Om Sveriges handel med Kina

6 september, 2014 kl. 08:28 | Publicerat i hållbar utveckling, Kina, Ola Wongs krönikor, Samhälle, Teknik | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , , ,

SR1

FOI har i flera år förhandlat med Kina om samarbete om en programvara som kan användas för massförstörelsevapen – trots EU:s vapenembargo mot landet.

Det avslöjade SVT:s Uppdrag granskning i går. Men samtidigt som det är förbjudet att sälja vapen till Kina har Sverige en rad andra handelsförbindelser med diktaturen. Hur ser de ut? Och hur viktigt är det med transparens? Samtal med Ola Wong, journalist och Kinakännare, och Pieter Wezeman, forskare på Stockholms internationella fredsforskningsinstitut SIPRI.

Lyssna: http://t.sr.se/1rql7d3

Censurmur klyver internet i två – Ola Wong

23 april, 2013 kl. 09:23 | Publicerat i förföljelsen av oliktänkande, IT, Telekom och Media, Kina, mänskliga rättigheter, Ola Wongs krönikor, Samhälle | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , , , , ,

Ola Wong – SvD:s medarbetare i Kina

Lennart Kågestam på Gymnasiestaben i Stockholm har ett problem. Han leder Global Citizen Program, ett projekt som låter skolungdomar i Stockholm ha utbyte med jämnåriga i Indien och Kina. Bra idé för en global värld. Med Indien är det inga problem: Kommunikationen funkar gratis och enkelt på plattformar indier och svenskar är vana vid: Skype och Google Hangouts.

– Men hur ska vi göra med Kina? frågar han mig.

I Kina är Facebook, Twitter, Wikipedia, Youtube blockerat medan Skype och Google ofta har störningar.

Välkommen till dualnet.

Det är ett internet delat i två av Kinas censur: Kina och resten av världen.

En femtedel av mänskligheten använder istället sina egna plattformar. Som jag kommer att visa i en kartläggning av Kinas sociala medier för SvD Näringsliv i april så tweetar de på Weibo, chattar på Wechatt, shoppar på Taobao, och kollar kattvideor på Tudou. Kinas 564 miljoner nätanvändare googlar inte information, de baiduar – ett sökverktyg som är bra på kinesiska fakta (om de inte är politiskt känsliga), men dålig på resten av världen. Ett sök på “Recept för tryckkokare” ger 0 träff på Baidu och 1770 på Google. Däremot ger en sökning på it-entreprenören 李开复 (Kaifu Lee) 17 miljoner träffar på Baidu och hyfsade 9,59 miljoner med Google

Kommunistpartiet vill tvinga it-bolagen att lägga sina servrar i Kina, där de är kontrollerbara, censurbara och mer fredade från de amerikanska spionernas allseende öga. De som inte samarbetar får problem (Google), eller blockeras (Facebook).

Läs mer: Censurmur klyver internet i två | Utrikes | SvD

Svårt att knäcka kinesiska koder – Ola Wong

5 april, 2013 kl. 07:43 | Publicerat i Kina, Ola Wongs krönikor, Samhälle | Lämna en kommentar
Etiketter: , , ,

Ola Wong – SvD:s medarbetare i Kina

På 1970-talet skrev en frustrerad CIA-analytiker en numera offentlig rapport kallad Konsten att bevaka Kina. Förvånansvärt mycket stämmer fortfarande, exempelvis: “Det är nästan en underdrift att säga att kineserna gillar hemlighetsmakeri”. Det nyss avslutade ledarskiftet handlade troligen om en sak: Maktstriden mellan president Hu Jintao och ex-ledaren Jiang Zemin. Den avgjorde vilken politik supermakten kommer att föra och vilka som ska leda den. Men varken Hu eller Jiang har kommenterat det utåt. Officiellt är Jiang pensionerad sedan 2004.

”De är nästan lika ivriga att dölja information för det kinesiska folket”. Avgörande händelser var utrensningen av Bo Xilai, en dödskraschad Ferrari; och när Xi Jinping försvann i två veckor. Allt censurerades i Kina.

Officiell information är ofta vag eller vilseledande. Pressinformationen skrev att den nye ledaren Xi Jinping är från Fuping i Shaanxiprovinsen. Xi är född och uppvuxen i Peking. Hans far är däremot från Fuping. Vi får inte födelsedatum för någon ledare. Troligen anses det för känsligt.

”Yngre” i kinesisk politik betyder män i 60-års åldern”. Jiang Zemin är 86, Hu Jintao fyller 70 i år. De fem nya medlemmarna i Politbyråns ständiga utskott har en snittålder på 65,5. ”En tumregel är att kineserna inte säger något av en slump och sällan direkt”.

När Xi Jinping besökte bokmässan i Frankfurt 2009 skänkte han Angela Merkel två av Jiang Zemins böcker och framförde dennes hälsningar. Jiang signalerade därmed att han fortfarande var med i spelet och hade goda relationer till Xi. Genast började diskussionen i Kina vem som egentligen var Xis chef: Jiang eller Hu.

Det viktigaste talet på kongressen är partiledarens rapport. Där meddelar partiet hur de tänker styra Kina.

Men det låter så här: ”Socialism med kinesisk karakteristik är ett system av vetenskapliga teorier som inkluderar Deng Xiaopings teorier; de viktiga tankarna kring De tre representativa och Vetenskaplig syn på utveckling och det här systemet representerar att partiet följer och utvecklar marxism-leninismen och Mao Zedongs tänkande”. Så fortsätter ledaren att snattra i en och en halv timma. Det är mer en seriekrock av fraser än mänskligt språk.

Men inte en enda gång definierar han vad de menar med dem. Ordningen flosklerna placeras i och hur ofta de upprepas är själva budskapet. ”En fallgrop i propagandaanalys är att fraser ändrar betydelse över tiden.” Såklart menar partiet inte att de följer Mao Zedongs tänkande när de säger att de följer Mao Zedongs tänkande (klasskamp är det sista dessa multimiljardärer vill ha). Partijargong bör i stället ses som en ekvation.

Läs mer: Svårt att knäcka kinesiska koder | Inrikes | SvD

Balansakt för författare – Ola Wong

26 mars, 2013 kl. 07:28 | Publicerat i Kina, Kultur, Ola Wongs krönikor | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , ,



Ola Wong – SvD

Hur är egentligen läget för kinesisk litteratur? Och vad är Nobelpristagaren Mo Yans roll i censuren? Vi pratade med några av Kinas mest inflytelserika författare och gick på kommunistpartiets partikongress för att försöka hitta svaret.

Stjärnan i taket i den enorma Folkets stora sal är röd och hammaren och skäran på väggen är i guld. Det är högtidsdag för världens mäktigaste organisation: Kinas kommunistparti. Den utgående partiledaren Hu Jintao håller sin rapport för partiets ledning i Folkets stora sal i Peking. I Sverige klagar kulturarbetarna på att politikerna inte bryr sig om kulturen. Annat är det i Kina.

–Kinas kulturliv ska blomstra som aldrig förr! lovar Hu.

Sedan ett par år har Kina som mål att bli en kulturell stormakt – och satsningen är därefter. En blomstrande socialistisk kultur ska höja folkets civilisationsnivå och skapa nationell enighet. Kultur ska bli en basindustri i ekonomin och ge Kinasoft power, kulturellt inflytande i världen.

Läs mer: Balansakt för författare | Kultur | SvD

Ondskan kan vara farligt banal i Kina – Ola Wong

20 december, 2012 kl. 07:18 | Publicerat i förföljelsen av oliktänkande, Kina, mänskliga rättigheter, Ola Wongs krönikor, Samhälle | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , , ,

Ola Wong

–Varför har det här hållit på så länge?

Efter sin häpnadsväckande flykt ställde den blinde rättighetskämpen Chen Guangcheng den frågan i en video riktad till Kinas premiärminister Wen Jiabao.

Ja, varför? Chen, en självlärd barfotajurist, retade upp myndigheterna i Linyi län i Shandongprovinsen genom att exponera hur de tvingat upptill 7000 kvinnor att genomgå aborter, ibland i långt framskriden graviditet, eller steriliseringar. Han dömdes 2006 till fängelse i en riggad rättegång. Förföljelserna fortsatte även efter att straffet var avtjänat 2010. Chen, frun och yngsta dottern sattes i illegal husarrest. Huliganer/vakter misshandlade honom, frun, och till och med hans åldrade mamma. De spöade upp mängder av oroliga besökare. Och så fortsatte det. Ända till Chens nattliga flykt: över muren, förbi vakterna och – vägledd av ljudet från ett vattendrag – till en mötesplats. Aktivistvänner tog honom till Peking, där de spelade in videon till premiärministern.

Så: Varför?

–Mycket enkelt, ingen har något intresse av att lösa den här frågan, svarade Chen sig själv.

Sen berättade han vilken blomstrande ekonomi som har bildats kring att förtrycka honom.

– Tre grupper på minst 20 personer turas om att vakta mig. Gruppcheferna har 100 yuan per dag i budget för varje vakt. Men cheferna säger helt öppet till jobbsökarna att ”officiellt är lönen 100, men jag tar 10 per dag i kommission, så du får 90”. I byn är en normal dagslön 50–60. Att vakta mig är lugnt, tryggt och tre fria måltider om dagen. Såklart alla vill ha det!

En driftig gruppchef började odla grönsaker. Sen när han upphandlade mat till vakternas kantin köpte han grönsakerna av sig själv. På så vis har folk i alla led kunnat fiffla med den jättelika budgeten för att bevara stabilitet. De har fått sig ett lite bättre liv – genom att terrorisera en som försökt kämpa för medborgarnas rättigheter.

Läs mer: Ondskan kan vara farligt banal i Kina | Inrikes | SvD

Se också: Chen Guangcheng släppte videohälsning till människorättsdagen

Fler kineser trycker på exitknappen – Ola Wong

4 december, 2012 kl. 10:25 | Publicerat i Kina, Ola Wongs krönikor, Samhälle | Lämna en kommentar
Etiketter: , ,

Kinesisk migration har blivit en världsomspännande business. Längtan efter bra trygghet, skola och miljö är några orsaker till att allt fler kineser trycker på exit-knappen.

Ola Wong

Med en nettolön på motsvarande över en miljon kronor om året på jobbet i Kina och utan att kunna engelska kan det vara svårt att förstå varför Chen vill emigrera. Men det vill han.

– Går det att investerings-emigrera till Sverige? frågar han en kort stund efter att vi börjat samtal i restaurangvagnen på det hypermoderna snabbtåget mellan Peking och Shanghai.

– Jag betalar gärna tre miljoner för ett svenskt pass, inga problem.

Han har egentligen planerat att flytta familjen till Australien. Men vilket stabilt västland som helst går bra.

– Husen är billiga där och barnen får ren miljö och bra skola.
Chen är på ännu en arbetsresa som försäljare av brandskyddsutrustning till Kinas enorma säkerhetsapparat.

– Allting är en gråzon i Kina. Ska man göra affärer här måste man kunna supa och röka, annars går det inte. Jag bjuder tjänstemän på middagar för flera tusen varje dag, kom inte och säg att Kina inte är korrupt! utropar han stolt medan nybyggda städer på den nordkinesiska slätten passerar förbi i 300 kilometer i timmen utanför fönstret.

Han visar upp ett falskt militär-id som han fixat genom genom guanxi, sitt nätverk i Kinas militär. Det gör att han kan gå före i köer och få andra förmåner.

Men även om korruption och guanxi ger Chen möjligheter innebär det också en ständigt gnagande känsla av osäkerhet. Han är inte ensam om det.

Ett grumligt rättssystem och skatteregler gör att de flesta affärsmän vill skydda sig genom att flytta en stor del av sina förmögenheter till västvärlden.

Läs mer: Fler kineser trycker på exitknappen | Världen | SvD

Mer info: The Rich Are Escaping China

Farlig kultur i diktatur

22 november, 2012 kl. 07:41 | Publicerat i förföljelsen av oliktänkande, Kina, Kultur, mänskliga rättigheter, Ola Wongs krönikor | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , , ,


Kina förbjuder ny film om känsligt polismord

Av Ola Wong 31 juli 2012

Den kinesiska censuren slutar inte längre vid landets gränser. Nyligen fick en koreansk filmfestival ett oväntat erbjudande: Sälj den kinesiska filmen till oss – i utbyte mot att den aldrig visas. Festivalledningen sa nej. Sedan dess kan regissören Ying Liang inte återvända till fastlands-Kina.

Ying Liang anade att hans film When night falls skulle bli kontroversiell. Handlingen kretsar kring Yang Jia – en arbetslös ung man som 2008 blev rikskänd när han knivmördade sex poliser i Shanghai, troligen som hämnd för att ha blivit utsatt för polisbrutalitet efter att oskyldigt anklagats för stöld av en cykel.

Fallet – som många anser illustrerar orättvisor i samhället – har tidigare skildrats av konstnären Ai Weiwei i en uppmärksammad dokumentär, En udda människa.

Inspirerad av den numera världsberömde regimkritikern bestämde sig regissören Ying Liang för att göra en spelfilm om Yang Jias moder de sista dagarna före sonens avrättning. Han insåg att filmen inte skulle kunna visas på censurerade kinesiska biografer. Istället skulle den ha premiär på den sydkoreanska filmfestivalen i Jeonju i slutet av april.

Själv arbetar Ying Liang i Hongkong där han är knuten till stadens filmhögskola. Hongkong tillhör Kina men har fått behålla yttrandefrihet. Men när Shanghai-polisen fick reda på hans filmprojekt började de pressa honom att lägga ner det, berättar Ying Liang på telefon.

Hemma i Kina fick både hans och hustruns föräldrar ständiga besök av polisen. De ömsom erbjöd sig att köpa filmen för en rundlig summa, ömsom hotade. De ringde honom och lämnade över telefonen till hans mamma som försökte övertyga sin son att inte visa filmen.

–De sa att om filmen visades skulle jag inte kunna återvända hem. Men om jag stoppade den skulle de kompensera oss ekonomiskt. Polisen och representanter för Shanghai stad menade att filmen förvanskade fakta och sårade de inblandades känslor, säger Ying Liang.

När han vägrade, och påpekade att rättigheterna redan var sålda till festivalen uppvaktades koreanerna istället. En affärsman som sa sig representera ett kinesiskt filmbolag erbjöd sig att köpa filmrättigheterna mot löfte om att visningen ställdes in.

Även festivalen avböjde. Filmen visades, varpå polisen informerade Ying Liangs familj att han skulle gripas om han återvände till Kina.

–Min film har blivit klassad som ett ”allvarligt och viktigt fall” så de behöver inte godkännande uppifrån för att arrestera mig, säger Ying Liang.

Länge upphörde den kinesiska censuren vid landets gränser. En bannlysning i Kina kunde på så sätt ofta fungera som en pr-metod för kinesiska artister och författare på den köpstarka internationella scenen.

Men i takt med att Kinas ekonomiska muskler vuxit, har situationen förändrats. Landet försöker numera inte längre bara stoppa internationell medverkan av politiska fiender, som Dalai Lama eller den uiguriska opinionsbildare Rebyia Kadeer, utan även kulturutövare.

Exemplen är många. I juni drog en kinesisk delegation tillbaka sin medverkan i dokumentärfilmfestivalen Sheffield Doc/Fest sedan britterna vägrat gå med på den kinesiska ambassadens krav att ställa in visningen av Alison Klaymans dokumentär om Ai Weiwei.

Samtidigt kritiserades arrangörerna av bokmässan i London för att ha bjudit in den censuradministrerande Kinas press- och publikationsbyrå som årets specialgäst. Kina var det land som tog mest plats på bokmässan. Ändå var inte en enda av de kinesiska exilförfattarna inbjuden, dit hör bland andra Nobelprisvinnaren Gao Xingjian som bor i Paris.

–Det finns 118 kinesiska förlag här, alla är kommunistpartiets megafoner, konstaterade Ma Jian, författaren till boken Beijing Coma om arvet efter massakern vid Himmelska fridens torg.

2009 lyckades Kina pressa arrangörerna för världens största bokmässa i Frankfurt att ta tillbaka inbjudan av miljöaktivisten och författaren Dai Qing samt poeten Bei Ling. Kina hade investerat 7,5 miljoner dollar i tillställningen.

I fjol beslutade kommunistpartiet att Kina ska bli en kulturell stormakt. Målet är att stärka landets mjuka makt, ”soft power”, och image utomlands.

Läs mer: Kina förbjuder ny film om känsligt polismord | Kultur | SvD

Kina har nu fått nya konservativa ledare

16 november, 2012 kl. 11:54 | Publicerat i Kina, Ola Wongs krönikor, Samhälle | Lämna en kommentar
Etiketter: , , ,

Av Joe Olsson

I dag kring lunch kinesisk tid presenterades så politbyråns nya ständiga kommitté. Det är Kinas högsta politiska instans, som fattar alla landets viktigaste beslut.

Tidigare var de nio, nu är de bara sju. Anledningen tros vara att förenkla beslutsprocessen; de flesta beslut tas nämligen i dag genom konsensus snarare än enhälligt av en diktator likt Mao Zedong.

Vad gäller själva beslutsprocessen för att ta fram de sju nya ledarna, så har den till stor del hållits bakom stängda dörrar.

Någon dryg månad innan att partikongressen där ledarbytet ägde rum påbörjades, anlände den tidigare presidenten Jiang Zemin till Peking. Han är nu 86 år gammal och har inte haft något ämbete på ett årtionde.

Trots detta har han enormt inflytande, och tros ha arbetat fram det nya ständiga utskottet tillsammans med avgående presidenten Hu Jintao och den nya presidenten Xi Jinping.

Jiang är dock en känd antagonist till Hu. De två kommer inte överens, och tillhör olika fraktioner inom partiet.

Jiang ses som ledare för en grupp priviligerade söner till tidigare toppolitiker, och dessutom ha nära band till gamla konservativa äldre samt politiker som gjorde karriär i Shanghai då Jiang var partichef och borgmästare där.

Hu Jintao å sin sida sägs leda en löst sammansatt grupp av politiker som jobbat sig upp till makten genom kommunistpartiets ungdomsförbund, snarare än att ha fötts in i makten korridorer.

Denna uppdelning är en förenkling av de många olika intressegrupper som finns i Kinas djupt splittrade kommunistparti. Klart är dock att Jiang Zemin är politiskt mycket konservativ – han har varit med och krossat såväl Falun Gong som demonstrationerna på Himmelska fridens torg 1989.

FÖRHANDLINGARNAS RESULTAT

Innan förhandlingarna visste vi att Xi Jinping står närmare Jiang än vad han står Hu. Vad vi dock inte visste förrän i dag, var hur förhandlingarna bakom de stängda dörrarna gått.

På förhand fanns nio politiker som slogs om de sju platserna. Av dessa var fyra mer eller mindre självskrivna. Xi Jinping är en av dessa, medan Hu Jintao och Jiang Zemin båda är för gamla för att få ta plats i det ständiga utskottet.

Av de kvarvarande fem fanns två mer liberala kandidater, Wang Yang (partichef i södra provinsen Guangdong) och Li Yuanchao (chef för organisationsdepartementet), som anses allierade med Hu Jintao.

De tre resterande är mer konservativa politiker med nära relation till Jiang Zemin, nämligen: Liu Yunshan (propagandachef), Yu Zhengsheng (partichef i Shanghai) och Zhang Gaoli (partichef i Tianjin).

Och i dag stod det klart att gammal är äldst. Varken Wang eller Li nådde hela vägen fram, utan fick backa för Jiang Zemins tre konservativa kandidater.

Detta gör att endast den nya premiärministern Li Keqiang står nära Hu Jintao i det nya ständiga utskottet. De övriga sex tillhör Jiang Zemins grupp.

Dessutom kommer Hu Jintao kliva ner från posten som överbefälhavare för landets militär. Jiang Zemin satt kvar på denna post två år efter att han gått ner som president, för att försvåra för efterträdaren Hu. Men nu tvingas Hu lämna denna befattning till Xi Jinping samtidigt som presidentposten.

VAD INNEBÄR DETTA?

Resultatet av ledarbytet innebär att politisk reform i Kina känns allt mer avlägsen. Utdrag från en artikel från AP i dag:

The new lineup is heavy on conservatives and leaves out reform-minded politicians who are allies of Hu, suggesting the leadership is unlikely to significantly liberalize the authoritarian government.

Except for Xi and Li, who are both in their 50s, the rest of the leaders are in their 60s and will reach the party’s unofficial retirement age by the time of the next congress in five years, likely leading to continued political infighting.

”Political reform will be put on the back burner,” said Willy Lam of the Chinese University of Hong Kong. ”Politically it will be frozen. It will be totally frozen.”

Vi kan vänta oss fortsatt censur av media och internet, resolut behandling av protester, tuff retorik i utrikespolitiken och nolltolerans mot politiska utmaningar av kommunistpartiets maktmonopol.

Läs mer: Kina har nu fått nya konservativa ledare | Finansliv

Få reformer att vänta med Xi – Ola Wong

Maktskiftet i Kina är nu avslutat. Av allt att döma har det varit en styrkemätning mellan en 86-åring och en blivande 70-åring, och 86-årige Jiang Zemin tog hem segern. Men det kan vara sista gången pensionärer kan lägga sig i politiken.

Politbyråns ständiga utskotts sju medlemmar: Xi Jinping, Li Keqiang, Zhang Dejiang, Yu Zhengsheng, Liu Yunshan, Wang Qishan och Zhang Gaoli.

Av Ola Wong

De sju männen i Kinas “bolagsstyrelse” – Politbyråns ständiga utskott – tågade som brukligt ut i rangordning och ställde sig sedan på en röd tjock matta där tunna plastsiffror med deras nummer lagts ut i förväg. Sålunda stod Xi Jinping i mitten vid 1:an med 2:an, den tippade blivande premiärministern Li Keqiang, vid sin vänstra sida.

Li verkade nervös, stod stelt med kutad rygg och framskjuten nacke utan att le: Han är både yngst och den ende från president Hu Jintaos maktbas i Kommunistiska ungdomsförbundet. Resten är kopplade till Jiang Zemin – president 1993–2002.

Många hade väntat sig att president Hu Jintao, som fyller 70 i december, skulle klänga sig fast vid posten som ordförande för militärkommissionen, likt företrädaren Jiang Zemin. Det gjorde han inte, vilket betyder att Xi nu innehar båda de tyngsta posterna i Kina: partiledare och chef för militären.

Enligt Japanska tidningen Asahi Shimbun gick Hu med på uppgörelsen i utbyte mot att pensionerade ledare inte ska lägga sig i politiken. Beslutet ska ha röstats igenom på ett internt möte den 11 november.

I fortsättningen ska ledare som går i pension verkligen hållas borta från makten. Enligt tidningens källor hade Jiang infört en regel om att han skulle fortsätta bli informerad om alla viktiga partiangelägenheter, vilket gav honom inflytande över tillsättningar och viktiga beslut. Nu kommer denna regel att upphöra och Jiang måste lämna sitt kontor i partihögkvarteret. I så fall har Hu gett upp makt i utbyte mot att partiet blir mer institutionaliserat och regelstyrt.

Xi Jinping ser sig själv som en konsensusbyggare. Han såg avslappnad ut igår och smålog – en stor skillnad mot den robotaktige Hu Jintao. Xi lovade att arbeta för att “vårt stora folk” skulle få ett bättre liv.

– Folket vill ha utbildning, trygghetssystem, miljö och meningsfulla liv, sa Xi. Däremot nämnde han inte frihet eller rättsäkerhet.

Läs mer: Få reformer att vänta med Xi – SvD

Mer info:

Balansgång för Mo Yan – Ola Wong

14 oktober, 2012 kl. 14:03 | Publicerat i Kina, Kultur, Ola Wongs krönikor | Lämna en kommentar
Etiketter: , , ,



Ola Wong

Krönika. Dumplings, jiaozi, har alltid betytt mycket för Mo Yan. Han har berättat att när han var liten hörde han talas om en författare som var så rik att han kunde äta de fyllda knytena tre gånger om dagen. Då ville han själv bli författare.

Det var med en dumplingsmiddag med familjen han tänkte fira Nobelpriset på fredagen. Men först var han tvungen att genomlida en presskonferens, i sin hemort Gaomi i Shandong – en provins känd för sina dumplings.

Där fick han försvara sig mot dem som kallar honom propagandist.

– Om de läst mina böcker skulle de förstått att de krävde en hel del risktagande när jag skrev dem, säger Mo Yan.

Många av kritikerna är för övrigt själva medlemmar av kommunistpartiet och arbetar, som han själv, inom systemet, menade Mo Yan.

Han sa att han hoppas att fredspristagaren Liu Xiaobo, som dömts till elva års fängelse, släpps så snart som möjligt. Men samtidigt försvarade Nobelpristagaren Mao Zedongs kulturpolitik.

Mo Yan är vice ordförande i Kinas författarförbund. Han har bland annat hamnat i skottgluggen för att han kopierade delar av Mao Zedongs berömda linjetal i Yanan när partiet firade 70-årsjublieum för detta i maj.

Det går ut på att all konst måste tjäna massorna och partiets intresse, och håller fortfarande kulturen i en tvångströja.

Samtidigt har Mo Yan i böcker som ”Ximen Nao och hans sju liv ”och ”Wa” (Grodan) från 2009 kunnat visa på partiets mörka sidor. Den sistnämnda tar upp Kinas ettbarnspolitik, tvångsaborter och steriliseringar.

Mo Yan själv lyfter fram ”Ximen Nao och hans sju liv” som sitt främsta verk. Mo Yan berättar att boken är inspirerad av en bonde i hans hemtrakten, när han var liten.

– Han gjorde motstånd, mot kollektiviseringen, folkkommunerna, de politiska kampanjerna. Folk tyckte han var ett monster. De skällde och slog på honom. För att kunna utrycka sin åsikt så offrade bonden allt. Historien har sedan gett bonden rätt, sade Mo Yan.

Kinas propagandachef Li Changchun gratulerade på fredagen Mo Yan. Han kallade det en avspegling av Kinas växande makt, rapporterar Kinas nyhetsbyrå Xinhua. Även partitidningen Folkets Dagblad hyllade Mo Yan.

Läs mer: Balansgång för Mo Yan – Kultur & Nöjen – Sydsvenskan-Nyheter Dygnet Runt

Mer info:

En kupp utan dess like har nu ägt rum – Ola Wong

29 mars, 2012 kl. 08:28 | Publicerat i Kina, Ola Wongs krönikor, Samhälle | Lämna en kommentar
Etiketter: , , ,

Ola Wong
SvD:s medarbetare i Kina

Tänk dig att New Yorks polismästare Raymond Kelly plötsligt flyr till Rysslands ambassad i Washington. Han söker asyl, i ett desperat försök att rädda sig undan sin chef. Borgmästare Bloomberg vill nu nämligen mörda Kelly. Polismästaren har hamnat i kläm i en maktkamp i landets högsta topp. Bloomberg var fram till nyligen en av landets hetaste politiska stjärnor, omtalad för populistisk politik och hård kampanj mot brottslighet.

Utanför ambassaden väntar ett uppbåd med NY-poliser som jagat polischefen tillsammans med arméstyrkor. President Obama har beordrat militärerna att ta Kelly till Washington och pumpa honom på komprometterande uppgifter om Bloomberg. Det påstås att NY-poliserna och soldaterna var på gränsen till att ryka ihop över vem som skulle få ta Kelly, när de ryska diplomaterna skickar ut honom.

Nu följer ett politiskt skuggspel, där de stora rörelserna sker i mörkret. När kongressen samlas avsätter de Bloomberg. Under några dagar går det bisarra rykten att Bloombergs allierade, chefen för FBI, förbereder en statskupp i syfte att avsätta president Obama. Stridsvagnar påstås ha rullat in i USA:s huvudstad. Vad tror du hade hänt? Medierna hade gått i spinn. Svensk tv skulle ha sänt dygnet runt utanför Vita huset. Alla hade skickat journalister till USA för att beskriva och analysera utvecklingen.

Men nu så hände just den storyn i Kina. Därför har den i stort sett passerat svenskarna förbi. Jag själv är på resa och har bara levererat en artikel i ämnet. Orsaken till den låga kinabevakningen är att det saknas förståelse för det kinesiska samhället i Sverige, och ibland även på redaktionerna. För att vara intresserad av något måste man veta om att det finns. Och för att veta om att det finns måste man vara intresserad.

Läs mer: En kupp utan dess like har nu ägt rum | Inrikes | SvD

Galna körtest och psykopatbilister – Ola Wong

23 december, 2011 kl. 15:07 | Publicerat i Kina, Ola Wongs krönikor | Lämna en kommentar
Etiketter: ,

Ola Wong/SvD

Peking

När jag såg det kinesiska körkortsprovet framstod trafiken plötsligt i ett förklarat ljus.

Som frågan: När gångtrafikanter passerar övergångställe bör bilister: A: Stanna och lämna företräde. B: Köra förbi dem. C: Tuta oavbrutet och köra förbi. D: Gasa för att hinna före.

Rätt svar: A. Fast i praktiken är det C och D som gäller, ofta i kombination.

Det var en bekant som gav mig ett fuskhäfte han laddat ner från internet. Liksom de andra som gjorde körkortsprovet i Peking kunde han sitta och bläddra fram de rätta svaren på sin Iphone. Hur skulle de annars klara kluriga frågor som: När du ser en gammal man på vägen bör du: A: Gasa för att kunna köra förbi snabbare. B: Köra om honom bakifrån. C: Sakta farten och tuta. D: Tuta oavbrutet.

Rätt svar: C.

Precis som i samtliga verkliga kinesiska trafiksituationer är ”tuta” ett alternativ även på i stort sett alla frågorna. Förvånande ofta är det dessutom rätt svar.

Ponera nu att det otänkbara har hänt och du glömde att tuta på gubben, och därför körde över honom. Vad bör du göra nu?

A: Omedelbart rädda personen. B: Flytta fordonet till en säker plats. C: Lämna platsen och låt mannen diskutera skadestånd för sig själv. D: Inspektera skadorna på bilen.

I teorin är det rätta svaret A. I verklig kinesisk trafik är det tyvärr ofta C eller D.

En av årets stora snackisar i landet var Yue Yue, en tvåårig flicka som blev påkörd två gånger, av två olika smitare. Sedan låg hon och blödde ihjäl på gatan medan sammanlagt 18 personer gick förbi utan att hjälpa till. Nu finns det så klart även många bra kinesiska förare. Men det går inte att komma undan att Yue Yue är ett extremt exempel på en utbredd brist på empati.

För några år sedan åkte jag med en direktör i stenbranschen i Fujianprovinsen för en intervju. Den kvinnliga chefen talade i mobil och svängde plötsligt utan att ge tecken, eller titta i backspegeln. Dunk! En motorcykel med en hjälmlös ung förare smällde rakt in i sidan. Direktören klev långsamt ur och kollade efter bucklor på sin BMW 745:a. Hela tiden fortsatte hon att prata i mobilen. Samtidigt låg killen på marken och blödde från benet. Efter att hon avslutat telefonsamtalet skällde hon ut offret:

– Så går det när man inte ser sig för.

Sedan satte hon sig i bilen och körde vidare.

Läs mer:  Galna körtest och psykopatbilister | Utrikes | SvD

Kinesisk tillväxt snabb och våldsam – Ola Wong

23 oktober, 2011 kl. 08:30 | Publicerat i hållbar utveckling, Kina, Miljöfrågor, Ola Wongs krönikor | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , ,

Av Ola Wong – SvD:s medarbetare i Kina

”Vi är uppe i ett nytt stort språng!” stod det entusiastiskt på den röda propagandabanderollen över vägen genom byn i Gansuprovinsen i västra Kina. Man kan tycka det är underligt att någon skulle vilja ha ett nytt Stort språng. Maos kampanj 1958-61 för att på rekordtid modernisera Kina krävde mer än dubbelt så många döda som första världskriget. Men minnet av offren för världshistoriens största svältkatastrof är bortsopade i Kina.

Sloganen dyker fortfarande upp här och var.

– Vi har på tio år genomfört något det tog utvecklade länder hundra år att klara, skröt Pekings vice-borgmästare Huang Wei till Nandu Zhoukan i somras. Tidskriften jämförde den halsbrytande utbyggnaden av tunnelbanor med Det stora språnget. Medan svenskarna försökt borra en tunnel genom Hallandsåsen har Peking gått från två till 14 tunnelbanelinjer. Svenskarna tog hänsyn till öringarna i Lyabäcken, bönder, arbetarna, miljö, fan och hans moster och blir därför aldrig klara. Kineserna bara dundrar på: sedan 2003 har tre gånger stationer kollapsat under byggnation i Peking, och varje gång krävdes dödsoffer.

Läs mer: Kinesisk tillväxt snabb och våldsam | Inrikes | SvD

Kina slår mot dissidenter – Ola Wong

18 september, 2011 kl. 08:51 | Publicerat i förföljelsen av oliktänkande, Gao Zhisheng och andra, Kina, mänskliga rättigheter, Ola Wongs krönikor | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , , ,

Av Ola Wong

Konstnären Ai Weiwei attackerar återigen ”rättslösheten” i Kina, men håller igen på intervjuer och twitter. Samtidigt förbereder Kina en lag som ska göra det lagligt att låta dissidenter ”försvinna”.

Ai Weiwei svarar inte på mobilen. Hans assistent Jennifer Ng mejlar att Ai Weiwei ”inte kan ge några intervjuer under nuvarande omständigheter”. Hon skriver dock att den världsberömde konstnären och regimkritikern inte befinner sig i husarrest.

För tillfället, kan man tillägga. Det råder inget tvivel om att konstnären balanserar på en slak lina när han gradvis börjat meddela sig med omvärlden igen.

I en essä i den amerikanska tidskriften Newsweek den 28 augusti beskrev Ai Weiwei Peking som en ”mardröm” och en ”stad av våld” med tusentals osynliga platser där folk försvinner. Han redogjorde också för upplevelsen av 81 dagar i en fönsterlös cell.

–Du är i total isolering. Du vet inte hur länge du ska vara där, men du tror att de kan göra vad de vill med dig… Varför är jag här? Du tappar uppfattning om tiden. Du blir som galen.

Den arabiska våren, med regimprotester från Tunisien till Syrien, skrämde Kinas ledning och ledde till ett preventivt tråldrag mot all tänkbar opposition. Ai Weiwei var den mest kände aktivisten som drogs med i nätet, officiellt för skattebrott. Efter en internationell proteststorm släppte myndigheterna honom i juni i år.

Från att ha varit en manisk twittrare, med 60000 tweets, försvann Ai Weiwei från nätet och gav inte intervjuer. Han sa att han inte fick uttala sig, som ett villkor för frigivningen. Då var det många som trodde han skulle sälla sig till raden av tystade ”frisläppta” kinesiska dissidenter. De som lever isolerade i husarrest, som fredspristagaren Liu Xiabos fru Liu Xia, eller som är spårlöst försvunna – likt rättighetsadvokaten Gao Zhisheng.

Samtidigt håller Kinas ja-sägarparlament Nationella folkkongressen på att förbereda en lag som ska göra det lagligt att låta människor ”försvinna”.

Under 2011 har antalet framtvingade försvinnanden ökat kraftigt i Kina. FN och människorättsförvarare har riktat mycket kritik mot händelserna som de menar är olagliga.

Kina svarar nu genom att göra dessa försvinnanden lagliga. Enligt den nya rättsbalken, som nu förbereds, ska det bli lagligt att låsa in misstänkta på hemliga platser utan att underrätta deras familjer – om det bedöms kunna störa utredningen samt rör ”statshemligheter”.

Läs mer: Kina slår mot dissidenter | Kultur | SvD

När samvetet får segra…

13 juni, 2011 kl. 19:26 | Publicerat i förföljelsen av oliktänkande, Kina, Kultur, mänskliga rättigheter, Ola Wongs krönikor | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , , ,

Tyckte att ”Strövtåg i svunna världar” av Göran Malmqvist var en både givande och intressant bok när jag läste den. Kan verkligen rekommendera den!

”Strövtåg i svunna världar” rymmer hågkomster från författarens äventyrsfyllda vistelse i den sydvästkinesiska provinsen Sichuan under åren 1948–50, alltså före, under och efter den kommunistiska nyordningen. Akademiledamoten och sinologen Göran Malmqvist tillhör den snabbt glesnande skara av västerlänningar som har haft förmånen att få uppleva Kina som det en gång var. I sin skildring av livet i buddhistklostret Baoguosi vid foten av det heliga berget Emei och de många märkliga människor han mötte under sina strövtåg i Kina lyckas författaren återkalla förtrollande minnen av en svunnen värld. Det delvis självbiografiska verket innehåller också erinringar från författarens barndom i Kullabygden på 1930-talet samt avsnitt om kinesiska poeter och tänkare som har inspirerat honom och om den översättningens konst som han har praktiserat under ett halvsekel.

Akademiledamot bryter med Kina | Kultur | SvD

Av Ola Wong

I december ­bojkottade Kina Nobelpriset när Liu Xiaobo fick fredspriset. Nu bojkottar en ledamot i Svenska Akademien Kina. –Det korrumperade ledarskiktet har för länge sedan förverkat rätten att styra landet, säger Göran Malmqvist.

Sinologen och ledamoten i Svenska Akademin, Göran Malmqvist, 86 år, har i ett öppet brev brutit kontakterna med Folkrepubliken Kina och dess ambassad i Stockholm. Det är ett svar på att en kontroversiell kinesisk författare, Zhang Yiyi, hävdat att han försökt muta Malmqvist med 60000 dollar för att få litteraturpriset.

Malmqvist säger att det är lögn. Droppen var att Li Xiguang, professor i journalistik vid det prestigefyllda Tsinghuauniversitetet i Peking, twittrade att ”Akademien står inför sin största förtroendekris hittills”.

–Jag uppskattade chansen att få bryta alla förbindelser med Folkrepubliken Kina och dess representation i Sverige, säger Malmqvist i en mejlintervju.

Han säger att fängslandet av den regimkritiske konstnären Ai Weiwei spelade en stor roll för beslutet.

–Jag har aldrig träffat Ai Weiwei, men hans far poeten Ai Qing var en mycket god vän som jag träffade varje gång jag på 1980-talet besökte Peking. Han var lika rakryggad som sin son.

–Jag har ingalunda brutit förbindelserna med ett helt land, utan endast med det officiella Kina representerat av ett korrumperat ledarskick som redan för länge sedan förverkat rätten att styra landet, säger Malmqvist.

Akademiledamoten sparar inte på krutet när han beskriver mutanklagelserna:

–Tokstollen Zhang Yiyis uttalande att jag har mottagit 60000 dollar från honom för att översätta hans böcker och förmå mina kolleger i Akademien att ge honom årets Nobelpris i litteratur betraktar jag som ett stort skämt. Vad som gjorde mig lite förbannad var att Li Xiguang spread ryktet vidare via en officiell kanal. Li är en klättrare och en tölp och det har berett mig en viss tillfredsställelse att sätta honom på plats.

–Kinas enastående framgångar på det ekonomiska planet och förhoppningen att västerlandet ska få tillgång till den i snabb takt vidgade kinesiska marknaden har tyvärr fått många västerlänningar att blunda för missförhållandena i det kinesiska samhället, bristande respekt för mänskliga rättigheter, slavarbete, barnarbete och så vidare. Det finner jag ytterligt beklagansvärt.

Läs mer: Akademiledamot bryter med Kina | Kultur | SvD

Tsunami skrämmer mer än härdsmälta – Ola Wong

15 mars, 2011 kl. 20:53 | Publicerat i Ola Wongs krönikor | Lämna en kommentar
Etiketter: ,

TYST OM PROBLEM. I det tsunami­drabbade samhället Oarai är rädslan mycket större för en ny tsunami än en härdsmälta. Problemen med kärnkraftverken har människor inte hört mycket om.

OARAI.

Medan nyheten om att ytterligare en reaktor exploderat spred sig över världen på måndagen var folket i fiskarbyn Oarai 15 mil söderut mer oroliga för en ny stor jordbävning.

–Jag har inte hört talas om någon reaktorexplosion. Vi har inte kunnat se nyheter sedan strömmen försvunnit, säger Naoko Sugaya, 40 år.

Nu ligger de tätt, tätt, ett drygt hundratal, på golvet i kulturhuset i Oarai med flammorna från en gasbrännare som enda ljus. Det är ett av de uppsamlingsläger dit folk från den tsunamidrabbade kusten har flyttats.

När jordbävningen slog till var Naoko Sugaya på hemväg från sjukhuset med sin 63-åriga mamma.

Modern hade fått kemoterapi för sin lungcancer.

–Mamma hade en ny behandling bokad den 16:e, vad ska hända med den nu? undrar hon. Många sjukhus i området saknar el. Myndigheterna har varnat att det är en 70-procentig risk att området ska drabbas av en ny stor jordbävning. De ständiga efterskalven tär på psyket. Både jag och mamma känner en djup psykisk smärta, säger Naoko.

När sirenerna gick i fredags sprang Onuma Taro, 37 år, ut i bilen. I en uppvisning av nästan dumdristigt mod körde han mot havet, kastade sig i båten och körde ut mot den gigantiska vågen som vällde in mot honom. Det räddade båten, men inte bilen som spolades ut i havet. En gigantisk virvel bildades utanför staden som sög ut bilar och bråte i havet.

Onuma tillbringade två skräckslagna dygn på höga vågor. Utan att veta vad som hänt frun och de tre barnen. När han kom tillbaka till hamnen igen väntade familjen på honom i hamnen. De hade kunnat se lyktorna på hans båt från skolan som gjorts om till uppsamlingsläger.

Runtomkring låg båtar och bilar omkringslängda på kajen. Barnen grät och grät, uttröttade av de ständiga efterskalven och oro.

Liksom andra i staden vi möter har Onuma och hans familj inte kunnat sova sedan jordbävningen. På måndagen kom ett nytt tsunamilarm och Onuma rusade återigen till sin båt. Denna gång på cykel. När vi möts håller han lugnt på att röja bråte i hamnen.

–Allt måste städas! Problemet nu är att båtarna är på land och bilarna i vattnet, säger Onuma sakligt.

Han är ett exempel i mängden på det japanska lugn som är så imponerande mitt i katastrofen. När jag skriver denna text så skakar huset av ett ännu ett efterskalv men de uttröttade hjälparbetarna i rummet reagerar inte ens.

–Jag har hört att en reaktor till exploderat. Men jag vet inte så noga vad som händer. Folk säger att man inte ska bli våt av regnet, säger Onuma. Väderleksrapporten förutsäger regn på tisdagen.

Läs mer: Tsunami skrämmer mer än härdsmälta | Utrikes | SvD

Nästa sida »

Blogga med WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.