är biträdande inspektör på Kinas nationella markbyrå. Han sade att statligt anskaffande av mark hade skapat en ”falsk urbanisering”.

Chen Xiaoning vid Princetonuniversitetet påpekade också detta i sin intervju med Voice of America. Han sade att många kinesiska bönder på olika platser tvingas bo i städer.

Han tog upp Chongqing som ett typiskt exempel. ”[Partichefen] Bo Xilai har drivit en politik där man flyttar in bönderna till städerna. Man bygger lägenheter och flyttar bönderna dit och kallar det för urbanisering”, sade Cheng.

Cheng sade även att urbanisering inte handlar om att räkna på statistik, utan om att bönder kan flytta in till städer och faktiskt behandlas på samma sätt som andra stadsbor.

”Om bönderna aldrig kan få samma förmåner som stadsborna så kommer de 160 miljonerna migrantarbetare i Kina aldrig att bli [riktiga] stadsbor”, sade han.

Cheng tillade även att urbanisering generellt åtföljs av ekonomisk tillväxt. I andra länder sker urbanisering naturligt men på det kinesiska fastlandet är urbanisering ett resultat av att den kinesiska regimen tvingar bort folk från deras mark.

”Om du drar i en planta för att den ska växa snabbare men i stället drar upp den med rötterna, kan den då fortfarande växa”, frågade Cheng.

Professor Patrick Chovanec som undervisar i ekonomi vid Tsinghuauniversitetet varnade också för detta.

”Fastlandskinas politiker har använt urbaniseringen som en ursäkt för att bygga många nya byggnader, men de tänkte inte på hur allt detta ska omvandlas till en ekonomisk fördel för en hållbar utveckling”, sade han till Voice of America den 17 januari.

I USA växte stadsbefolkningen om landsbygdsbefolkningen redan 1920.

Den kände nätkommentatorn Yu Fenghui skrev på sin Sina-blogg: ”Kina är bara på samma nivå som USA var 1920. Det är inte något som är värt att hetsa upp sig över.”

Han skrev vidare att allteftersom Kinas stadsbefolkning växer så kommer det medföra resursbrist när det gäller arbetsmarknad, utbildning, pension och bostadsmarknad. Dessutom kommer dålig inkomstutveckling, brist på sociala förmåner och inflation ytterligare försvåra situationen.

I storstäder över hela Kina står många imponerande höghus nästan tomma. Bostäder i Peking och Shanghai kostar 20 gånger mer än den genomsnittlige stadsbons årsinkomst och 85 procent av de stadsbor som behöver ny bostad i Kina har inte råd med det, enligt en Epoch Times-artikel från den 29 december.

via Sanningen bakom Kinas ökande urbanisering – Epoch Times

…

Rika kineser flyr landet

Matthew Robertson
Epoch Times

Mer än hälften av Kinas miljonärer vill lämna landet. Den politiska och investeringsmässiga instabiliteten tillsammans med de otaliga sociala problemen har lett till att 60 procent av Kinas välbärgade endera redan emigrerat eller planerar att flytta mer av sina tillgångar till utlandet, enligt en nyligen publicerad rapport.

Det är China Private Wealth Study, som är ett samarbete mellan China Merchants Bank och Bain & Company, som avslöjar att antalet rika kineser som emigrerar har stigit kraftigt på senare år.

Det finns två skäl till detta, sägs det i en artikel i den kinesiska tidningen Economic Observer. Dels handlar det om att skydda tillgångarna och dels om att levnadsförhållandena är mer hälsosamma utomlands. Länder som USA och Kanada har lägre skatter, bättre utbildningssystem, renare luft, stabilare investeringsklimat och hälsosammare mat.

De rika har dessutom en ”klump i magen” när det gäller Kina, enligt rapporten. ”Många rika personer befinner sig i en hemsk omgivning där de inte kan överleva om de inte gör dåliga saker, så de måste bete sig illa. Allt eftersom de fortsätter att göra dåliga saker fruktar de att de kommer åka fast en vacker dag och förlora allt”.

Det finns även en generell brist på förtroende för Kinas framtid, särskilt bland dem som förvärvat sin rikedom på ett ärligt sätt, enligt Li Ding, chefredaktör på Chinascope; en analysgrupp som studerar kinesisk media.

- Kina är fortfarande en enpartistat, så privat rikedom är inte egentligen skyddad. Kommunistpartiet kan ta dina personliga tillgångar, din personliga rikedom, när de vill, utan problem. Och givetvis finns ingen rättssäkerhet. Lagen kan inte skydda din privata rikedom, så de är rädda berättade han för NTD Television.

I Kina räcker det ibland med att bli osams med fel befattningshavare för att utsättas för expropriering, sade Li.

- De kanske förargar någon myndighetsperson och så är deras rikedom borta och de kan bli kastade i fängelse. Vi har sett en hel del sådana här fall tidigare.

Kapitalflykten bådar illa för Kinas framtid som en produktiv ekonomi, sade Li.

- Tänk er själva, om de rika personerna tjänar pengar på landet och sen tar med dessa pengar utomlands, vad är då kvar i landet?

Han tillade:

- Om de här personerna gör sina val med fötterna, tjänar pengar och drar sin kos, hur kan Kina då upprätthålla sin tillväxt? Det är omöjligt.

via Rika kineser flyr landet – Epoch Times