Hur klardrömmande kan lindra posttraumatisk stress och ge psykologiska insikter

1 oktober, 2014 kl. 08:50 | Publicerat i hälsa, i vetenskapens gränsland, Kropp & Sinne, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , ,

Tara MacIsaac
Epoch Times

En klardröm är en dröm där en person inser att han eller hon drömmer och medvetet kan interagera med drömmen. Människor kan lära sig att klardrömma genom olika tekniker som diskuteras nedan. En del psykologer använder klardrömmande för att behandla traumatiserade personer, bland andra krigsveteraner med posttraumatisk stress.

Psykofysiologen Stephen LaBerge, filosofie doktor på Stanford University, har också sagt att studier av klardrömmar kan hjälpa oss förstå fenomenet att drömma. Oklara minnen av drömmar har alltid varit ett stort hinder för att studera drömmar. Klardrömmare kan dock minnas sina drömmar med stor klarhet. De kan också utföra handlingar i drömmarna genom att följa instruktioner från forskare.

Behandling av trauman

Psykologen J. Timothy Green behandlade en Vietnamveteran som hade återkommande mardrömmar från det tillfälle då han såg sin bästa vän dö i strid.

Det var samma sak varje gång. Hans vän föll, och blodet rann från hans hals tills han slutligen dog.

”Eftersom hans dröm alltid var likadan föreslog jag att han skulle välja ett speciellt ögonblick i drömmen och varje kväll när han somnade skulle han mentalt och emotionellt visualisera sig tillbaka till det ögonblicket och påminna sig själv om att han drömde. Han bestämde sig för att använda ögonblicket då han märkte att kompisen hade dött som signalen på att han drömde”, skrev Green i en artikel på Therapist-Psychologist.com.

Veteranen följde Greens råd och lärde sig inse att han drömde när han såg sin vän. Han kunde då styra om drömmen, berätta för sin vän att kriget var över och att de skulle åka hem. Vännen dog inte den här gången utan reste sig istället upp med ett leende och gick iväg.

Mardrömmen som hade plågat mannen i tre decennier kom inte tillbaka.

Green antar att mardrömmar antingen är undermedvetna försök att göra personen medveten om någonting eller att de är ”ett psykologiskt försök att avsluta en svår, till och med skrämmande händelse, på ett mindre traumatiskt sätt.”

”Under klardrömmar kan personen hantera de skrämmande bilderna i hans eller hennes drömmar och få drömmen att sluta på ett mer gynnsamt och mindre traumatiskt sätt”, skrev Green.

Bill Skaggs, neuroforskare och vetenskapsskribent, påpekar att människor som drömmer ofta också lättare blir deprimerade.

”Människor som är mycket allvarligt deprimerade uppvisar ofta en högre grad av REM-sömn – den typ av sömn i vilken våra drömmar uppstår”, skrev han i ett inlägg på Quora.com. ”Reduktion av mängden REM-sömn är ett effektivt sätt att reducera graden av depression, åtminstone tillfälligt.” Samtidigt som eliminering av REM-sömn – eliminering av drömmar – är en tillfällig lösning, hjälper Green patienterna ändra drömmarna för mer bestående resultat.

Platsen där klardrömmande sker

LaBerge började studera klardrömmar för mer än 40 år sedan inför sin doktorsexamen på Stanford. På den tiden avfärdade många fenomenet med klardrömmar som temporär upphetsning i sömnen. Experimenten av LaBerge och andra visade emellertid de fysiska effekterna av klardrömmande på hjärnan, ögonrörelser och muskelrörelser.

Effekterna på hjärnan vid klardrömmande skiljde sig från effekterna i vaket tillstånd, och även från effekterna vid fantasier. En klardrömmare som utför vissa handlingar i en dröm, som att sjunga, producerar en annan hjärnaktivitet än samma person som sjunger i vaket tillstånd eller föreställer sig att han eller hon sjunger i vaket tillstånd.

Sådana experiment var bara möjliga med klardrömmare. LaBerge instruerade en försöksperson att signalera till honom i drömmen med hjälp av förbestämda ögonrörelser. När drömmaren insåg att han drömde gjorde han ögonrörelserna, vilka också fick ögonen i hans fysiska kropp att röra sig. Sedan skulle han sjunga. När han var färdig med sången skulle han göra ögonrörelserna igen.

På det här sättet kunde LaBerge se när sången började och var den slutade och kunde undersöka hjärnaktiviteten under exakt samma period för att se hur den korrelerade med handlingen.

”Det faktum att minnena vid klardrömmande är mer kompletta än för drömmar som inte är klardrömmar… ger andra argument för att använda klardrömmare som försökspersoner”, skrev LaBerge i “Lucid Dreaming: Evidence and Methodology”. ”Inte bara kan de utföra specifika experiment i sina drömmar, det är också mer troligt att de rapporterar dem precist. Att vår kunskap om fenomenologin kring drömmar är starkt begränsad av minnet är inte alltid tillräckligt uppskattat.”

Hur man inser att man drömmer

Green hade instruerat sin patient att föreställa sig en scen där han somnade och också att vara medveten om att scenen skedde i en dröm. Det här är en metod för att träna sig själv att klardrömma.

Andra har föreslagit personer som vill klardrömma att ta för vana att fråga sig själv i vaket tillstånd: ”Drömmer jag?” Om man har det som vana är det troligare att man frågar sig själv den här frågan i en dröm och inser att det faktiskt är en dröm.

Att ha en förutbestämd signal i medvetandet kan också hjälpa till. Till exempel vet huvudpersonen i filmen ”Waking Life”, som handlar om klardrömmande, att om han trycker på en lampknapp och ljuset inte ändras så befinner han sig i en dröm. Många klardrömmare har rapporterat att det är till hjälp att bestämma liknande signaler för sig själva.

WikiHow ger flera förslag på andra tekniker, bland annat att skriva ett ”A” på handflatan. När man ser bokstaven kan det påminna om att man ska fråga sig huruvida man är vaken.

LaBerge skrev: ”Så länge vi fortsätter att betrakta vakenhet och sömn som en enkel dikotomi, kommer vi att ligga i en prokrustessäng som ibland är väldigt obekväm. Det måste finnas grader av vakenhet precis som det finns grader av att befinna sig i sömn (det vill säga de vanliga sömnstadierna). Innan vi hittar ut ur denna förvirring behöver vi förmodligen karakterisera en större variation av medvetandetillstånd än de få vi för närvarande urskilt (till exempel ’drömmande’, ’sömn’, ’vakenhet’ och så vidare).”

via Hur klardrömmande kan lindra posttraumatisk stress och ge psykologiska insikter

Kommentera »

RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

"VAD TÄNKER DU OM DETTA?"

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.