En kupp utan dess like har nu ägt rum – Ola Wong

29 mars, 2012 kl. 08:28 | Publicerat i Kina, Ola Wongs krönikor, Samhälle | Lämna en kommentar
Etiketter , , ,

Ola Wong
SvD:s medarbetare i Kina

Tänk dig att New Yorks polismästare Raymond Kelly plötsligt flyr till Rysslands ambassad i Washington. Han söker asyl, i ett desperat försök att rädda sig undan sin chef. Borgmästare Bloomberg vill nu nämligen mörda Kelly. Polismästaren har hamnat i kläm i en maktkamp i landets högsta topp. Bloomberg var fram till nyligen en av landets hetaste politiska stjärnor, omtalad för populistisk politik och hård kampanj mot brottslighet.

Utanför ambassaden väntar ett uppbåd med NY-poliser som jagat polischefen tillsammans med arméstyrkor. President Obama har beordrat militärerna att ta Kelly till Washington och pumpa honom på komprometterande uppgifter om Bloomberg. Det påstås att NY-poliserna och soldaterna var på gränsen till att ryka ihop över vem som skulle få ta Kelly, när de ryska diplomaterna skickar ut honom.

Nu följer ett politiskt skuggspel, där de stora rörelserna sker i mörkret. När kongressen samlas avsätter de Bloomberg. Under några dagar går det bisarra rykten att Bloombergs allierade, chefen för FBI, förbereder en statskupp i syfte att avsätta president Obama. Stridsvagnar påstås ha rullat in i USA:s huvudstad. Vad tror du hade hänt? Medierna hade gått i spinn. Svensk tv skulle ha sänt dygnet runt utanför Vita huset. Alla hade skickat journalister till USA för att beskriva och analysera utvecklingen.

Men nu så hände just den storyn i Kina. Därför har den i stort sett passerat svenskarna förbi. Jag själv är på resa och har bara levererat en artikel i ämnet. Orsaken till den låga kinabevakningen är att det saknas förståelse för det kinesiska samhället i Sverige, och ibland även på redaktionerna. För att vara intresserad av något måste man veta om att det finns. Och för att veta om att det finns måste man vara intresserad.

Läs mer: En kupp utan dess like har nu ägt rum | Inrikes | SvD

Galna körtest och psykopatbilister – Ola Wong

23 december, 2011 kl. 15:07 | Publicerat i Kina, Ola Wongs krönikor | Lämna en kommentar
Etiketter ,

Ola Wong/SvD

Peking

När jag såg det kinesiska körkortsprovet framstod trafiken plötsligt i ett förklarat ljus.

Som frågan: När gångtrafikanter passerar övergångställe bör bilister: A: Stanna och lämna företräde. B: Köra förbi dem. C: Tuta oavbrutet och köra förbi. D: Gasa för att hinna före.

Rätt svar: A. Fast i praktiken är det C och D som gäller, ofta i kombination.

Det var en bekant som gav mig ett fuskhäfte han laddat ner från internet. Liksom de andra som gjorde körkortsprovet i Peking kunde han sitta och bläddra fram de rätta svaren på sin Iphone. Hur skulle de annars klara kluriga frågor som: När du ser en gammal man på vägen bör du: A: Gasa för att kunna köra förbi snabbare. B: Köra om honom bakifrån. C: Sakta farten och tuta. D: Tuta oavbrutet.

Rätt svar: C.

Precis som i samtliga verkliga kinesiska trafiksituationer är ”tuta” ett alternativ även på i stort sett alla frågorna. Förvånande ofta är det dessutom rätt svar.

Ponera nu att det otänkbara har hänt och du glömde att tuta på gubben, och därför körde över honom. Vad bör du göra nu?

A: Omedelbart rädda personen. B: Flytta fordonet till en säker plats. C: Lämna platsen och låt mannen diskutera skadestånd för sig själv. D: Inspektera skadorna på bilen.

I teorin är det rätta svaret A. I verklig kinesisk trafik är det tyvärr ofta C eller D.

En av årets stora snackisar i landet var Yue Yue, en tvåårig flicka som blev påkörd två gånger, av två olika smitare. Sedan låg hon och blödde ihjäl på gatan medan sammanlagt 18 personer gick förbi utan att hjälpa till. Nu finns det så klart även många bra kinesiska förare. Men det går inte att komma undan att Yue Yue är ett extremt exempel på en utbredd brist på empati.

För några år sedan åkte jag med en direktör i stenbranschen i Fujianprovinsen för en intervju. Den kvinnliga chefen talade i mobil och svängde plötsligt utan att ge tecken, eller titta i backspegeln. Dunk! En motorcykel med en hjälmlös ung förare smällde rakt in i sidan. Direktören klev långsamt ur och kollade efter bucklor på sin BMW 745:a. Hela tiden fortsatte hon att prata i mobilen. Samtidigt låg killen på marken och blödde från benet. Efter att hon avslutat telefonsamtalet skällde hon ut offret:

– Så går det när man inte ser sig för.

Sedan satte hon sig i bilen och körde vidare.

Läs mer:  Galna körtest och psykopatbilister | Utrikes | SvD

Kinesisk tillväxt snabb och våldsam – Ola Wong

23 oktober, 2011 kl. 08:30 | Publicerat i hållbar utveckling, Kina, Miljöfrågor, Ola Wongs krönikor | Lämna en kommentar
Etiketter , , , ,

Av Ola Wong - SvD:s medarbetare i Kina

”Vi är uppe i ett nytt stort språng!” stod det entusiastiskt på den röda propagandabanderollen över vägen genom byn i Gansuprovinsen i västra Kina. Man kan tycka det är underligt att någon skulle vilja ha ett nytt Stort språng. Maos kampanj 1958-61 för att på rekordtid modernisera Kina krävde mer än dubbelt så många döda som första världskriget. Men minnet av offren för världshistoriens största svältkatastrof är bortsopade i Kina.

Sloganen dyker fortfarande upp här och var.

– Vi har på tio år genomfört något det tog utvecklade länder hundra år att klara, skröt Pekings vice-borgmästare Huang Wei till Nandu Zhoukan i somras. Tidskriften jämförde den halsbrytande utbyggnaden av tunnelbanor med Det stora språnget. Medan svenskarna försökt borra en tunnel genom Hallandsåsen har Peking gått från två till 14 tunnelbanelinjer. Svenskarna tog hänsyn till öringarna i Lyabäcken, bönder, arbetarna, miljö, fan och hans moster och blir därför aldrig klara. Kineserna bara dundrar på: sedan 2003 har tre gånger stationer kollapsat under byggnation i Peking, och varje gång krävdes dödsoffer.

Läs mer: Kinesisk tillväxt snabb och våldsam | Inrikes | SvD

Kina slår mot dissidenter – Ola Wong

18 september, 2011 kl. 08:51 | Publicerat i förföljelsen av oliktänkande, Gao Zhisheng och andra, Kina, mänskliga rättigheter, Ola Wongs krönikor | Lämna en kommentar
Etiketter , , , , ,

Av Ola Wong

Konstnären Ai Weiwei attackerar återigen ”rättslösheten” i Kina, men håller igen på intervjuer och twitter. Samtidigt förbereder Kina en lag som ska göra det lagligt att låta dissidenter ”försvinna”.

Ai Weiwei svarar inte på mobilen. Hans assistent Jennifer Ng mejlar att Ai Weiwei ”inte kan ge några intervjuer under nuvarande omständigheter”. Hon skriver dock att den världsberömde konstnären och regimkritikern inte befinner sig i husarrest.

För tillfället, kan man tillägga. Det råder inget tvivel om att konstnären balanserar på en slak lina när han gradvis börjat meddela sig med omvärlden igen.

I en essä i den amerikanska tidskriften Newsweek den 28 augusti beskrev Ai Weiwei Peking som en ”mardröm” och en ”stad av våld” med tusentals osynliga platser där folk försvinner. Han redogjorde också för upplevelsen av 81 dagar i en fönsterlös cell.

–Du är i total isolering. Du vet inte hur länge du ska vara där, men du tror att de kan göra vad de vill med dig… Varför är jag här? Du tappar uppfattning om tiden. Du blir som galen.

Den arabiska våren, med regimprotester från Tunisien till Syrien, skrämde Kinas ledning och ledde till ett preventivt tråldrag mot all tänkbar opposition. Ai Weiwei var den mest kände aktivisten som drogs med i nätet, officiellt för skattebrott. Efter en internationell proteststorm släppte myndigheterna honom i juni i år.

Från att ha varit en manisk twittrare, med 60000 tweets, försvann Ai Weiwei från nätet och gav inte intervjuer. Han sa att han inte fick uttala sig, som ett villkor för frigivningen. Då var det många som trodde han skulle sälla sig till raden av tystade ”frisläppta” kinesiska dissidenter. De som lever isolerade i husarrest, som fredspristagaren Liu Xiabos fru Liu Xia, eller som är spårlöst försvunna – likt rättighetsadvokaten Gao Zhisheng.

Samtidigt håller Kinas ja-sägarparlament Nationella folkkongressen på att förbereda en lag som ska göra det lagligt att låta människor ”försvinna”.

Under 2011 har antalet framtvingade försvinnanden ökat kraftigt i Kina. FN och människorättsförvarare har riktat mycket kritik mot händelserna som de menar är olagliga.

Kina svarar nu genom att göra dessa försvinnanden lagliga. Enligt den nya rättsbalken, som nu förbereds, ska det bli lagligt att låsa in misstänkta på hemliga platser utan att underrätta deras familjer – om det bedöms kunna störa utredningen samt rör ”statshemligheter”.

Läs mer: Kina slår mot dissidenter | Kultur | SvD

När samvetet får segra…

13 juni, 2011 kl. 19:26 | Publicerat i förföljelsen av oliktänkande, Kina, Kultur, mänskliga rättigheter, Ola Wongs krönikor | Lämna en kommentar
Etiketter , , , , ,

Tyckte att ”Strövtåg i svunna världar” av Göran Malmqvist var en både givande och intressant bok när jag läste den. Kan verkligen rekommendera den!

”Strövtåg i svunna världar” rymmer hågkomster från författarens äventyrsfyllda vistelse i den sydvästkinesiska provinsen Sichuan under åren 1948–50, alltså före, under och efter den kommunistiska nyordningen. Akademiledamoten och sinologen Göran Malmqvist tillhör den snabbt glesnande skara av västerlänningar som har haft förmånen att få uppleva Kina som det en gång var. I sin skildring av livet i buddhistklostret Baoguosi vid foten av det heliga berget Emei och de många märkliga människor han mötte under sina strövtåg i Kina lyckas författaren återkalla förtrollande minnen av en svunnen värld. Det delvis självbiografiska verket innehåller också erinringar från författarens barndom i Kullabygden på 1930-talet samt avsnitt om kinesiska poeter och tänkare som har inspirerat honom och om den översättningens konst som han har praktiserat under ett halvsekel.

Akademiledamot bryter med Kina | Kultur | SvD

Av Ola Wong

I december ­bojkottade Kina Nobelpriset när Liu Xiaobo fick fredspriset. Nu bojkottar en ledamot i Svenska Akademien Kina. –Det korrumperade ledarskiktet har för länge sedan förverkat rätten att styra landet, säger Göran Malmqvist.

Sinologen och ledamoten i Svenska Akademin, Göran Malmqvist, 86 år, har i ett öppet brev brutit kontakterna med Folkrepubliken Kina och dess ambassad i Stockholm. Det är ett svar på att en kontroversiell kinesisk författare, Zhang Yiyi, hävdat att han försökt muta Malmqvist med 60000 dollar för att få litteraturpriset.

Malmqvist säger att det är lögn. Droppen var att Li Xiguang, professor i journalistik vid det prestigefyllda Tsinghuauniversitetet i Peking, twittrade att ”Akademien står inför sin största förtroendekris hittills”.

–Jag uppskattade chansen att få bryta alla förbindelser med Folkrepubliken Kina och dess representation i Sverige, säger Malmqvist i en mejlintervju.

Han säger att fängslandet av den regimkritiske konstnären Ai Weiwei spelade en stor roll för beslutet.

–Jag har aldrig träffat Ai Weiwei, men hans far poeten Ai Qing var en mycket god vän som jag träffade varje gång jag på 1980-talet besökte Peking. Han var lika rakryggad som sin son.

–Jag har ingalunda brutit förbindelserna med ett helt land, utan endast med det officiella Kina representerat av ett korrumperat ledarskick som redan för länge sedan förverkat rätten att styra landet, säger Malmqvist.

Akademiledamoten sparar inte på krutet när han beskriver mutanklagelserna:

–Tokstollen Zhang Yiyis uttalande att jag har mottagit 60000 dollar från honom för att översätta hans böcker och förmå mina kolleger i Akademien att ge honom årets Nobelpris i litteratur betraktar jag som ett stort skämt. Vad som gjorde mig lite förbannad var att Li Xiguang spread ryktet vidare via en officiell kanal. Li är en klättrare och en tölp och det har berett mig en viss tillfredsställelse att sätta honom på plats.

–Kinas enastående framgångar på det ekonomiska planet och förhoppningen att västerlandet ska få tillgång till den i snabb takt vidgade kinesiska marknaden har tyvärr fått många västerlänningar att blunda för missförhållandena i det kinesiska samhället, bristande respekt för mänskliga rättigheter, slavarbete, barnarbete och så vidare. Det finner jag ytterligt beklagansvärt.

Läs mer: Akademiledamot bryter med Kina | Kultur | SvD

Tsunami skrämmer mer än härdsmälta – Ola Wong

15 mars, 2011 kl. 20:53 | Publicerat i Ola Wongs krönikor | Lämna en kommentar
Etiketter ,

TYST OM PROBLEM. I det tsunami­drabbade samhället Oarai är rädslan mycket större för en ny tsunami än en härdsmälta. Problemen med kärnkraftverken har människor inte hört mycket om.

OARAI.

Medan nyheten om att ytterligare en reaktor exploderat spred sig över världen på måndagen var folket i fiskarbyn Oarai 15 mil söderut mer oroliga för en ny stor jordbävning.

–Jag har inte hört talas om någon reaktorexplosion. Vi har inte kunnat se nyheter sedan strömmen försvunnit, säger Naoko Sugaya, 40 år.

Nu ligger de tätt, tätt, ett drygt hundratal, på golvet i kulturhuset i Oarai med flammorna från en gasbrännare som enda ljus. Det är ett av de uppsamlingsläger dit folk från den tsunamidrabbade kusten har flyttats.

När jordbävningen slog till var Naoko Sugaya på hemväg från sjukhuset med sin 63-åriga mamma.

Modern hade fått kemoterapi för sin lungcancer.

–Mamma hade en ny behandling bokad den 16:e, vad ska hända med den nu? undrar hon. Många sjukhus i området saknar el. Myndigheterna har varnat att det är en 70-procentig risk att området ska drabbas av en ny stor jordbävning. De ständiga efterskalven tär på psyket. Både jag och mamma känner en djup psykisk smärta, säger Naoko.

När sirenerna gick i fredags sprang Onuma Taro, 37 år, ut i bilen. I en uppvisning av nästan dumdristigt mod körde han mot havet, kastade sig i båten och körde ut mot den gigantiska vågen som vällde in mot honom. Det räddade båten, men inte bilen som spolades ut i havet. En gigantisk virvel bildades utanför staden som sög ut bilar och bråte i havet.

Onuma tillbringade två skräckslagna dygn på höga vågor. Utan att veta vad som hänt frun och de tre barnen. När han kom tillbaka till hamnen igen väntade familjen på honom i hamnen. De hade kunnat se lyktorna på hans båt från skolan som gjorts om till uppsamlingsläger.

Runtomkring låg båtar och bilar omkringslängda på kajen. Barnen grät och grät, uttröttade av de ständiga efterskalven och oro.

Liksom andra i staden vi möter har Onuma och hans familj inte kunnat sova sedan jordbävningen. På måndagen kom ett nytt tsunamilarm och Onuma rusade återigen till sin båt. Denna gång på cykel. När vi möts håller han lugnt på att röja bråte i hamnen.

–Allt måste städas! Problemet nu är att båtarna är på land och bilarna i vattnet, säger Onuma sakligt.

Han är ett exempel i mängden på det japanska lugn som är så imponerande mitt i katastrofen. När jag skriver denna text så skakar huset av ett ännu ett efterskalv men de uttröttade hjälparbetarna i rummet reagerar inte ens.

–Jag har hört att en reaktor till exploderat. Men jag vet inte så noga vad som händer. Folk säger att man inte ska bli våt av regnet, säger Onuma. Väderleksrapporten förutsäger regn på tisdagen.

Läs mer: Tsunami skrämmer mer än härdsmälta | Utrikes | SvD

Kinas utrikesministerium tillrättavisar utländska journalister

14 mars, 2011 kl. 15:46 | Publicerat i förföljelsen av oliktänkande, Kina, mänskliga rättigheter, Ola Wongs krönikor | Lämna en kommentar
Etiketter , , ,

Quincy Yu
Epoch Times

Den ”avslappnade” hållningen från OS verkar ha övergivits

Istället för att rapportera om nyheter har utrikeskorrespondenter i Kina på senare tid själva blivit nyhetsstoff. Efter att de blev fysiskt attackerade och trakasserade av kinesisk polis för att ha stått på gatorna, utsattes de på en presskonferens för en och en halv timmes utskällning av en talesman för utrikesministeriet.

De åtgärder som vidtagits mot utländska reportrar har tydligt visat att det just nu är ”väldigt känsligt läge” för Kinas kommunistparti. De tidigare ”avslappnade” reglerna för utländska journalister i Kina verkar inte längre gälla. Inte heller döljer regimen sitt förakt för världens fria press.

De gnälliga, irrationella och auktoritära kommentarerna från utrikesministeriets talesman Jiang Yu speglar den kinesiska regimens rädsla inför och oförmåga att hantera hoten om stora missnöjesdemonstrationer i Kina på ett civiliserat och humanitärt sätt.

Den 27 februari samlades ett stort antal utländska journalister längs gatan Wangfujing, ett aktiv affärsområde i Peking, för att försöka rapportera om en Jasminprotest som tillkännagivits på internet. Journalisterna skingrades våldsamt och blev misshandlade av polis. Några greps.

Den 1 mars höll Jiang Hu, talesman för utrikesdepartementet, en presskonferens och drogs in i en agiterad diskussion med ett dussintal utrikeskorrespondenter. Spektaklet rapporterades av världsmedia, bland annat Japans offentliga tv-station NHK, Radio France international (RFI) och Taiwans United Daily News.

Presskonferensen slog många rekord. Bland annat längst totaltid och hur många gånger en och samma fråga ställdes.

Utrikeskorrespondenterna utsattes för ett antal av det kinesiska kommunistpartiets vanligaste försvarsstrategier, däribland: förneka fakta och skylla på offren.

Sedan fler än 30 reportrar ställt samma fråga; varför civila poliser kunde attackera utrikeskorrespondenter och föra vissa av dem till häktet, tillrättavisade Jiang dem och krävde att de inte skulle nämna händelsen vid Wangfujing igen.

Hon gick sedan vidare och sade att journalisterna bar skulden till problemen vid Wangfujin.

- Varför skapar vissa journalister alltid problem? Vi tycker det är konstigt. Vem var det de många reportrar fick meddelande ifrån? Vem uppmanade er att samlas där? Detta är frågan jag vill att ni besvarar, sade Jiang.

Läs mer: Kinas utrikesministerium tillrättavisar utländska journalister – Epoch Times

Fler artiklar:

Kina hotar journalister – Ola Wong

Kinesisk polis har hotat med att dra in visumen för utländska journalister som försöker bevaka ”Jasminprotester”. För första gången på länge förbjuder myndigheterna rapportering från centrala platser i Peking och Shanghai.

Utländska journalister har i praktiken förbjudits att arbeta i områden i centrala Shanghai och Peking där det kallats till ”Jasminprotester” varje söndag. Under veckan har polisen i de båda städerna kallat in utländska journalister som rapporterade från söndagens polisinsats till enskilda möten. Internationella Journalistfederationen (IFJ) kritiserar det som en tillbakagång från reglerna om ökad öppenhet som Peking införde för att få OS 2008.

Även undertecknad blev i onsdags inkallad till polisen i Shanghai för en ”kontroll av visum” och tillsagd att inte arbeta i området kring biografen Fred vid Folkets torg i Shanghai. Andra journalister, som Sveriges Radios korrespondent Hanna Sahlberg, hotades med indraget journalistvisum om de skulle gå till protestplatsen vid shoppinggatan Wangfujing i Peking utan tillstånd. Journalister som sökt tillstånd har nekats.

De två platserna har i anonyma uppmaningar på nätet utsetts som samlingspunkt för ”Jasminprotester”, inspirerade av upproren i arabvärlden. Massiva polisinsatser har hittills lyckats hindra demonstrationer från att uppstå.

Flera utländska journalister blev i söndags misshandlade och tillfälligt gripna av polis i Peking.

Utrikesministeriets taleskvinna Jiang Yu skyllde på en presskonferens i veckan våldet på journalisterna själva.

–Varför hamnar vissa journalister jämt i trubbel? Journalisterna borde respektera lagar och regler, sa Jiang men hon vägrade att förklara vilka regler hon syftade på.

EU-delegationen i Peking uppmanade i veckan Kina att ställa ansvariga till svars.

–Vi uppmanar kinesiska myndigheter att respektera rätten för utländska journalister att arbeta fritt i Kina.

För att få Peking-OS 2008 gav Kina löften om ökad pressfrihet. En regel infördes som gav utländska korrespondenter rätt att jobba fritt i Kina (utom i Tibet) så länge de hade intervjupersonens godkännande. I praktiken har dock myndigheterna fortsatt stänga områden de bedömer som känsliga för rapportering.

Nu sker det för första gången mitt i jättestäderna Peking och Shanghai.

Läs mer här

Kina kväver nya protester – Ola Wong

Polis misshandlade utländska journalister och flera personer greps när försök till Jasminprotester skedde för andra veckan i rad i Kina.

–Fler och fler får reda på Jasminprotesterna. De kan inte hålla folket i okunskap hur länge som helst, säger en av de uppskattningsvis hundratals människor som hade samlats vid köpcentret Raffles Square i Kinas största stad Shanghai på söndagseftermiddagen.

Precis som förra veckan hindrade dock ett massivt polispådrag demonstrationen att bildas. De som vågade prata sade att de vill ha demokrati och genuina reformer av kommunistpartiet. Andra var arga över stigande priser.

Fem personer rapporteras ha blivit gripna. Kinesiska myndigheter är mycket nervösa sedan en kallelse till demonstrationer varje söndag i 23 städer har cirkulerat på internet. I Peking kom det inga demonstranter. Däremot rapporteras flera utländska journalister ha blivit misshandlade av polisen, varav en fick uppsöka sjukhus. Några greps också tillfälligt.

Läs mer här



Kinesiska regimen förbjuder konstnären Ai Weiweis nyårsprydnader

8 februari, 2011 kl. 10:45 | Publicerat i förföljelsen av oliktänkande, Kina, Kinesisk kultur, Ola Wongs krönikor | Lämna en kommentar
Etiketter , , ,

Wen Hu
Epoch Times

Den gamla kinesiska nyårstraditionen att dekorera sin dörr med ”dörrväktare” och tillhörande vårverser för att jaga bort onda andar har precis fått ny energi från en viktig konstnär och dissident. Den kinesiska regimen är inte förtjust, men de kinesiska internetanvändarna älskar det.

Inför det kinesiska nyåret köper kineserna traditionella dörrväktare och rullar med vårverser, numera ofta via internet. Somliga får även idéer därifrån för att göra sina egna.

Den här traditionen där man hänger dörrväktare och rullar med vårverser på ytterdörren för att jaga bort onda andar är flera tusen år gammal. I år har dörrväktare skapade av den frispråkige regimkritikern och konstnären Ai Weiwei blivit mycket populära i Kina som en talisman för att skrämma bort ondskan. Kinesiska internetcensorer tog snabbt bort Ais blogg, men trots detta är hans dörrväktare på väg att spridas till dörrar över hela Kina.

Den tidigaste referensen till dörrväktare kan hittas i den 2200 år gamla kinesiska mytologiska texten Shan Hai Jing, (Boken om berg och hav) Dörrväktarna var två spökjägare som bodde i ett enormt persikoträd på ett berg i Östra havet. De var mycket skickliga på att fånga onda spöken och mata tigrarna med dem.

Legenden om spökjägarna spred sig snabbt och folk började hänga bitar av persikoträ med spökjägarnas namn på över sina ytterdörrar för att skydda sina hem och familjer från onda andar. Spökjägarna kom att bli ”dörrväktarna”. Senare bytte man ut persikoträt mot pappersrullar med bilder av dörrväktarna och några rimmade verser som var en välsignelse för nyåret.

Dörrväktarna och verserna som Ai Weiwei designat ger den här gamla traditionen en modern touch som gjort dem omedelbart populära bland kinesiska internetanvändare.

En av verserna lyder i översättning ”Utplåna grymhet och ondska, vi vill ha rättvisa – Förminska spöken och demoner, vi vill ha rättfärdighet”.

Läs mer: Kinesiska regimen förbjuder konstnären Ai Weiweis nyårsprydnader – Epoch Times

När det så slutligen var dags var jag den enda utländske journalisten som dök upp. De andra hade tackat nej av tidsbrist eller rädsla för att bli inblandade i politik. Ai Weiwei levde upp till sitt rykte som provokatör. Han inledde med blasfemin ”taiwaneser är inte kineser” (häpna skratt bland åhörarna). Därefter frågade han vad jag tycker om censuren i Kina. Jag märkte att jag var den som var mest försiktig. Medan jag ansträngde mig för att svara opartiskt diplomatiskt pratade de kinesiska journalisterna fritt ur hjärtat. Li Yuxiao, nyhetschef på nätjätten Tencent, sade efteråt att han inte var orolig.

–Jag vet att tidningen kommer att klippa bort de känsligaste delarna innan det publiceras, sa Li (han visste inte att Ai Weiweis assistent suttit och twittrat eventet i realtid).

Först hade 21CBH tänkt sända hela eventet via internet. Men ledningen beslutade att kombinationen Ai Weiwei och journalister var för riskabel för direktsändning. Men det ska bli en dokumentär och en bok.

Man blir alltid lika imponerad när man möter kinesiska journalister som de på 21CBH. Trots alla begränsningar av propaganda och censur strävar de efter att göra sitt jobb. Och mer än så, de är en kraft för ett öppnare och medmänskligare Kina. De behövs.

Senare samma kväll stoppades Ai Weiwei från att gå ombord på ett plan till Sydkorea. Ai Weiwei säger att han inte hade några planer att åka vidare till prisceremonin för Nobels fredspris. Men de här dagarna tar regimen inga chanser att låta oliktänkare lämna landet.

Ur Ola Wongs krönika Konst möter medier i censurlandet Kina

Mer info: Ovanliga tecken på motstånd i statlig kinesisk media

Kinas miljöproblem är hemmagjorda – Ola Wong

5 oktober, 2010 kl. 09:58 | Publicerat i hållbar utveckling, Miljöfrågor, Ola Wongs krönikor, Teknik, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter ,

av Ola Wong

Ibland kan man hos svenskar stöta på en form av post-kolonial ”ågren”. Den går ut på att de är ansvariga för Kinas miljöförstöring och växthusgaser eftersom västvärldens överflöd av varor produceras i Kina. Sanningen är att Kinas miljöproblem är hemmagjorda. Energin går till tung industri för att bygga Kinas nya städer och infrastruktur. Redan 2006 stod Kina för halva världsproduktionen av betong och planglas och en tredjedel av stålproduktionen. Och det var bara början.

El, bilar, grisar – snart spelar det ingen roll vilken vara du nämner: Kina förbrukar mest av det.

Kina släpper redan idag ut lika mycket växthusgaser per capita som klimatvänliga Sverige. 2020 kommer kineserna ha väsentligt större utsläpp per person än Västeuropa, enligt Karl Hallding på Stockholm Environment Institute.

Mänsklighetens framtid avgörs därför av nio män i övre medel- åldern i Politbyråns stående kommitté. Så är vi i trygga händer?

Först det positiva: De vill ha ett ”låg-koldioxid-kretslopps- samhälle”.

Inget annat land har en sådan satsning på miljöteknik som Kina. Det är redan världens största producent av solfångare och vindkraft. Kina har därmed lyckats pressa ner världspriset på vind- och solenergi.

Men tyvärr handlar mycket om industristöd för att casha in på export. Subventionerna för vanliga kineser att använda solenergi är låga. 95 procent av de Kina-producerade solpanelerna exporteras istället till länder som USA och Tyskland, vars skattebetalare gjort Kinas solindustri världsledande.

Läs mer: Kinas miljöproblem är hemmagjorda | Ola Wong | SvD

Se även: U.N. Climate Summit Starts in Tianjin, China

Hoppet står till kejsarens fällor – Ola Wong

10 september, 2010 kl. 10:23 | Publicerat i Kina, Ola Wongs krönikor | Lämna en kommentar
Etiketter , , , , ,

av Ola Wong

Det finns mycket som är sagolikt med terrakottasoldaterna som nu har bivackerat i flottans gamla krigsledningscentral under Östasiatiska museet. Dels är det själva fyndet. Om bönderna som grävde efter en brunn i Xian 1974 gjort det bara några meter åt sidan hade en av de största arkeologiska sensationerna förblivit oupptäckta. Dels är det det faktum att själva graven ännu inte har grävts upp. Där som, enligt den antike historikern Sima Qian, de 700000 arbetarna återskapade riket, komplett med Gula Floden och Yangzi, rinnande i kvicksilver. Nutida markprover visar förhöjda värden av kvicksilver, vilket stödjer sägnen.

Sagolikt är också att Östasiatiska lyckades få låna sammanlagt över 300 föremål från Qin och Handynastin (206 f. kr.–220 e. kr.)

Terrakottaarmén har blivit en form av ambulerande ambassadörer för Kina i världen, och vart än de kommer drar de fulla hus – British museum tvingades utöka öppettiderna till midnatt under deras sanslöst framgångsrika Londonbesök 2008.

Det är onekligen en kontrast mot kulturrevolutionen (1966–76) då rödgardister satte upp skelettet av mingkejsaren Wan Li och hans fruar på en stol och stenade det, varpå det brändes så att det bara blev smulor av. Oräkneliga antiksamlingar förstördes eller skingrades för vrakpriser utomlands. Kommunistpartiet hade från början en splittrad syn på kulturarvet, där man pendlade mellan att se det som en källa till stolthet och ett hinder för utveckling.

Idag tävlar nyrika istället med den militärt styrda statliga Polygruppen om att köpa tillbaka antikviteter i Kina. Men, som Östasiatiska museets tidigare chef, Magnus Fiskesjö skriver i Kinarapport: ”Samtidigt som kraven på återbördande från utlandet blir allt intensivare pågår den illegala plundringen av arkeologiska lämningar för fullt.”

Den plundringen drivs av just de kinesiska nationalistiska samlare som säger sig vilja skydda kulturarvet. Plundring drabbade även det senaste årets mest omtalade fynd. Cao Cao (155–220 e. kr.) var en krigsherre vid Han-dynastins fall – odödligjord genom vad som kan vara Kinas (och världens) mest lästa roman, Tre Kungadömen. Kort efter att arkeologer hittade vad som tros vara Cao Caos grav i Henanprovinsen sprängde sig gravplundrare in. Arkeologen Pan Weibing berättar för The Atlantic att det var vanligt att höra explosioner från gravplundrarna på natten. Pan och hans kolleger lämnades med en förstörd oreda att jobba med. Förutom stölder så har årtionden av ekonomisk reformpolitik lett till en förstörelse som rödgardisterna aldrig kunde drömma om att uppnå. Ett litet exempel i mängden jag har stött på var i Inre Mongoliet där ett företag sprängt ett hål i Kinesiska muren för att de skulle köra lastbilar till ett stenbrott.

Det känns bra att Qinkejsarens gravkammare fortfarande ligger orörd. Om inte annat får man hoppas att fällorna med armborst kejsaren lät gillra mot gravplundrare fortfarande fungerar.

via Hoppet står till kejsarens fällor | Ola Wong | SvD

Östasiatiska Museets hemsida: http://www.ostasiatiska.se/smvk/jsp/polopoly.jsp?d=124 och http://www.varldskulturmuseet.se/smvk/jsp/polopoly.jsp?d=2413

Terrakottaarmén intar Stockholm – DN


En svensk tiger i Kina – Ola Wong

23 maj, 2010 kl. 09:23 | Publicerat i förföljelsen av oliktänkande, Gao Zhisheng och andra, Kina, Ola Wongs krönikor | Lämna en kommentar
Etiketter , , , , ,

PERSPEKTIV | Näringsministern i Kina

Allt tystare. Efter finanskrisen har kritiken om mänskliga rättigheter i Kina blivit allt tystare. Sverige följer strömmen, menar Amnesty – vilket blev tydligt när näringsminister Olofsson mötte Kinas president.

Peking. Kungen, näringsminister Maud Olofsson och gräddan av svenskt näringsliv är på säljresa i Kina. Och när de igår mötte Kinas ledning var budskapet:

–Ni ger oss marknaden och vi ger er innovationer, sade Ulf Berg, vd för Exportrådet till de samlade kinesiska journalisterna.

Kungen och Maud Olofsson fick äta lunch med Kinas president Hu Jintao. Samtalet handlade mest om klimat- och miljöfrågor, men Olofsson sa att hon även tog upp mänskliga rättigheter i form av CSR – det vill säga företags sociala ansvar – en fråga som är lika okontroversiell i Kina som i Sverige. Däremot nämnde Maud Olofsson ingenting om känsliga ämnen som internet-censuren – som EU menar är ett handelshinder – eller politiska fångar.

Idag åker den svenska delegationen vidare till världsutställningen i Shanghai. I Sverige har utställningen inte uppmärksammats särskilt mycket. Men från kinesiskt håll har det hela tiden varit klart att de rankar OS 2008 och världsutställningen som likvärdiga evenemang. Bägge är gigantiska fester för Kinas återinträde som stormakt.

Amnestys pressekretare Elisabeth Löfgren berättar om hur hon inför OS fick samtal varje dag från journalister. När statsminister Fredrik Reinfeldt besökte Kina i april 2008 lämnade han över en lista med 13 politiska fångar till president Hu Jintao. En av de listade var den mångårige människorättsaktivisten Hu Jia, som dömts till 3,5 års fängelse, bland annat för att han hade gett intervjuer till utländska journalister.

Två år och en finanskris senare har hela västvärlden blivit tystare.

–Vi visste att intresset skulle sjunka efter OS, men vi trodde inte att det skulle bli så tyst, säger Löfgren.

Samtidigt har censuren skärpts, fler dissidenter fängslats och kinesiska säkerhetsstyrkor har gjort hårda tillslag mot tibetaner och uigurer, hävdar människorättsorganisationer.

Allt fler forskare och skribenter i väst har börjat idka självcensur när det gäller Kina, menar Emily Parker vid amerikanska Asia Society’s Center.

Världsutställningen kan ses som en illustration av det. Materialet på den svenska paviljongen har förhandsgranskats och godkänts av de kinesiska arrangörerna. Tyskland har i en bugning åt den rådande politiska doktrinen döpt sitt tema till ”Harmonisk storstad”. Det enda land som kommer i närheten av något kontroversiellt är Danmark. Danskarna har låtit den frispråkigt kritiske konstnären Ai Weiwei göra ett konstprojekt på deras paviljong. När den lilla sjöjungfrun är i Kina är hon ständigt observerad av en övervakningskamera – som sänder bilder av henne till Langelinie i Köpenhamn.

–Sveriges regering har sagt att mänskliga rättigheter ska prägla landets utrikespolitik och handel. Det kan se bra ut på papper men man måste visa att man menar allvar annars blir det en tandlös produkt, säger Löfgren.

Näringsminister Maud Olofsson säger att regeringen alltid tar upp mänskliga rättigheter.

–Vi har en dialog och vi har ett CSR-samarbete och där är kineserna väldigt intresserade.

Det senaste mötet i dialogen om mänskliga rättigheter mellan Sverige och Kina skedde för två år sedan. Det är oklart när det kommer att hända igen. EU och Kina hade ett möte ifjol, men kritiker menar att dialogen inte gett några resultat.

Och hur har det gått för Hu Jia då?

Hans hustru, Zeng Jinyan, lämnade den 7 april in en ansökan om att Hu Jia skulle benådas av medicinska skäl. En läkare hade upptäckt en tumör på levern. Hu Jia led redan av kronisk hepatit-B. Men den 12 april meddelande myndigheterna att begäran hade avslagits. Amnesty betraktar honom fortfarande som en samvetsfånge.

Ola Wong

via En svensk tiger i Kina | Utrikes | SvD.

Expon en gigantisk kinesisk egotripp | Ola Wong | SvD

28 april, 2010 kl. 08:44 | Publicerat i Kina, mänskliga rättigheter, Ola Wongs krönikor | Lämna en kommentar
Etiketter , ,

Denna vecka öppnar Expon i Shanghai. Om inte annat så är det ett tillfälle att se Kinas version av framtiden. Den kinesiska pavil­jongen heter Österns krona. Den är röd. Och mer än tre gånger så hög som övriga länders – något man åstadkom genom att ­förbjuda alla andra att bygga högre än 20 meter. Man kommer att tänka på den gamla självbilden som Mittens Rike (fast dagens ­barbarfolk kommer inte längre med mongoliska hästar som ­tribut utan det senaste i miljöteknik).

Shanghai är även på väg att sätta upp en likadan tjurstaty som den på finansgatan Wall Street i New York. Men den kinesiska tjuren är dubbelt så stor, och har hornen riktade potent uppåt.

Och det är klart att man gläds åt Kinas framgång. Från Opiumkriget och framåt har kineser skämts över landets fattigdom och förnedring. Nu har de skapat ett ekonomiskt mirakel. Västerlänningar har inte råd att se ner på dem längre, även om en del idiotiskt nog envisas med det. (Parentetiskt kan nämnas att jag skriver detta i Pasadena, Los Angeles. På gångavstånd i detta traditionellt vita rika villa­område har en rik kines byggt sig en kopia av Vita huset som privatbostad).

Problemet är att mobboffer kan förvandlas till mobbare när de fått muskler. Boken Zhongguo meng, Kinas dröm, har blivit en storsäljare. Den bygger på tankar om den kinesiska rasens överlägsenhet och manar till snabb militär rustning.

Expon är en gigantisk egotripp för Shanghai och kommunistpartiet vars legitimitet bygger på att de återupprättat Kinas ära. Över 70 miljoner inhemska besökare kommer att ta bilder av västerlänningar som gapar framför Österns Krona. Kina la en enorm press på alla länder att ställa upp på Expon. Krisdrabbade länder som Japan och Frankrike har lagt in fantasisummor på sina paviljonger. Sveriges skattebetalare chippade in 70 miljoner.

Som en av flera insatta jag pratat med säger: Ingen ville riskera att bli stämplad som ovänlig mot Kina. Och när de vridit om armen tills alla var här med sina pengapåsar så kom de till ett spel som i vissa fall var riggat för att pungslå dem. Annika Rembe som leder Sveriges Expo-satsning säger att marknadspriset för transport och hantering av en container är 4 000 yuan. Den kinesiska Expobyrån hade i förväg sagt till dem att priset skulle bli 8  000 yuan. Men den verkliga kostnaden de nu måste betala är 35 600 yuan per container. Anledningen är att Sverige endast tillåts anlita ett av arrangörerna utvalt kinesiskt logistikföretag. Och de kan självklart sätta sina egna priser.

Senast jag såg den svenska paviljongen hade den kinesiska entrepenadfirman parkerat en ny Porsche Cayenne vid byggplatsen. Men att arrangörerna krämar lao wai, de gamla utlänningarna, är kanske inte så konstigt. Mer anmärkningsvärt är att jag hittills bara träffat en shanghaines som säger sig bry sig om Expon. Trots att de i över ett års tid varje dag bombats med Expo-reklam. Jag vet inte om det beror på att jag råkat fråga fel folk, men en taxichaufför uttryckte en ganska typisk åsikt: “Expon, nä det är väl ­något som ­angår ledarna”.

via Expon en gigantisk kinesisk egotripp | Ola Wong | SvD.

Svenska paviljongen, illustration August Wiklund

Fler artiklar: Shanghais husrivningsoffer protesterar i Los Angeles

Activists in Taiwan Protest Shanghai World Expo

Vem kan man lita, lita, lita på ♪♪♫♪ Ja, inte Kina iallafall…

13 april, 2010 kl. 09:26 | Publicerat i Kina, Ola Wongs krönikor | Lämna en kommentar
Etiketter , ,

Fanns det verkligen ingen bättre att sälja till än Kina? Utifrån min kunskap om Kinesiska Kommunistpartiet (som finns representerat i det mesta i Kina idag) så är baktanken att med hjälp av manipulation och lögner få tillgång till den tekniska kunskapen, och sedan skövla företaget och flytta produktionen. Vilket i praktiken innebär att göra Volvo till ett lågvattenmärke med usel kvalitet.

Jag brukar inte bry mig så mycket om sådant här med företag och sådant, men jag känner faktiskt en sorg över att se Volvo gå i graven på det här sättet, långsamt men säkert. Och massor med folk i Sverige blir arbetslösa.

Volvo kan slås ihop med Geely | Näringslivsnyheter | SvD

Under en presskonferens i Hongkong igår sade Geelys vd att Volvo sannolikt kommer att införlivas i det kinesiska företaget. Uttalandet står i strid med tidigare löften från Kina om att Volvo ska fortsätta att vara ett självständigt företag.

Läs mer: Volvo kan slås ihop med Geely | Näringslivsnyheter | SvD

Artikel av Ola Wong

Västmedier svartmålas i Kina

29 mars, 2010 kl. 07:59 | Publicerat i förföljelsen av oliktänkande, Kina, mänskliga rättigheter, Ola Wongs krönikor | 2 kommentarer
Etiketter , , , , , ,

Det här är en artikel från den 28 mars 2008 men är lika aktuell idag då den visar hur Kinas propaganda-apparat fungerar. Citat från artikeln:

– ”I skolan lär sig inte folk tolerans och förståelse för andra kulturer. Propagandan uppmuntrar inte till kritiskt tänkade. Istället har vi fått en arrogant han­kinesisk nationalism, säger Wang Lixiong.

– Andra militäristiska länder som Japan och Tyskland gjorde samma sak tidigare. Det är inget att vara stolt över utan istället borde det stämma till eftertanke, säger Wang Lixiong.”

Tänker man efter så är det här ju väldigt allvarligt egentligen.

I Kina piskas en storm av kritik fram mot västerländsk rapportering om Tibetkrisen. Samtidigt finns ett stort stöd bland vanliga kineser för regimens hårda linje mot tibetanerna.

Västmedier svartmålas i Kina – Ola Wong

”Dalai Lama är en djävul med människoansikte”. ”Munkarna måste omskolas”. Kinesiska ­medier låter i dagarna som ekon från kulturrevolutionen. Men förutom beprövade metoder har kommunistpartiet även börjat använda landets bloggare för att rikta nationalistisk vrede mot västerländska medier. Webbsidor som www.anti-cnn.com listar påstådda fel och obalanserad rapportering i västerländska nyhetsmedier.

Bolag som CNN, Fox News, BBC och Washington Post pekas särskilt ut. Upphovsmannen, en student i Peking, visar hur amerikanska Fox News publicerade en bild på hur indisk polis sliter iväg en man med bildtexten: ”Kinesiska trupper paraderar tibetanska fångar”. Kinesiska tidningar hyllar också en youtube-video med titeln: ”Tibet är, har alltid varit, och kommer alltid vara en del av Kina”.

Ironiskt nog har kinesiska cencurfilter blockerat inslaget, tillsammans med annat material med ordet Tibet i (youtube.com/watch?v=x9QNKB34cJo).

Journalistklubben FCCC, Foreign Correspondents Club, rapporterar att åtminstone en västerländsk nyhetsbyrå tvingats stärka säkerheten efter att ha mottagit hatmeddelanden. Jocelyn Ford som ansvarar för pressfrihetsfrågor på FCCC säger att nätanvändarna är ett sätt att uppdatera propagandamaskinen.

– Det blir mer trovärdigt om kritiken kommer från kinesiska medborgare, säger Jocelyn Ford som understryker att det är hennes personliga åsikt.

I torsdags släpptes en grupp journalister in i Tibet på en noggrant övervakad resa. Trots det kunde ett 30-tal tibetanska munkar säga till reportrarna att de inte har någon religiös frihet och att regimen ljuger om den senaste tidens oroligheter. Även en handfull diplomater tilläts igår resa till Lhasa, men under strikt kontrollerade former.

FCCC uppmanar de kinesiska myndigheterna att låta utländska korrespondenter få arbeta fritt i Tibet och omkringliggande områden.

I Kina finns en uppfattning att västvärlden använder mänskliga rättigheter som ett sätt att hålla tillbaka landets utveckling. När amerikanska representanthusets talman Nancy Pelosi nyligen kritiserade det kinesiska nerslaget i Tibet anklagades hon för hyckleri av officiella nyhetsbyrån ­Xinhua: ”Bakom dubbelmoralen ligger intressen som vill försvaga och hålla tillbaka Kina”, skriver Xinhua.

Men censuren skjuter sig självt i foten. När kravallerna bröt ut den 14 mars fanns det bara en västerländsk journalist på plats i Lhasa. Magasinet The Economists korrespondent James Miles hade av ren slump fått tillstånd att åka dit. Economist rapportering blev därför mer balanserad än övriga västerländska medier – som var tvingad att förlita sig på tibetanska exilkällor. Men istället för att dra slutsatser valde ­kinesiska myndigheter att tvinga iväg James Miles från Tibet.

Bland vanliga kineser finns ett stort stöd för myndigheternas hårda taktik, säger Wang Lixiong, en kinesisk författare och tibet­expert. Han är en av 29 intellektuella som undertecknat ett öppet brev där myndigheterna uppmanas att sluta sprida rashat genom medierna.

– I skolan lär sig inte folk tolerans och förståelse för andra kulturer. Propagandan uppmuntrar inte till kritiskt tänkade. Istället har vi fått en arrogant han­kinesisk nationalism, säger Wang Lixiong.

– Andra militäristiska länder som Japan och Tyskland gjorde samma sak tidigare. Det är inget att vara stolt över utan istället borde det stämma till eftertanke, säger Wang Lixiong. Han vill att Kina inleder dialog med Dalai lama och tillåter FN:s kommission för mänskliga rättigheter göra en oberoende granskning av ­antalet dödsoffer.

Det tycker däremot inte Ma Yongfu, en 30-årig kock i Shanghai.

– Vårt land har gett tibetanerna så mycket, de får massor av minoritetsstöd och ändå gör de uppror!

Ola Wong

Ola Wong

ola.wong@svd.se

Fler artiklar

via Västmedier svartmålas i Kina | Utrikes | SvD.

Kinesisk mat kan vara rena giftet

27 mars, 2010 kl. 06:55 | Publicerat i Kina, Kropp & Sinne, Mat, Miljöfrågor, Ola Wongs krönikor | Lämna en kommentar
Etiketter , ,

Denna artikel har några år på nacken, men är aktuellare än någonsin då det inte blivit bättre, utan många gånger blivit värre. Här är en färsk nyhet om giftig återanvänd olja: Stor marknad för giftig återanvänd matolja i Kina – Epoch Times. Jag har även skrivit förut om matsituationen i Kina: Svårt att hitta giftfri mat i Kina. Såg här i DN en färsk nyhet om de förgiftade dumplings i Japan.

Vad man bör tänka på som västerlänning är att man inte kan vara säker på hur maten är producerad även när den går på export. Japan har haft flera fall av giftig mat som importerats från Kina. Nudlar köper jag inte längre. Inte kinesisk soja. Inga kinesiska teer. Jag väljer mat från andra asiatiska länder istället. Även om det står att det är ekologiskt odlat så kan man inte lita på det. Miljöförstöringen är enorm och moralen låg. Korruptionen är omfattande och vinstintressena frodas.

Jag läste i vintras om att det smugglas mycket farliga och förbjudna bekämpningsmedel från Kina via Ukraina till Medelhavsländer där de används olagligt av samvetslösa odlare. Så nu köper jag bara från Holland om det inte finns ekologiskt att få tag på i affären. Paprika och tomater t ex.

Secret China – Food situation much worse than just poisoned milk in China, här kan man t ex läsa om att det förekommer hormoner, steroider och antibiotika i stora mängder i kyckling och anka som exporterats till Europa. Vi importerar ju även räkor och fisk och annan fryst mat från Kina.

Har man barn så tycker jag att dessa saker är speciellt viktiga.

Kinesisk mat kan vara rena giftet – Ola Wong

Lite natriumhydroximetan-sulfinat gör nudlarna ljuvligt klibbiga och glansiga. Det blandar vi in i smeten, tänkte de kinesiska tillverkarna. Arkiv: Greg Baker/ AP 2006 Den vanligtvis så timida kinesiska journalistkåren firar nästan dagliga triumfer med att avslöja svineriet, ofta med dold kamera.

Ankägg spetsade med cancerframkallande Sudan-B, räkor i svaveldioxid, njurskade-nudlar, piggvar kryddad med malakitgrönt. Ta det och fritera i ister gjort av industrisopor.

SHANGHAI. Man kan komponera en mardrömsartad meny av de olika matskandaler som avslöjats i den kinesiska livsmedelsindustrin de senaste veckorna.

I måndags rapporterades att en matoljefabrik i Taizhou, Zhejiangprovinsen, gör ister av sopor, grisskulor och återanvänd industriolja! Under en nattlig räd beslagtog hälsovårdsmyndigheterna 5,3 ton misstänkt fett på platsen. Chefen har gripits. Efter undersökning kom experter fram till att istret även innehöll bekämpningsmedel. Den lakoniska kommentaren var att konsumtion är ”farligt för människors hälsa”.

I Hongkong, där pressen är fri och myndigheterna effektiva, har på kort tid cancerframkallande krabbor, piggvar och mandarinfisk avslöjats. De innehöll malakitgrönt, ett ämne som passar bättre när man färgar akrylfibrer. Men nu slår producenterna på fastlandet tillbaka. Sedan den 28 november bojkottar de export till Hongkong, en protest som anses vara riktad mot den stränga livsmedelsinspektionen i den forna brittiska kronkolonin. Mer än 10 000 som arbetar i Hongkongs fiskindustri har drabbats av bojkotten. Därför hotar de med att demonstrera mot sina egna myndigheter.

I torsdags rapporterade ”Orientaliska morgonposten” att glasnudlar av märket Deshengda tagits från hyllorna i Shanghai. De innehöll det mycket giftiga ämnet natriumhydroximetansulfinat. Det är skadligt för lungor, njurar och centrala nervsystemet samt orsakar magont, kräkningar och andningssvårigheter. Fabriken hade ändå valt att blanda in giftet i smeten eftersom det gör nudlarna ljuvligt klibbiga och glansiga. Men chefen på Deshengda säger att de misstänkta proverna antagligen tagits på förfalskningar. I Kina piratkopieras allt från mediciner till nudlar.

År 2004 dog minst tolv spädbarn i Anhuiprovinsen efter att ha druckit näringslös fejkad mjölkersättning. Vanliga kineser oroas allt mer över kvalitén på maten.

Shanghai City Shop är en kedja specialiserad på biodynamiskt odlad mat. De har sedan starten gått från två-tre butiker till mer än femtio återförsäljare i Shanghai.

– Vi har märkt att fler köper våra produkter nu, men det har inte varit någon dramatisk ökning, säger marknadschefen Liu. Han vill inte uppge sitt förnamn.

– De flesta tycker fortfarande vi är för dyra. Organiskt odlad mat kostar tre gånger mer än vanlig.

via Kinesisk mat kan vara rena giftet – Världen – Sydsvenskan – Nyheter dygnet runt.

Nästa sida »

Blogga med WordPress.com. | Tema: Pool av Borja Fernandez.
Inlägg och kommentarer feeds.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.