Indiern som utvecklade atomteorin för 2 600 år sedan

6 november, 2014 kl. 07:38 | Publicerat i arkeologi, Kultur, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter: , , ,

April Holloway
http://www.ancient-origins.net

John Dalton 1766-1844,engelsk kemist och fysiker, är den person som idag tillskrivs utvecklingen av atomteorin. En teori om atomer formulerades emellertid redan 2 500 år före Dalton av en indisk vis man och filosof, känd som Acharya Kanad.

Acharya Kanad föddes 600 f.Kr. i Prabhas Kshetra (nära Dwaraka) i Gujarat, Indien. Hans riktiga namn var Kashyap.

Kashyap var på en pilgrimsfärd till Prayag när han såg tusentals pilgrimer strö blommor och risgryn på gatorna som de offrade till templet. Kashyap, som fascinerades av små partiklar, började samla risgrynen. En grupp människor samlades runt omkring för att se hur den underlige mannen samlade ris på gatan. Kashyap tillfrågades om varför han samlade grynen som inte ens en tiggare skulle röra. Han sade till dem att ett enda risgryn i sig självt kunde verka värdelöst, men att en samling av några hundra gryn är en måltid för en person, att en samling av måltiden skulle föda en hel familj.

Hela mänskligheten bestod av många familjer och således var ett enda risgryn lika betydelsefullt som alla rikedomar i världen. Efter det började människor kalla honom ’Kanad’, då ’Kan’ i sanskrit betyder ’den minsta partikeln’.

Kanad fortsatte vara fascinerad av den osynliga världen och lade fram konceptet om en minsta partikel. Han började skriva ned sina idéer och lära ut dem till andra. Således började människor kalla honom ’Acharya’ (’läraren’), därav namnet Archarya Kanad (’läraren av små partiklar’).

Kanads koncept för Anu (atomen)

Kanad gick med mat i handen, bröt sönder den i små delar när han insåg att han inte kunde dela den i ytterligare mindre bitar, då den var alltför liten. Från den här stunden började Kanad föreställa sig en partikel som inte kunde delas ytterligare. Han kallade denna odelbara materia för Parmanu, eller anu (atom).

Acharya Kanad antog att denna odelbara materia inte kunde förnimmas av något av de mänskliga organen eller ses med blotta ögat, och att en inneboende strävan gjorde så att en Parmanu förenade sig med en annan. När två Parmanu som tillhör en klass av ämnen kombinerades så blev resultatet en dwinuka (binär molekyl). Denna dwinuka hade liknande egenskaper som de två Parmanu den bestod av.

Kanad menade att det var de olika kombinationerna av Parmanu som bildade olika typer av substanser. Han lade också fram idén om att atomer kunde kombineras på olika sätt och skapa kemiska förändringar i närvaron av andra faktorer såsom hetta. Som exempel på fenomenet gav han det som händer när lerkrukor svartnar och när frukter mognar.

Acharya Kanad grundade filosofiskolan Vaisheshika där han lärde ut sina tankar om atomen och universums natur. Han skrev en bok om sin forskning ”Vaisheshik Darshan” och blev känd som ”Atomteorins fader”.

I väst startade atomismen på 500-talet f.Kr. med de forntida grekerna Leukippos och Demokritos. Huruvida den indiska kulturen påverkade den grekiska eller vice versa, eller om de båda utvecklades oberoende av varandra är omtvistat.

Kanad sägs ha sagt: ”Varje föremål i skapelsen består av atomer som i sin tur är förbundna med varandra och bildar molekyler”. Hans teori om atomen var abstrakt och blev en del av filosofin eftersom det baserades på logik och inte på personlig erfarenhet eller på experiment. Men med A.L. Bashams ord, indolog från Australien, ”var de briljanta fantasifulla förklaringar av den fysiska strukturen i världen, och i stora drag överensstämmande med upptäckterna inom den moderna fysiken.”

Läs originalet på Ancient Origins.

via Indiern som utvecklade atomteorin för 2 600 år sedan

Relaterade artiklar

Nyfikenhet förbättrar minne och inlärning

26 oktober, 2014 kl. 07:56 | Publicerat i Barn, Kropp & Sinne, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter: , , ,



Emma Saville
The Conversation

Ju mer nyfikna vi är på ett ämne, desto lättare är det att minnas inte bara informationen i det ämnet utan också annan orelaterad information som ges vid samma tillfälle. En studie som publicerats i tidsskriften Neuron visar vad som händer inuti våra hjärnor när vår nyfikenhet väcks.

Deltagarna i studien ombads gradera hur nyfikna de var på att hitta svaret på en enkel faktafråga, som till exempel, ”Vad betyder egentligen ordet ’dinosaur’?”

Deltagarna placerades sedan i en maskin för magnetisk resonanstomografi (MRT) som mäter hjärnaktiviteten, baserat på förändringar i blodflödet när hjärnan utför en viss uppgift.

Deltagarna fick se den triviala frågan igen, följt av bilden av en persons ansikte och ombads ta ett specifikt beslut om personen. Till slut fick de svaret på faktafrågan, i fallet med dinosauren: ”skräcködla”.

Efter MRT-skanningen fick deltagarna ett överraskningsprov på svaren på faktafrågorna och även på deras förmåga att känna igen de ansikten som visades under skanningen.

Det nyfikna sinnet är en virvelström av information

Forskningen gav tre huvudsakliga upptäckter.

För det första, när människor är nyfikna på att få reda på svaret på en fråga så är de bättre på att lära sig den informationen – inte bara kortsiktigt utan också efter en fördröjning på 24 timmar. Det mest förvånande var dock att deltagarna bättre kom ihåg orelaterad information – såsom ansiktet – som visades samtidigt.

Det tycks som om ett nyfiket sinne tar in mer information, oavsett ämne.

”Detta visar att när hjärnan engageras mer, genom att en uppgift görs relevant och intressant, så lär sig människor mer”, sade Amy Reichelt, forskare i psykologi på University of New South Wales.

För det andra, när nyfikenheten stimuleras visar forskningen att det sker ökad aktivitet i hippocampus, det område i hjärnan som är kopplat till minnet. Det blir även ökad aktivitet i de områden i hjärnan som hänger ihop med belöning när nyfikenheten stimuleras.

Fiona Kumfor är forskare på Neurosceience Research Australia och hennes arbete fokuserar på hur de känslor man upplever vid en händelse avgör huruvida det är troligt att man kommer ihåg den händelsen.

Hon säger att arbetet i den här studien överensstämmer med hennes upptäckter och bekräftar att andra motiverande tillstånd, som nyfikenhet, också påverkar huruvida det är troligt att man kommer ihåg information.

”Det som är viktigt är att den här artikeln visar att nyfikenhet, på samma sätt som känslor, inte bara avgör huruvida intressant information blir ihågkommen, utan också kan påverka minnet av ovidkommande/obetydlig information som finns vid samma tidpunkt”, sade hon.

Motivationen har betydelse

Jee Hyun Kim, forskare i biologisk psykologi och chef på Developmental Psychobiology Lab vid Melbourne’s Florey Institute of Neuroscience and Mental Health, säger att mer skulle kunna göras för att se huruvida de olika graderna av nyfikenhet och olika motivation från person till person har en påverkan på minne och lärande.

”Det skulle vara intressantare att se […] huruvida personer med låg nyfikenhet svarar bättre på yttre motivation (belöningsvärde, lägre kostnad), medan personer med hög [inre] motivation (egen motivation eller nyfikenhet) hellre bör lämnas i fred”, sade hon.

”Att finna sådana samband, och hur sådana inre och yttre motivationer kan förändras beroende på neurologiska störningar, kommer att få mer betydelsefulla praktiska tillämpningar.”

Kumfor tillägger att forskning inom påverkan på minnet från yttre belöning är ett viktigt forskningsområde.

”Tidigare forskning har antytt att de positiva effekterna av inre belöning och yttre belöning inte bygger på varandra”, sade hon.

“Att ge extra yttre belöning när en person redan är motiverad av sig själv har sannolikt ingen extra gynnsam effekt på minnet.

”Yttre belöning kan emellertid vara nyttig när ämnet som ska läras in är mindre intressant och inte motiverar i sig självt.”

Stimulera nyfikenhet

Reichelt sade att konsekvenserna av den här nya forskningen kommer att kunna hittas inom både medicin och utbildning.

”Att stimulera nyfikenhet är väldigt viktigt över alla åldrar, från skolor till arbetsplatser och till äldrevården”, säger hon.

”För personer med neurologiska sjukdomar som Alzheimers eller demens hjälper det dem komma ihåg saker när de genomför engagerande viktiga uppgifter, och uppmuntrar också till nytt lärande.”

”[För] barn som kanske kämpar med att lära sig och blir frustrerade kan stimulans av nyfikenheten innan lärande i en utbildningsmiljö öka ytterligare lärande och även öka motivationen att lära.”

Artikeln publicerades ursprungligen i The Conversation. Läs originalartikeln

via Nyfikenhet förbättrar minne och inlärning

Relaterade artiklar

Svenska fyndet avslöjar européernas ursprung

24 oktober, 2014 kl. 14:20 | Publicerat i arkeologi, Kultur, Samhälle, Vetenskap | Lämna en kommentar

Maria Gunther – DN

Alla européer är en blandning av jägare, bönder från Mellanöstern och invandrare från öster som är släkt med Amerikas urbefolkning. Det visar dna från 8.000 år gamla skelett från Motala och andra delar av Europa och från fler än 2.000 nutida människor.

Europa befolkades av tre vågor av invandrare i stället för två som forskarna tidigare trott.

– Det fattades en genetisk komponent, och den har vi nu identifierat. Det är faktiskt något som förbinder européer med Amerikas ursprungsbefolkning, säger Johannes Krause, professor i arkeogenetik vid Eberhard Karls-universitetet i Tübingen i Tyskland.

Läs mer: Svenska fyndet avslöjar européernas ursprung – DN.SE

Levde forntida människor verkligen i mer än 200 år?

15 oktober, 2014 kl. 07:20 | Publicerat i i vetenskapens gränsland, Kultur, Lustiga fenomen :-), Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter: , , ,

Tara MacIsaac
Epoch Times

Det är inte bara personer i Bibeln som levde långa liv på 900 år eller mer. I många kulturer finns forntida texter som berättar om livslängder som de flesta moderna människor helt enkelt inte tror på. Somliga säger att det beror på missförstånd i översättningsprocessen, eller att siffrorna har symbolisk betydelse – men mot de många förklaringarna finns också argument som får historikerna att undra huruvida den mänskliga livslängden faktiskt har minskat så avsevärt under flera tusen år.

En förklaring är till exempel att betydelsen av ett år i Främre Orienten i forntiden var annorlunda jämfört med vår uppfattning av ett år idag. Kanske betydde ett år ett månvarv (en månad) istället för ett varv runt solen (12 månader).

Men om vi ändrar siffrorna i enlighet med detta så innebär det, samtidigt som den bibliska personen Adams ålder ändras från 930 till det mer normala 77 vid tiden för hans död, också att han blev far till sin son Enoch vid elva års ålder. Och Enoch skulle bara ha varit fem år gammal när han blev far till Methusalem.

Liknande bristande överensstämmelse uppstår när vi justerar siffrorna så att de representerar årstider istället för solvarv, påpekar Carol A. Hill i sin artikel ”Making Sense of the Numbers of Genesis”, publicerad i tidskriften Perspectives on Science and Christian Faith i december 2003.

Läs mer: Levde forntida människor verkligen i mer än 200 år?

Experter varnar för trådlösa nätverk i skolor

6 oktober, 2014 kl. 07:06 | Publicerat i Barn, hälsa, hållbar utveckling, IT, Telekom och Media, Kropp & Sinne, Miljöfrågor, mobilstrålning, Samhälle, Teknik, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , , , , , , ,


Susanne Larsson
Epoch Times

”Trådlös teknik bör inte användas i skolor och förskolor”. Den rekommendationen kommer från tre experter i en skrivelse till svenska myndigheter. Skrivelsen sammanfattar vad forskningen visat när det gäller hälsorisker som har samband med exponering för strålning från trådlös teknik.

Bakom skrivelsen står cancerläkaren Lennart Hardell från Örebro universitetssjukhus, Cindy Sage, projektledaren för Bioinitiativrapporten, USA, samt David Carpenter, chef för Institutet för hälsa och miljö, University of Albany, USA.

Bioinitiativrapporten från 2013 omfattade 1800 vetenskapliga studier som sammantaget visade att trådlösa nätverk och trådlöst uppkopplade datorer utgör en hälsorisk för barnen och att de gällande gränsvärdena bör sänkas kraftigt.

De tre experterna bakom skrivelsen deltog i Bioinitiativrapporten tillsammans med 26 andra experter som gått samman och arbetat med granskningen.

Den aktuella skrivelsen varnar för användningen av trådlösa nätverk i miljöer där barn vistas. Skolorna bör i stället använda sig av trådbunden uppkoppling, uppmanar man.

Experterna varnar för att strålningen ökar risken för cancer och neurologiska sjukdomar och hänvisar till vetenskapliga studier som beskriver skadlig påverkan redan vid exponeringsnivåer under gällande gränsvärden.

Trådlös teknik utgör en hälsorisk för både vuxna och barn men det är speciellt barnen som är mest sårbara. Redan för det ofödda barnet utgör strålningen en hälsorisk. Påverkan på inlärningsförmåga, minne och beteende har påvisats hos både djur och människor som exponerats för strålning under fosterstadiet.

I skrivelsen understryker experterna att strålningen är klassad som möjligen cancerframkallande av Världshälsoorganisationens forskningsorgan för cancer (IARC).

”Att främja och använda trådlös teknik i skolan innebär att medvetet bortse från omfattande varningar om hälsorisker med strålningen från internationell forskning och internationella experter inom folkhälsa”, skriver de.

Källa: www.stralskyddsstiftelsen.se

via Experter varnar för trådlösa nätverk i skolor

Relaterade artiklar

Djurlivet blomstrar i naturskyddsområden

4 oktober, 2014 kl. 07:07 | Publicerat i hållbar utveckling, Miljöfrågor, Natur, Samhälle, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , ,


Jeremy Hance, news.mongabay.com

Naturskyddsområden fungerar. Det är slutsatsen i en ny analys av fler än 80 olika studier av parkers och naturreservats effektivitet när det gäller att skydda naturlivet. Den nya studien, som publicerats i tidskriften PLOS ONE, har funnit att det i naturskyddsområden i allmänhet finns ett rikare växt- och djurliv samt större biologisk mångfald än i närliggande områden.

”Det här positiva resultatet ger vissa hårda data som visar att det är värt att investera i naturskyddsområden för bevarande av biologisk mångfald”, sade huvudförfattaren Bernard Coetzee på Monash University till mongabay.com.

Forskningen fann att det i genomsnitt fanns både fler arter och större antal djur när det gällde däggdjur, reptiler, amfibiedjur, fåglar och leddjur inom naturskyddsområden än utanför gränserna. För växter rapporterade forskarna större variation och en ”icke signifikant” skillnad mellan växter innanför och utanför områdena.

”’Icke signifikant’ betyder att vi inte har tillräckligt med data, eller att data är alltför varierande, för att kunna säga att det finns större, eller mindre, biologisk mångfald innanför jämfört med utanför reservaten”, sade Coetzee. ”Det betyder inte att naturskyddsområden är ineffektiva i bevarandet – det betyder troligen snarare att vissa fungerar bättre än andra.”

Sydamerika undantaget

Regionalt fann Coetzee och hans team också att naturskyddsområden var effektiva i allmänhet. Det enda undantaget var Sydamerika, där teamet också fann en ’icke signifikant’ skillnad.

”Det här mönsteret är inte enkelt att tolka”, sade Coetzee. ”En förklaring kan vara pressen från jakt. Vissa studier i vår analys fann högre grad av tjuvjakt inom naturskyddsområden, vilket krymper stora däggdjurspopulationer inom reservaten. Urskog går inte att ersätta när det gäller bevarande, men andra studier, särskilt de i Sydamerika, visar att stora markområden med lågt uttag eller med återväxande skog i viss mån kan bidra till bevarande, vilket innebär att den sammanlagda effekten av att utse särskilda skyddade områden inte är lika statistiskt tydlig i Sydamerika som i andra regioner.”

Coetzee understryker att resultaten i Sydafrika också kan bero på ett mindre antal exempel från den kontinenten.

”Andra studier med mycket större exempelomfång, i urskogar och inte bara i naturskyddsområden som i vår studie, har funnit mycket positivare signaler för Sydamerika. Sammantaget tyder våra resultat på att den bästa strategin för att bevara den biologiska mångfalden är att inte förändra de primära habitaten och mycket av det uppnås genom att upprätta naturskyddsområden.”

Storleken av mindre betydelse

Intressant nog fann man vidare i studien att platsen och storleken på naturskyddsområdet tycktes ha lite att göra med dess förmåga att skydda den biologiska mångfalden. Dessutom visade de socioekonomiska förhållandena i länderna också ringa påverkan i studien.

”Det är ingen tvekan om att större naturskyddsområden i allmänhet gynnar den biologiska mångfalden mer än de små, och även att socioekonomiska och politiska faktorer ytterst kommer att hjälpa till att forma ödet för den biologiska mångfalden”, sade Coetzee. Han tillade dock att deras resultat också visar ”att biologisk mångfald gynnas av själva etablerandet av naturskyddsområdena, då naturskyddsområden kompenserar för åtminstone lite av pressen på den biologiska mångfalden.”

För närvarande täcker naturskyddsområden nästan 12 procent av landytan i världen (men mindre än tre procent av haven). Naturskyddsområden på land betraktas faktiskt som en av de största framgångarna för bevarande på planeten det senaste århundradet. Många naturskyddsområden är dock fortsatt hotade av finansieringsproblem och dålig styrning, liksom av illegal avverkning, tjuvjakt, gruvdrift, av den fossila bränsleindustrin, klimatförändringar och annan påverkan.

Än värre är att naturvårdare på sistone har noterat att ett antal regeringar har vidtagit åtgärder för att krympa, nedgradera eller till och med avveckla hela naturskyddsområden på begäran från mäktiga industrier.

”Vi har nu hårda data som visar att naturskyddsområden i allmänhet fungerar för att bevara den biologiska mångfalden, men nästa steg är att agera för att se till att täckningen blir bättre och för att säkra att de behålls långsiktigt”, sade Coetzee.

Citat: Coetzee BWT, Gaston KJ, Chown SL (2014) Local Scale Comparisons of Biodiversity as a Test for Global Protected Area Ecological Performance: A Meta-Analysis. PLoS ONE 9(8): e105824. doi:10.1371/journal.pone.0105824

Artikeln skrevs ursprungligen av Jeremy Hance, skribent på news.mongabay.com. För att läsa originalartikeln och för att få mer information, klicka här.

via Djurlivet blomstrar i naturskyddsområden

Relaterade artiklar

Fler artiklar

Hur klardrömmande kan lindra posttraumatisk stress och ge psykologiska insikter

1 oktober, 2014 kl. 08:50 | Publicerat i hälsa, i vetenskapens gränsland, Kropp & Sinne, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , ,

Tara MacIsaac
Epoch Times

En klardröm är en dröm där en person inser att han eller hon drömmer och medvetet kan interagera med drömmen. Människor kan lära sig att klardrömma genom olika tekniker som diskuteras nedan. En del psykologer använder klardrömmande för att behandla traumatiserade personer, bland andra krigsveteraner med posttraumatisk stress.

Psykofysiologen Stephen LaBerge, filosofie doktor på Stanford University, har också sagt att studier av klardrömmar kan hjälpa oss förstå fenomenet att drömma. Oklara minnen av drömmar har alltid varit ett stort hinder för att studera drömmar. Klardrömmare kan dock minnas sina drömmar med stor klarhet. De kan också utföra handlingar i drömmarna genom att följa instruktioner från forskare.

Behandling av trauman

Psykologen J. Timothy Green behandlade en Vietnamveteran som hade återkommande mardrömmar från det tillfälle då han såg sin bästa vän dö i strid.

Det var samma sak varje gång. Hans vän föll, och blodet rann från hans hals tills han slutligen dog.

”Eftersom hans dröm alltid var likadan föreslog jag att han skulle välja ett speciellt ögonblick i drömmen och varje kväll när han somnade skulle han mentalt och emotionellt visualisera sig tillbaka till det ögonblicket och påminna sig själv om att han drömde. Han bestämde sig för att använda ögonblicket då han märkte att kompisen hade dött som signalen på att han drömde”, skrev Green i en artikel på Therapist-Psychologist.com.

Veteranen följde Greens råd och lärde sig inse att han drömde när han såg sin vän. Han kunde då styra om drömmen, berätta för sin vän att kriget var över och att de skulle åka hem. Vännen dog inte den här gången utan reste sig istället upp med ett leende och gick iväg.

Mardrömmen som hade plågat mannen i tre decennier kom inte tillbaka.

Green antar att mardrömmar antingen är undermedvetna försök att göra personen medveten om någonting eller att de är ”ett psykologiskt försök att avsluta en svår, till och med skrämmande händelse, på ett mindre traumatiskt sätt.”

”Under klardrömmar kan personen hantera de skrämmande bilderna i hans eller hennes drömmar och få drömmen att sluta på ett mer gynnsamt och mindre traumatiskt sätt”, skrev Green.

Bill Skaggs, neuroforskare och vetenskapsskribent, påpekar att människor som drömmer ofta också lättare blir deprimerade.

”Människor som är mycket allvarligt deprimerade uppvisar ofta en högre grad av REM-sömn – den typ av sömn i vilken våra drömmar uppstår”, skrev han i ett inlägg på Quora.com. ”Reduktion av mängden REM-sömn är ett effektivt sätt att reducera graden av depression, åtminstone tillfälligt.” Samtidigt som eliminering av REM-sömn – eliminering av drömmar – är en tillfällig lösning, hjälper Green patienterna ändra drömmarna för mer bestående resultat.

Platsen där klardrömmande sker

LaBerge började studera klardrömmar för mer än 40 år sedan inför sin doktorsexamen på Stanford. På den tiden avfärdade många fenomenet med klardrömmar som temporär upphetsning i sömnen. Experimenten av LaBerge och andra visade emellertid de fysiska effekterna av klardrömmande på hjärnan, ögonrörelser och muskelrörelser.

Effekterna på hjärnan vid klardrömmande skiljde sig från effekterna i vaket tillstånd, och även från effekterna vid fantasier. En klardrömmare som utför vissa handlingar i en dröm, som att sjunga, producerar en annan hjärnaktivitet än samma person som sjunger i vaket tillstånd eller föreställer sig att han eller hon sjunger i vaket tillstånd.

Sådana experiment var bara möjliga med klardrömmare. LaBerge instruerade en försöksperson att signalera till honom i drömmen med hjälp av förbestämda ögonrörelser. När drömmaren insåg att han drömde gjorde han ögonrörelserna, vilka också fick ögonen i hans fysiska kropp att röra sig. Sedan skulle han sjunga. När han var färdig med sången skulle han göra ögonrörelserna igen.

På det här sättet kunde LaBerge se när sången började och var den slutade och kunde undersöka hjärnaktiviteten under exakt samma period för att se hur den korrelerade med handlingen.

”Det faktum att minnena vid klardrömmande är mer kompletta än för drömmar som inte är klardrömmar… ger andra argument för att använda klardrömmare som försökspersoner”, skrev LaBerge i “Lucid Dreaming: Evidence and Methodology”. ”Inte bara kan de utföra specifika experiment i sina drömmar, det är också mer troligt att de rapporterar dem precist. Att vår kunskap om fenomenologin kring drömmar är starkt begränsad av minnet är inte alltid tillräckligt uppskattat.”

Hur man inser att man drömmer

Green hade instruerat sin patient att föreställa sig en scen där han somnade och också att vara medveten om att scenen skedde i en dröm. Det här är en metod för att träna sig själv att klardrömma.

Andra har föreslagit personer som vill klardrömma att ta för vana att fråga sig själv i vaket tillstånd: ”Drömmer jag?” Om man har det som vana är det troligare att man frågar sig själv den här frågan i en dröm och inser att det faktiskt är en dröm.

Att ha en förutbestämd signal i medvetandet kan också hjälpa till. Till exempel vet huvudpersonen i filmen ”Waking Life”, som handlar om klardrömmande, att om han trycker på en lampknapp och ljuset inte ändras så befinner han sig i en dröm. Många klardrömmare har rapporterat att det är till hjälp att bestämma liknande signaler för sig själva.

WikiHow ger flera förslag på andra tekniker, bland annat att skriva ett ”A” på handflatan. När man ser bokstaven kan det påminna om att man ska fråga sig huruvida man är vaken.

LaBerge skrev: ”Så länge vi fortsätter att betrakta vakenhet och sömn som en enkel dikotomi, kommer vi att ligga i en prokrustessäng som ibland är väldigt obekväm. Det måste finnas grader av vakenhet precis som det finns grader av att befinna sig i sömn (det vill säga de vanliga sömnstadierna). Innan vi hittar ut ur denna förvirring behöver vi förmodligen karakterisera en större variation av medvetandetillstånd än de få vi för närvarande urskilt (till exempel ’drömmande’, ’sömn’, ’vakenhet’ och så vidare).”

via Hur klardrömmande kan lindra posttraumatisk stress och ge psykologiska insikter

Kina snubblar in i en framtid med genmodifierade livsmedel

28 september, 2014 kl. 08:57 | Publicerat i hälsa, hållbar utveckling, Kina, Kropp & Sinne, Mat, Miljöfrågor, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , , , , , ,


Trots frågor rörande hälsoaspekter driver de kinesiska myndigheterna på GMO-användandet, utan att fullt ut medge det

Zhang Hong
Epoch Times

Trots frågor rörande hälsoaspekter driver de kinesiska myndigheterna på GMO-användandet, utan att fullt ut medge det. Den 17 augusti löpte säkerhetstillståndet ut för genmodifierade GMO varianter av majs och skulle förnyas av Kinas jordbruksministerium, men deadline kom och gick utan åtgärd.

Passiviteten var tydligen inget förbiseende. Huang Dafang, forskare från Biotechnology Research Institute och medlem av Kinas Biosäkerhetskommitté, sade den 4 september till den statliga nyhetsbyrån Xinhua att de centrala myndigheterna går in för ”aktiv forskning och försiktigt främjande” av GMO-grödor.

Huang sade att eftersom de lokala myndigheterna fruktar en opinion mot GMO så var det ”en mycket långsam procedur att få godkännande” och deadline den 17 augusti missades.

Smyger in GMO-ris

Att inte agera i detta fall är de facto ett godkännande. Den märkliga hanteringen av dessa säkerhetstillstånd stämmer med ett generellt mönster där den kinesiska regimen går mot en bred användning av GMO-livsmedel utan att öppet medge det.

Även om myndigheterna aldrig har godkänt kommersiell distribution av GMO-ris i Kina, så rapporterade miljögruppen Greenpeace att GMO-ris hittades i 4 av15 prover som i november 2013 köpts av aktivister i slumpvis utvalda livsmedelsbutiker i Wuhan, huvudstad i Hubeiprovinsen i centrala Kina.

Förra året rapporterade det kinesiska kommunistpartiets språkrör Folkets Dagblad att 27 länder i Europa har hittat GMO-uppblandat ris i exporten från Kina, däribland 46 sändningar år 2010 och 19 sändningar under de första 10 månaderna år 2011. Även om alla sändningarna returnerades och skulle förstöras såldes de faktiskt på den inhemska kinesiska marknaden, enligt Folkets Dagblad.

Den 31 juli publicerade China News en artikel med rubriken ”GMO-ris odlas i Hubei i stor skala, odlare vägrar äta det själva”.

Enligt artikeln säljer jordbrukare som odlar GMO-ris alltihop och vägrar äta det själva. Istället odlar de en liten mängd vanligt ris åt sig själva och sina familjer. Som resultat har GMO-ris tagit över.

En risbonde vid namn Dong Kejiang sade till China News: ”Det är nu svårt att hitta vanligt risutsäde.”

Inte bara ris som är genmodifierat

Economic Observer, en tidning i Kina, rapporterade i juni 2011 att en forskare vid Kinas Akademi för Jordbruksvetenskap (CAAS) sade vid ett forum anordnat av Jordbruksdepartementet att GMO-grödor såsom majs och ris länge har odlats olagligt i Kina.

Varianter av GMO-majs finns över hela landet, bland annat i provinserna Sichuan, Hunan, Guizhou, Liaoning och Jilin enligt Economic Observer.

Mycket av den GMO-mat som konsumeras i Kina är importerad.

Professor Sun Wenguang från Shandong University Department of Economics sade till Epoch Times att Kommunistpartiet importerar stora mängder GMO-grödor för att mildra livsmedelsbristen, eftersom GMO-livsmedel är relativt billiga. Partiet döljer avsiktligt data såsom vilka sorter det rör sig om såväl som labbresultaten för GMO-livsmedel, enligt Sun.

Enligt Kina-baserade Science Net, sade Li Guoxiang, forskare vid Kinas Akademi för Samhällsvetenskap, att Kina importerar över 70 procent av sina sojabönor och över 90 procent av sina grönsaksfröer och det mesta av detta är genmodifierat.

Staten driver på GMO-livsmedel i en utsträckning som kan ses i budgetsiffror som nämns i en rapport från 2010.

Den Kina-baserade tidskriften Science and Technology Daily citerade en medlem av Nationella folkkongressen, som också är chef för ett risforskningsinstitut, och denne säger att regeringen hade godkänt 30 miljarder yuan (ungefär lika mycket i kronor) för forskning och utveckling av GMO-grödor, men bara 180 miljoner yuan för icke-GMO-grödor.

Statens officiella siffror avslöjar inte omfattningen av GMO-användningen i Kina.

Enligt de uppgifter som publicerats av jordbruksministeriet år 2013 har Kina utfärdat GMO-säkerhetstillstånd för åtta inhemskt utvecklade genmodifierade grödor, bland annat sorter av tomat, bomull, petunia, paprika, chilipeppar, papaya, ris och majs.

Men enligt Plant Genetic Engineering Center i Hebeiprovinsen, ett statsfinansierat forskningscentrum, har jordbruksministeriet faktiskt utfärdat så många som 1110 tillstånd sedan 1996.

Detta störtdyk rakt ner i genmodifierade organismer kan ha ställt det kinesiska samhället inför fullbordat faktum.

”GMO har kommit in på så många områden i samhället att det är nästan omöjligt att förbjuda det nu”, sade Li Guoxiang.

Hur säkert är GMO-ris?

GMO-ris, vars säkerhetstillstånd löpte ut den 17 augusti, heter Bt Shanyou 63. Det har fått ett extra protein som kallas Bt som gör riset motståndskraftigt mot skadedjur.

Forskaren Wang Yuedan vid Department of Medicine vid Pekings universitet påpekade att Bt är en typ av bakterieprotein som dödar insekter och ohyra genom att lösa upp och ”smälta” deras tarmar.

”Bt-proteinet är inte en naturlig komponent i ris”, sade Wang. ”Det är ett bakterieprotein. Det har inte gjorts tillräckliga laboratorietester för att avgöra hur säkert denna rissort är.”

”Vi vet ännu inte vilka eventuella effekter på den mänskliga fysiologin som kan komma av att man äter denna rissort, särskilt när detta bakterieprotein tas upp i blodet”, sade Wang. ”Detta bakterieprotein kan, när det är helt integrerat i människokroppen, orsaka allergier och försvaga immunförsvaret.”

Efter att Wang injicerat sina labbråttor med Bt-protein fyra gånger under en fyramånadersperiod, fann han att deras immunförsvar blev onormalt, deras mjältar förtvinade och deras vita blodkroppar förändrades. Han sade att det här visar att Bt-proteinet allvarligt påverkar däggdjur.

Yuan Longping är jordbruksforskare och kallas populärt för Kinas ” hybrid-ris-fader”. Han är också kritisk mot Bt-ris.

Under China Development Forum 2014 berättade Yuan för Xinhua att ”Ett antal transgena, insektsresistenta rissorter innehåller ett giftigt protein. Om insekter dör efter att ha ätit det, vad händer när människor äter det? Vi måste vara särskilt försiktiga.”

Professor i biovetenskap vid Fudans Universitet,Yang Jinshui, sade nyligen till tidningen Shanghai Daily att ”Bakteriegener i GMO-ris inte kan metaboliseras och elimineras helt”. Yang är också medlem av genetikforskargruppen vid Kinas Akademi för Jordbruksvetenskap.

”Ris är basföda för kineserna”, sade Yang. ”Om [GMO ris] industrialiseras och kommersialiseras i stor skala så finns det ingen återvändo i vårt land. Så vi måste vara ytterst försiktiga.”

via Kina snubblar in i en framtid med genmodifierade livsmedel

Skogen lindrar stress

17 september, 2014 kl. 10:03 | Publicerat i hälsa, Kropp & Sinne, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter: , , ,


Madeleine Almberg
Epoch Times Sverige

Skogen får oss att må bättre. Det visar en ny studie som gjorts av forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå och Alnarp. Bäst är hög skog med gamla träd.

Här har man kommit fram till att skogen har en positiv påverkan på stressjukdomar och bidrar till återhämtningen. Forskningen visar att det finns ett sätt att räkna ut hur rehabiliteringsvänlig en skog är och hur mycket det skulle kosta för en skogsägare att anpassa sin skog.

– Avsikten har varit att undersöka om vistelse i skogsmiljö kan ge återställande effekter och påskynda tillfrisknandet hos patienter med utmattningssyndrom. Vi har också studerat vilka skogsmiljöer som upplevs som återställande, säger Ann Dolling, universitetslektor i hälsa vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå och Eva-Maria Nordström, forskare vid SLU i Umeå i ett mejl till Epoch Times.

I forskningen ingick personer som har remitterats från primärvården till stresskliniken på grund av utmattningssyndrom. Hälften av deltagarna fick vistas i någon av åtta olika skogsmiljöer två gånger i veckan under en period på tre månader och övriga deltagare utgjorde kontrollgruppen. Samtliga deltagare fick sedan en nio månader lång kognitiv beteendeinriktad rehabilitering i grupp.

Resultatet av forskningen visade att det var de öppna skogsmiljöerna som besöktes mest och att skogen som var belägen vid en sjö var den som oftast besöktes. Rymd, utsikt och rofylldhet var viktiga aspekter som bidrog till att skogen upplevdes som positiv och det mentala välbefinnandet ökade hos de personer som besökte skogen.

– I skogen fanns lugn och ro och den upplevdes som kravlös och gav en känsla av frihet. Återhämtningen från utmattningssyndrom förbättrades hos både skogsgruppen och kontrollgruppen efter att de genomgått den kognitiva rehabiliteringen. Slutsatsen är att skogen har en positiv effekt men endast skogsbesök är inte nog för att rehabiliteras från utmattningssyndrom. Skogsbesöken behöver kombineras med kognitiv rehabilitering, säger Dolling och Nordström.

I studien kom det också fram att det är trädens ålder, höjd och skogens gleshet som är av betydelse om skogen har hög rehabiliteringingspotential. Träden behöver vara över sjuttio år gamla och ha en höjd på över sexton meter för att ha en gynnande effekt på vår hälsa.

Eva-Maria Nordström har genomfört olika tester i planeringsverktyget Heureka, för att få fram vad det skulle kosta att göra en rehabanpassning av skogen. Resultatet visar att det med en helt vanlig standardskötsel av skogen går att behålla skog som kan användas till rehabilitering med endast en liten minskning av nuvärdet.

– Det man behöver göra för att både bevara och skapa bra rehabskog samtidigt som man sköter skogen för virkesproduktion är att låta skogen stå kvar längre än normalt och bli äldre innan den avverkas. Tätheten kan man också påverka genom att röja och gallra på sätt som gör att skogen inte blir alltför tät, säger Dolling och Nordström.

I studien kom man fram till att det går att bevara mellan sex till arton procent rehabskog i landskapet med en ekonomisk förlust på endast 0,1-1,6 procent av nuvärdet.

Väljer man att istället använda sig av en rehabanpassad skötsel med längre omloppstider och hårdare eller mer frekventa gallringar så kan man behålla en betydligt större andel rehabskog, men då blir den ekonomiska förlusten större.

– Det största hotet mot skogens rehabvärden är att skogen avverkas innan den blir gammal. Medelålders skog kan också ha rehabvärde men för att gynna de värdena kan det vara bra att tänka till när man sköter skogen, så att den inte upplevs som tät och risig, att det finns körskador i marken eller att mycket rester från tidigare röjning och gallring ligger kvar, säger Ann Dolling och Eva-Maria Nordström.

via Skogen lindrar stress

Scientific Proof for Karma? York U Study Finds Small Acts of Kindness Have Big Impact on Emotional Well-Being

16 september, 2014 kl. 10:06 | Publicerat i Andlighet, Kropp & Sinne, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , ,

York University

TORONTO, May 17, 2011 – Practicing small acts of kindness will make you a happier person, and the boost in mood stays with you for months, according to research out of York University.

More than 700 people took part in a study which charted the effects of being nice to others, in small doses, over the course of a week. Researchers asked participants to act compassionately towards someone for 5-15 minutes a day, by actively helping or interacting with them in a supportive and considerate manner. Six months later, participants reported increased happiness and self-esteem.

“The concept of compassion and kindness resonates with so many religious traditions, yet it has received little empirical evidence until recently,” says lead author Myriam Mongrain, associate professor of psychology in York’s Faculty of Health. “What’s amazing is that the time investment required for these changes to occur is so small. We’re talking about mere minutes a day,” she says.

Participants’ levels of depression, happiness, and self-esteem were assessed at the study’s onset, and at four subsequent points over the following six months; those in the compassionate condition reported significantly greater increases in self-esteem and happiness at six months compared to those in the control group.

So why does doing good for others make us feel good about ourselves?

Read more: Scientific proof for karma? York U study finds small acts of kindness have big impact on emotional well-being | York Media Relations

Skärmar försämrar barns sociala förmåga

26 augusti, 2014 kl. 13:42 | Publicerat i Barn, hållbar utveckling, IT, Telekom och Media, Kropp & Sinne, Samhälle, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , , , , ,


Leif Näslund

En ny studie visar att barn som inte varit i närheten av smartphones surfplattor och andra skärmar på fem dagar blir bättre på att läsa av andra människors känslor.

En studie utförd vid UCLA i Kalifornien, USA, visar att för mycket tid vid skärmar försämrar barns förmåga att interagera socialt. Enligt en av medförfattarna till studien, professor Patricia Greenfield, har vi intresserat oss för mycket av fördelarna med att använda digitala medier i undervisningen att vi glömt bort nackdelarna.

Professor Greenfield menar att för mycket användning av surfplattor minskar barns sensitivitet för emotionella uttryck vilket gör det svårare att förstå vad andra människor känner.

”När den personliga kontakten ersätts med interaktion via skärmar verkar de sociala förmågorna försämras”, skriver Greenfield.

Läs mer: Skärmar försämrar barns sociala förmåga – Nyheter | SVT.se

Att släppa det som varit

15 augusti, 2014 kl. 08:32 | Publicerat i Kropp & Sinne, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter: , , ,

Baylor University

Att förlåta sig själv för att ha skadat någon annan är lättare om man först gör bot. På det viset ger vårt inre själv ett ”moraliskt ok”, enligt en psykologiforskare vid Baylor University.

Studien som har publicerats i tidskriften The Journal of Positive Psychology, är betydelsefull eftersom tidigare studier visat att oförmågan att förlåta sig själv kan vara en orsak till depression, ångest, och ett försvagat immunförsvar, enligt forskarna.

”Ett av de hinder som människor möter när man försöker förlåta sig själv verkar vara att man känner sig moraliskt skyldig att hänga fast vid dessa känslor. De känner att de förtjänar att må dåligt. Vår studie visade att genom att göra gott (bot) ger oss tillåtelse att släppa taget”, säger forskaren Thomas Carpenter, doktorand i psykologi vid Baylor College of Arts and Science, i ett uttalande.

Forskningen har baserats på två studier. I den första ingick 269 deltagare som fick berätta om olika försyndelser de begått, allt från kärlekssvek till fysisk skada eller skadligt förtal. I den andra studien deltog 208 personer som tillfrågades om hur de såg på en särskild hypotetisk felgärning.

I den första studien tillfrågades deltagarna i vilken grad de förlåtit sig själva för sin felgärning; hur mycket de hade försökt att gottgöra såsom att be om förlåtelse; hur mycket de kände att den andra personen hade förlåtit dem; och hur mycket de ansåg självförlåtelse som moraliskt riktigt.

Ju mer de försökte gottgöra, desto mer kände de att självförlåtelse var moraliskt tillåtet. Dessutom verkade också ett erhållande av förlåtelse hjälpa människor att känna att det var okej.

Forskarna ansåg att en begränsning i den första studien var att felgärningarna varierade från person till person.

För att ytterligare testa sina hypoteser använde de sig i den andra studien av ett standardiserad hypotetisk brott – att inte ta på sig skulden för den handling som orsakat att en vän fått sparken från sitt jobb.

Denna studie visade liknande resultat som den första, även om det till skillnad från den första studien visade sig att få förlåtelse från någon annan hade endast lite effekt på huruvida man kunde förlåta sig själv.

Forskningen visade också att ju skyldigare en person kände sig och ju allvarligare felgärningen var, desto mindre var sannolikheten att han eller hon kunde förlåta sig själv.

Gottgörelse verkade också hjälpa människor att förlåta sig själva genom att den minskade skuldkänslorna. Dessutom visade studien att kvinnor i allmänhet var mindre benägna till att förlåta sig själva än män.

Självförlåtelse kan vara ett ”moraliskt tvetydigt territorium”, enligt forskarna  och ”individer kan ibland tro att de förtjänar att fortsätta att betala för sina oförrätter.” Men genom gottgörelse kan de få möjlighet att förändra situationen.

via Att släppa det som varit

Relaterade artiklar

Jordning – den ultimata healingmetoden?

10 augusti, 2014 kl. 15:53 | Publicerat i hälsa, i vetenskapens gränsland, Kropp & Sinne, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter: , ,

lycklig kvinnaDerek Henry
Holistic Health Coach for Healing the Body

Det finns en lång lista på saker som kan hindra läkning, bland annat dålig luft, dåligt vatten och dålig mat. Kombinerar man det med ett dåligt förhållande till solen och jorden, så kan verkligt läkande bli mycket svårt. Men om vi kan återfinna vår kontakt med jorden kan läkningen bli mycket enklare.

Vad är jordning?

Jordning, eller earthing som det heter på engelska, bygger på forskning som visar att när vi har en anslutning till jordens elektriska energi, så främjas vårt fysiska välbefinnande. Denna koppling görs mellan de elektriska frekvenserna i den mänskliga kroppen och de på jorden, som kan nås direkt (genom att gå barfota i gräset eller på en strand) eller genom att ersätta jordning med så kallade jordningsprodukter.

Banbrytare inom jordning

Clinton Ober, en pionjär inom begreppet jordning, visste att jordens yta består av negativt laddade joner som innehåller extra elektroner. Dessa elektroner har en förmåga att minska på positiva laddningar i kroppen, såsom de fria radikalerna. Fria radikaler cirkulerar i vår kropp och söker elektroner för att bli fullständiga, och när de blivit det ”neutraliseras” de fria radikalerna och bidrar därefter inte längre till att inflammationer uppstår i kroppen.

Efter många år av egen forskning fick Ober slutligen stöd under 2004, då tidskriften Journal of Alternative and Complimentary Medicine publicerade en av hans studier. Resultaten visade att ”jordning synkroniserar under sömnen om kortisolutsöndringen, så att den hamnar mer i harmoni med sin naturliga, normala rytm.”

Dessa forskningsrön har gett oss ett helt nytt sätt att uppskatta jorden.

Sjukdomstillstånd som kan förbättras med hjälp av jordning

Den viktigaste faktorn som verkar vara kopplad till jordning är minskad inflammation. Eftersom det finns över 80 kroniska sjukdomar som har samband med inflammation, bland annat cancer och typ 2-diabetes, kan jordning vara en av de största ”återupptäckterna” i vår tid.

Läs mer: Jordning – den ultimata healingmetoden?

Den amerikanske soldaten som vaknade upp som rysk konstnär

2 augusti, 2014 kl. 10:52 | Publicerat i Andlighet, i vetenskapens gränsland, Kropp & Sinne, Lustiga fenomen :-), Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , ,

Tara MacIsaac
Epoch Times

Berättelsen om David Paladin är så full av umbäranden, kamp och mystik att den har fångat många människors intresse de senaste 70 åren.

”Har du någonsin hört en historia som var så kraftfull att den gav en återklang i hela ditt inre landskap? Eller fick dig att stanna upp och tänka över ditt liv ordentligt? Det hände mig 1994 och jag bär fortfarande med mig den idag”, skrev Adele Ryan McDowell, filosofiedoktor, i ett inlägg på Selfgrowth.com. Hon syftade på Paladins berättelse, som hon fått berättad för sig av författaren Caroline Myss. ”Under flera veckor efter att jag varit med på en konferens där jag först hörde den här berättelsen berättade jag den för alla jag träffade. Och jag menar alla.”

1985 berättade Paladin för Myss om sin tid som ung alkoholist i ett reservat för Navajoindianer, om sin tid som soldat i andra världskriget, ett underligt sammanträffande som räddade livet på honom, och om den tortyr han fick utstå som krigsfånge. Den mest mystiska delen av Paladins historia är den del där den avlidne ryske målaren Vasilij Kandinskij (1866-1944) tycks ha trätt in i hans kropp och blivit kvar där. Det är här reinkarnationsforskaren H.N. Banerjee kommer in.  Banerjee skrev om Paladins fall i boken “The Once and Future Life”.

Följande berättelse om Paladins liv kommer från Myss bok “Anatomy of the Spirit”, så som hon berättade den för McDowell, samt Banerjees redogörelser.

Läs mer: Den amerikanske soldaten som vaknade upp som rysk konstnär

Varför du ska skydda ditt barn från strålning från mobiltelefon

10 juli, 2014 kl. 10:27 | Publicerat i Barn, hälsa, hållbar utveckling, IT, Telekom och Media, Kropp & Sinne, Miljöfrågor, mobilstrålning, Samhälle, Teknik, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , , , , , , ,


June Fakkert
Epoch Times

Forskare är oeniga om hur mycket elektromagnetisk strålning från mobiltelefoner och andra apparater kan vara riskfyllt för foster och små barn, men regeringar, hälsoorganisationer och försäkringsbolag förespråkar försiktighet.

Barnets snabba utveckling i livmodern är en fantastisk och känslig process och störningar under den här tiden kan få livslånga konsekvenser.

”Vi vet att exponeringar under graviditeten kan få livslånga konsekvenser på grund av den känsliga perioden då hjärnan växer och utvecklas”, sade barnneurologen Maya Shetreat-Klein, när hon talade på en presskonferens vid Babysafe Wireless Project, som initierats för att öka medvetenheten om riskerna med elektromagnetisk strålning för små barn.

Barn har mindre hjärnor, tunnare skalle, mjukare hjärnvävnad och ett större antal snabbt delande celler, vilket gör dem mer mottagliga för skador från exponering från mobiltelefonen än vuxna, säger läkaren Shetreat-Klein.

”Oroande vetenskapliga fakta angående mobiltelefoners effekter på hjärnans utveckling, fortsätter att avslöjas.”

En sådan studie har letts av Hugh Taylor, chef för avdelningen för forskning kring obstetrik, gynekologi och reproduktion vid Yale University School of Medicine, i USA.

Forskare placerade mobiltelefoner i burar med dräktiga möss. De lät vissa mobiltelefoner vara på kontinuerligt under graviditeten, och lät vissa vara helt avstängda. De unga mössen vars mödrar exponerats för strålning från de påslagna mobiltelefonerna var mer hyperaktiva och hade sämre minne än de unga möss vars mödrar levde med de avstängda mobiltelefonerna.

”De sprang runt i dessa burar så det studsade mot väggarna, helt obekymrade, något som i våra ögon liknar ADHD hos barn”, sade Taylor på presskonferensen.

Elektromagnetiska fält och sunt förnuft

Bakom debatten om riskerna med elektromagnetisk strålning är det faktum att elektromagnetiska fält kan vara naturliga – som när joner byggs upp i luften innan ett åskväder, såväl som konstgjorda – som till exempel energin från en mikrovågsugn som kokar ditt tevatten på två till tre minuter.

Frekvensen från ett elektromagnetiskt fält bestämmer dess effekt på den mänskliga kroppen. Så medan vi inte är rädda för att utsättas för luften innan ett åskväder, så hindrar sunt förnuft (och tillverkarens säkerhetsmekanismer) oss från att stoppa in våra händer i en mikrovågsugn när den är påslagen för att känna om vattnet är hett.

Strålningsfrekvensen från mobiltelefoner, läsplattor och Wi-Fi-routrar ligger någonstans mellan åskvädersluft och mikrovågor, och dess säkerhetsprofil befinner sig i den skumma gråzon som kräver att konsumenterna själva håller sig informerade och medvetna, samt skyddar sig, även om vetenskapen inte är entydig.

Mobiltelefonerns säkerhetsstandard

En orsak till att forskarna sannolikt inte kommer att slutgiltigt kunna bevisa att mobiltelefonstrålning skadar barn är att det skulle vara oetiskt att genomföra de studier som krävs. Sådana experiment skulle kräva test- och kontrollgrupper och ingen förälder skulle anmäla sitt barn till att delta i en testgrupp, förklarar Devra Davis.

Davis är ordförande vid Environmental Health Trust, som utbildar och informerar om hälsorisker inom miljö, och prisbelönt författare till  boken  ”Disconnect: The Truth About Cellphone Radiation, What the Industry Is Doing to Hide It, and How to Protect Your Family.”

Enligt Davis, har mobiltelefoner ursprungligen testats på fullvuxna män och har aldrig testats på kvinnor och barn.

Mobiltelefonens säkerhetsstandarder har heller inte uppdaterats på 17 år, innan smartphones, läsplattor och Wi-Fi blev allmänt förekommande och användningen av apparater som avger strålning började användas av barn.

Budskapet att ta med sig hem handlar om försiktighet – varje förälder kan begränsa små barns exponering för elektromagnetism.

En sammanfattning av vad ansvariga instanser säger om strålning och exponering för barn:

Vad anser myndigheter

USA:s regering anser det vara utan risk att använda mobiltelefoner som har en specifik absorptionshastighet (SAR-mängden radiovågor som tas upp av kroppen) på 1,6 watt per kilogram (W/kg) eller mindre.

Strålsäkerhetscentralen i Finland (STUK) har värderat Apple iPhone 4 till 1,07 W/ kg och Samsung SGH-E330 till 1.17 W/kg. Nokia och Motorola-telefoner har testats lägre, enligt rapporten.

Europaparlamentet rekommenderar att skolor och klassrum ”ges prioritet till trådbunden internet-anslutning och strikt reglerar skolbarnens användning av mobiltelefoner i skolmiljöer.”

Fransk lag kräver att alla mobiltelefoner som säljs i landet har SAR (strålningsmått, specifik absorptionsnivå, övers. anm.) tydligt märkta samt rekommendationen att användarna begränsar exponering från mobiltelefon mot huvudet med hjälp av ett headset. Den förbjuder även reklam för mobiltelefoner till barn under 14 år och förbud mot att ge eller sälja någon apparat speciellt avsedd för barn under 6 år som sänder ut radiosignaler.

Israel har förbjudit Wi-Fi i förskolor och lågstadieskolors klassrum och begränsar Wi-Fi till en timme om dagen för de yngre barnen.

Belgien har förbjudit försäljningen av mobiltelefoner till barn under 7år.

Vad anser organisationer

Världshälsoorganisationen rapporterar att hittills har ”inga negativa hälsoeffekter fastställts som skulle ha orsakats av mobiltelefoner”. Men WHO varnar också för att ”de elektromagnetiska fält som produceras av mobiltelefoner är klassificerade som möjligt cancerframkallande för människor”, av The international Agency for Research on Cancer.

En hög prioritet på WHO:s forskningsagenda är att utveckla en bättre kunskap om strålningens effekter i livmodern och för små barn.

Den tyska Academy of Pediatrics rekommenderar att föräldrar begränsar barns användning av mobiltelefoner.

American Academy of Pediatrics (AAP) skrev att barn ”påverkas oproportionerligt av alla miljöexponeringar, inklusive strålning från mobiltelefoner”, i ett brev förra året och uppmanade Federal Communications Commission (FCC), en federal myndighet i USA som ansvarar för etermedier, att anta strålningsstandarder som skyddar barn. AAP rekommenderar också att barn under två år inte ska vistas alls vid skärmar.

Vad säger försäkringsbolag

Lloyds of London och Swiss Re, två stora försäkringsbolag, har båda vägrat att ersätta mobiltelefonföretag för hälsorelaterade stämningar av mobiltelefonanvändare.

2010 skrev Lloyds att ”EMF-fall (EMF=elektromagnetiska fält) kan vara mer komplexa än asbestkrav” i sin rapport från 2013 om dess ökande risker. Swiss Re, ett ledande globalt försäkringsbolag, placerar ”oförutsedda konsekvenser av elektromagnetiska fält” i den högsta påverkande kategorin tio år framåt.

Tio sätt att minska den trådlösa strålningen

BabySafeProject.org ger följande tips:

1. Undvik att bära din mobiltelefon på din kropp (dvs i en ficka eller bh).

2. Undvik att hålla en mobiltelefon mot kroppen när den används.

3. Använd din mobiltelefon på högtalarinställning eller med headset.

4. Undvik att använda den trådlösa enheten i bilar, tåg eller hissar.

5. Undvik trådlösa telefoner, särskilt när du sover.

6. När det är möjligt, anslut till Internet med trådbundna kablar.

7. Vid användning av Wi-Fi, anslut bara för att ladda ner och koppla sedan ur.

8. Undvik långvarig eller direkt exponering av Wi-Fi-routrar.

9. Koppla ur Wi-Fi-routern i hemmet när den inte används (det vill säga, vid läggdags).

10. Sov så långt bort från trådlösa apparater som möjligt.

via Varför du ska skydda ditt barn från strålning från mobiltelefon

Fler artiklar

Nästa sida »

Blogga med WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.