Läge att hissa varningsflaggor

21 februari, 2013 kl. 19:46 | Publicerat i Barn, hållbar utveckling, Kropp & Sinne, Samhälle, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , , ,

Inger Atterstam

Det finns ett stort glädjeämne i SvD:s kartläggning av barnmedicinmarknaden. Den slentrianmässiga förskrivningen av antibiotika till förkylda barn har äntligen vänt nedåt efter alla år och efter allt tjat. I övrigt finns orsak att hissa varningsflaggor.

Det nya mönstret för medicinanvändningen hos barn väcker tankar och känslor. Den branta ökningen av preparat mot sömnbesvär, depressioner och psykiska problem som adhd. Vad står den för? Vad betyder den? Är den bra eller dålig?

Främst är det insikten om de hårda kommersiella regler som styr läkemedelsmarknaden som väcker farhågor.

Barnen – cirka 100 000 nya varje år – utgör en stor delvis outnyttjad marknad som skulle kunna exploateras av dem som vill öka försäljningen av läkemedel.

Samtidigt blir verkligheten för barnen och för deras familjer tuffare, toleransen för problem och svagheter minskar. Mediciner kan erbjuda en ”quick-fix” för företeelser som egentligen kräver mer komplicerade och tidskrävande insatser. Ett exempel är att ge piller till barn som inte kan sova och håller familjen vaken istället för att ta reda på och hantera eventuellt mer komplicerade orsaker till problemen.

På läkemedelsområdet används tre kommersiellt gångbara knep.

1. Att utvidga användningen av gamla etablerade preparat till nya oexploaterade konsumentgrupper till exempel barn.

Det skulle kunna gälla för vuxenstorsäljarna blodsfettssänkande medel och kanske också blodtryckspreparat och diabetesmediciner till allt yngre personer. Det kan inte vara en tillfällighet att så många företag sett till att nästan alla statiner redan är godkända för att använda till barn.

Fetmaepidemin bland barn och unga har ju varit det dominerande hälsohotet på agendan sedan lång tid.

2 Indikationsglidning, det vill säga att ett preparat som godkänns för en viss sjukdom successivt börjar ges också mot andra – ofta större – symtom. I dessa fall är det läkarna som styr.

De har rätt att skriva ut recept för vad de anser viktigt även om indikationen inte är formellt godkänd.

3. Medikaliseringen av egentligen naturliga variationer i utvecklingen och i personlighetsdrag. Den mångåriga kritiken av den starka ökningen av adhd-medicineringen till barn är ett ofta använt exempel.

Läs mer: Läge att hissa varningsflaggor – SvD

Annonser

Kommentera »

RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

"VAD TÄNKER DU OM DETTA?"

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.