Traditionell kinesisk medicin: Sambandet mellan mjälten och psykisk ohälsa

2 december, 2014 kl. 13:35 | Publicerat i hälsa, Kinesisk kultur, kinesisk medicin, Kropp & Sinne | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , ,

Fetma, sömnlöshet och depression kan orsakas av problem med mjälten

Christopher Trahan

Medan man inom den västerländska medicinen ser på sjukdomar som biokemiska eller mekaniska, så anser man inom kinesisk medicin att alla sjukdomar kan involvera både fysiska och psykologiska processer.

När vi talar om ett organ inom traditionell kinesisk medicin innefattar den en bredare betydelse än den inom västerländsk medicin.

Inom traditionell kinesisk medicin har mjälten en större och mycket mer komplex betydelse när det gäller fysiologiska funktioner än vad mjälten har inom den västerländska medicinen.

Inom den kinesiska medicinen upprätthåller mjälten vår dagliga energi och ämnesomsättning. Det innefattar matsmältningssystemet, vårt immunsystem, det lymfatiska systemet, blodets näringsämnen och olika aspekter av vårt hormonsystem.

Mjältens mentala och emotionella tillstånd hör ihop med oro, sömnlöshet, tungsinthet, ångest, nervositet och grubbel. Uttryckt med moderna psykologiska termer hör mjälten ihop med oro och nervositet och några former av depression och sömnlöshet.

Inom kinesisk medicin styr mjälten över ”transport och transformation” av mat och vätskor. Med västerländska termer innefattar det matsmältning, assimilering, fördelningen av näringsämnen och utnyttjandet av fetter, hormoner och elektrolyter.

Obalanser i dessa funktioner av mjälten leder oftast till matsmältningsbesvär inkluderat diarré och förstoppning, buksmärtor, illamående och kräkningar, överdriven eller brist på aptit, fetma, ätstörningar, vätskeretention och hudsjukdomar såsom akne och vätskande eksem.

Fukt

Inom traditionell kinesisk medicin anses vind, värme, kyla, torka och fukt kunna skapa obalans i kroppen och orsaka sjukdom.

Störningar i mjälten kan särskilt uppkomma när en person utsätts för fuktiga miljöer. Fuktigt väder förvärrar tillstånd som diarré, ödem, och överskott av slemproduktion.

På både fysiska och psykiska nivåer har fukt samband med slöhet, långsamhet och brist på energi. Fukt kan försvaga mjältens energi, orsaka trötthet och tröghet och leda till underfunktion av sköldkörtel. När mjälten är försvagad på grund av fukt kan man utveckla miljö-, pollen- och födoämnesallergier samt svampinfektioner.

Smak

Den söta smaken hör ihop med mjälten. Sötsug kan indikera en obalans i mjälten och överkonsumtion av sötsaker, inklusive kolhydrater, kan leda till att mjälten förlorar energi. I extrema fall kan sötma och överskott på fukt leda till fetma. Brist på mjältens energi kan också resultera i diabetes.

Sömnproblem

Obalans i mjälten kan ofta uppstå i kombination med obalanser i andra organ. Sömnlöshet av alla slag relateras till hjärtat som sägs ”hysa sinnet” inom kinesisk medicin.

När människor har svårt att somna beror det på att blodet från mjälten misslyckas med att ge näring åt hjärtat och det beror ofta på grund av grubblande, ångest eller oro.

Inom traditionell kinesisk medicin anses att mjältens matsmältningsfunktion, som producerar blod, ha koppling till sömnlöshet. Kinesiska läkare förstod sambandet mellan sömn och mage redan tusentals år innan den moderna västerländska medicinen upptäckte att cirka 70 procent av serotoninmetabolismen (serotonin är en signalsubstans i hjärnan som har betydelse för bland annat sömnen övers. anm) sker i tarmen.

Behandling av mjälten

I min praktik har minst 30 procent av mina patienter ofta sömnsvårigheter och de flesta av dem har svårt att somna, vilket kan förekomma både i början av natten eller när sömn avbryts.

Jag använder alltid en kombination av örter som är välgörande för mjälten och som kan reglera andra organs ”obalanser”.

Kinesisk örtmedicin behandlar all bristfällig mjältenergi med ginseng och andra mjältstärkande tonikum såsom astragalus och atractylodes.

När vi behandlar mjältstörningar såsom överskott av fukt, använder vi örter som hagtorn för att öka och utnyttja matsmältningen av fett samt örten alisma att främja urinproduktionen.

Global örtmedicin och homeopati

Jag använder också den globala örtmedicinen och homeopati för behandling av mjältstörningar. Inom den globala örtmedicinen använder jag mig av ayurvediska och västerländska örter för att behandla mjältens syndrom.

Inom klassisk homeopati använder jag mig av en eller flera medel som är baserade på ett hundratal olika växtbaserade läkemedel för att behandla både fysiska och mental-emotionella problem.

Det homeopatiska medlet Lycopodium behandlar matsmältningsproblem och psykiska symptom i samband med mjältobalans. Jag använder också botemedlet Ceanothus vilket vidgar mjältartären och medför att mer syresatt blod kan komma till mjälten vilket förbättrar mjältens funktion och filtrering.

Jag har kommit fram till att klassisk homeopati ofta uppnår ännu mer imponerande resultat än traditionell kinesisk medicin och global örtmedicin när det gäller att behandla mer allvarliga psykiska sjukdomar som depression, ångest och sömnsvårigheter. Homeopati är också mycket effektivt i vissa fall av hormonella sjukdomstillstånd och immunsjukdomar, bland annat infertilitet och allergier.

Dr Christopher Trahan är medicinsk chef vid Olympus Center for Holistic and Integrative Medicine. Han är certifierad läkare inom akupunktur och kinesisk örtmedicin och är klassiskt utbildad läkare inom homeopati. Han har över 30 års klinisk erfarenhet. Han har sin klinik i Chelsea, New York, USA. Gratis konsultation: Olympus-Center.com.

via Traditionell kinesisk medicin: Sambandet mellan mjälten och psykisk ohälsa

Relaterade artiklar

 

Min kommentar: Kineserna kände alltså för länge sedan till att psykiska besvär och vårt immunsystem har en koppling, något som nu även börjar anammas inom den vetenskapliga västerländska världen. Läs gärna Psykisk sjukdom under lupp – SvD som tar upp just detta. Sambandet mellan socker och depression är också något som numera anses belagt av den västerländska vetenskapen.

Homeopati är fortfarande ifrågasatt av den, själv blev jag betydligt bättre efter att för länge sedan fått hjälp av en klassisk homeopat för mina besvär och även mina katter blev helt friska när de fick homeopatiska medel. De kan ju inte gärna ha varit påverkade av tron (vilket ju i sig är fantastiskt, att tro kan hela kroppen) och man kan ju inte gärna hävda att djur kan ha påverkats av placeboeffekten. Homeopati är energimedicin, som alltså verkar utifrån ett annat sätt än den kemiska. Jag skulle vilja påstå att även akupunktur är en form av energimedicin. Energimedicin är ju svårmätt av den västerländska vetenskapen men det betyder inte att den inte finns, såsom vissa hävdar.

Annonser

Samband mellan minnessvårigheter och matsmältning

9 november, 2014 kl. 07:44 | Publicerat i hälsa, Kinesisk kultur, kinesisk medicin, Kropp & Sinne | Lämna en kommentar
Etiketter: , , ,

Hur ser man på minnessvikt inom traditionell kinesisk medicin?

Lynn Jaffee
www.acupuncturetwincities.com

När man blir äldre är det vanligt att fundera kring sin förmåga att minnas. Man glömmer namn, enstaka ord, eller var man lagt sina bilnycklar. Handlar det om en minnesvikt eller är det bara en normal del av åldrandet? Hur ser man på det inom kinesisk medicin?

Inom akupunktur och kinesisk medicin, är minnet relaterat till något som kallas klar Yang. Det kan låta som en energidryck men det är faktiskt den substans som ger dig fokus och klart tänkande, och är mycket beroende av din matsmältning.

Yin och Yang är varandras motsatser

Låt mig förklara: Yang anses vara varm, ljus, stigande, och eterisk. Det visas i det kinesiska tecknet som beskriver en solig sida av ett berg och eftersom det rör sig uppåt är det relaterat till himlen. Ditt huvud är din kropps himmel och som sådan bör den vara fylld med klar Yang.

Som motsats är Yin tät, fuktig, närande, och rör sig nedåt. Den representeras av det kinesiska tecknet för bergets skuggsida. Yin är relaterad till jorden på grund av dess täta, fuktiga och näringsrika egenskaper, ungefär som kvaliteten på god jord eller maten som kommer från jorden. Om klar Yang representerar klart tänkande, är Yin associerat med matsmältningen som ger din kropp energi, blod och näringsämnen.

Sinnet speglar matsmältningsprocessen

Matsmältningsprocessen sållar och sorterar den mat du äter, behåller det som är nyttigt eller närande och släpper det som inte behövs. Det är utifrån denna matsmältningsprocess som klar Yang skapas.

Så hur är allt detta kopplat till minnet? På många sätt speglar ditt sinne matsmältningsprocessen. Sållningen och sorteringen av maten liknar sållningen och sorteringen av dina idéer och tankar. Du behåller de som är viktiga, närande eller kreativa och eliminerar de som inte är användbara.

Bättre matsmältning och näring kan hjälpa

Minnesproblem uppstår när klar Yang antingen inte finns tillgänglig eller inte kan stiga upp i huvudet. Dess frånvaro ger dig grumligt Yin, som inte nödvändigtvis är smutsig, men den är tjock och tät. I så fall kan ditt sinne kännas grumligt, huvudet kan kännas dimmigt och du kanske inte kan tänka klart.

Minnessvårigheter på grund av dålig matsmältning och att klar Yang inte stiger uppåt kan vara kronisk eller akut. Även om vi tenderar att tänka på minnessvårigheter som ett permanent och långsiktigt tillstånd, så kan i vissa fall förbättrad matsmältning och näring hjälpa mot minnessvikt.

Kinesisk medicin kanske inte är den sista utvägen när det gäller att behandla minnesproblem men en strategi som kan hjälpa ditt minne är att arbeta på att läka eventuella mag- och matsmältningsproblem.

Artikeln publicerades ursprungligen på acupuncturetwincities.com.

via Samband mellan minnessvårigheter och matsmältning

Relaterade artiklar

De sju känslorna inom kinesisk medicin

27 juni, 2014 kl. 08:47 | Publicerat i hälsa, Kinesisk kultur, kinesisk medicin, Kropp & Sinne | Lämna en kommentar
Etiketter: , , ,

Jennifer Dubowsky
http://www.tcm007.com

Idag ska jag fördjupa mig i de inre orsakerna till sjukdom som kallas de ”de sju känslorna ” och är ilska, rädsla, chock, sorg, glädje, grubbleri och oro. Dessa känslor anses vara de stora inre orsakerna till sjukdom inom traditionell kinesisk medicin.

Minns du hur du kände när du blev kär? När du blev orättvist anklagad för att ha gjort något fel? När någon idiot tog din parkeringsplats och flinade åt dig genom fönstret? Ja? Då behöver jag inte övertyga dig om att känslor har en enorm effekt på våra kroppar.

Fundera över hur det känns i bröstet eller hur magen spänns när du blir upprörd eller hur ditt hjärta slår snabbare och adrenalinkickar forsar genom blodådrorna när du är arg eller rädd.

Känslomässiga reaktioner kan orsaka en kaskad av kemiska reaktioner i kroppen som stimulerar vissa organsystem och stänger ner andra. Det är normalt och hälsosamt att ha känslomässiga reaktioner. När reaktionerna är allvarliga och/eller långvariga kan de skada organen och göra dig mer sårbar för sjukdomar.

Inom kinesisk medicin associeras varje känsla med ett organ. Därför leder en stark negativ känsla till påverkan av ett specifikt organ.

Nedan har jag listat de sju känslorna och dess tillhörande organ.

1. Ilska – lever

2. Rädsla – njurar

3. Chock/ skräck (akut tillstånd) – njurar/hjärta

4. Glädje – hjärta

5. Grubbleri (överdrivet tänkande och mental stimulans) – Mjälten

6. Oro – mjälte/lungor

7. Sorg – lungor

Långvarig sorg kan till exempel påverka lungorna. Det gäller även omvänt – om du har ett långvarigt fysiskt problem, använd dina lungor igen och du kommer att påverkas känslomässigt och kan uppleva känslor av sorg. Det är lite av en så kallad hönan och ägget-situation.

Här är ett annat exempel: Om du bär en hel del ilska inom dig under en lång tid kommer den att börja påverka hälsan i din lever och orsaka en obalans. Dessutom, om du har kronisk leversjukdom kan du utveckla en kort stubin, har svårt att tolerera frustration och även bli deprimerad.

Dessa urgamla begrepp om de sju känslorna illustrerar vikten av holistisk behandling av sjukdomar eftersom våra kroppar inte är isolerade delar. Hela människan behöver behandlas. En sjukdom eller ett fysiskt problem påverkar resten av kroppen och sinnet. Ett helande innefattar att behandla alla psykiska, fysiska och själsliga obalanser.

Jennifer Dubowsky, är licensierad akupunktör med en praktik i centrala Chicago, Illinois i USA sedan 2002. Dubowaky har forskat, föreläst och skrivit artiklar inom kinesisk medicin. Hennes första bok heter Adventures in Chinese Medicine. Du kan hitta henne på http://www.tcm.007.com

via De sju känslorna inom kinesisk medicin

 

Den kinesiska medicinens grunder

17 december, 2013 kl. 07:29 | Publicerat i hälsa, Kinesisk kultur, Kropp & Sinne | Lämna en kommentar
Etiketter: ,

Jingduan Yang, M.D.

Traditionell kinesisk medicin är ett komplett system för läkekonst som för första gången framträdde i skriftlig form omkring 100 f Kr. Sedan dess har Kina, Japan, Korea och Vietnam utvecklat sina egna specifika versioner av det ursprungliga kinesiska systemet.

Qi (eller chi) är ett viktigt begrepp inom kinesisk medicin. Qi är en livsenergi som enligt den kinesiska läkekonsten finns både inom och utanför den mänskliga kroppen. Varje funktion i den mänskliga kroppen och runt om i universum är en form av qi.

Kinesisk medicin beskriver människans fysiologi och psykologi i termer av qi och kopplar ihop energin med specifika mentala och fysiska processer och känslomässiga tillstånd. Inom kinesisk medicin talar man om olika sorters qi, däribland blodets qi, organens qi, näringens qi, meridianernas qi och patogent qi, det vill säga sjukligt qi. Patogent qi kan komma in i kroppen från källor som vind, fukt, värme, kyla och torrhet.

Balans mellan Yin och Yang

Kvaliteten på qi beskrivs i termer av yin och yang. Yin och yang är motsatta energier i universum och existerar i ett ömsesidigt beroende av varandra.

Yin-qi definieras som en kall eller kylande energi och yang-qi är en varm eller värmande energi.

För att hålla sig frisk måste en person ha en balans mellan yin och yang eftersom yang behöver näringen från yin för att fungera, och yin behöver yang för att kunna produceras och användas. Människan anses vara frisk när qi cirkulerar fritt och det finns ett balanserat flöde av yin och yang.

När det saknas yin-qi finns yang-qi i övermått, och det kan uppstå symptom som värmevallningar, nattliga svettningar, ångest, rastlöshet, förhöjt blodtryck och förstoppning.

När det saknas yang-qi finns yin-qi i övermått, och symtom kan visa sig i form av en ökad känsla av frusenhet, trötthet, diarré, långsam ämnesomsättning med vätskeansamling, lågt blodtryck och psykomotorisk retardation (man talar, tänker, reagerar och rör sig långsammare).

På kinesiska är benämningarna för de olika känslorna åtföljda av ordet qi. Till exempel ilska kallas för ”ilskans qi” och glädje kallas ”glädjens qi”. Således syftar behandling med akupunktur eller kinesisk örtmedicin inte bara till att påverka fysiska funktioner i kroppen, men även mentala funktioner och känslor.

Meridianer- energikanaler

Qi cirkulerar genom energikanaler som kallas meridianer. Dessa formar ett nätliknande system som sammankopplar kroppens olika delar och förser varje del av kroppen med qi.

Inom kinesisk medicin begränsas inte psykiska funktioner och känslor enbart till hjärnan utan ses som ett samspel mellan hjärnan och meridianerna.

Ett annat sätt att se på det är att hjärnan är en del av varje enskild meridian, och varje meridians hälsotillstånd påverkar hjärnan.

Lungmeridianen förknippas med sorg och därför kan människor i en sorgeprocess vara mer mottagliga för infektioner i övre luftvägarna. Den biomedicinska modellen kanske skulle förklara denna reaktion som orsakat av kronisk stress på grund av sorg. Kinesisk medicin skulle karakterisera problemet som emotionell stress som orsakat obalans i lungmeridianen, vilket medfört att den får brist på qi.

Akupunktur

I väst är en av de mest välkända behandlingsmetoderna inom kinesisk medicin akupunktur, som också är en av de äldsta behandlingsmetoderna. Akupunktörer sticker in extremt tunna nålar i kroppen på strategiska punkter för att balansera flödet av yin och yang genom meridianerna.

Behandling med akupunktur används som en enskild metod eller integreras med konventionell medicin för att behandla en mängd psykiska tillstånd, såsom depression, ångest, sömnlöshet, smärta, missbruk och depression.

Inom kinesisk medicin ses depression som extrem psykisk manifestation av ett överskott av yin och en brist på yang. Mani är motsatsen och är resultatet av en extrem manifestation av överdriven yang och en brist på yin.

Det onormala förhållandet mellan extrem yin och extrem yang liknar svängningen vid en bipolär sjukdom. Därför kan akupunktörens placering av nålar i kroppen återställa balansen mellan yin och yang.

Jingduan Yang är psykiatriker och är en fjärde generationens läkare inom kinesisk medicin. Hans webbsida är taoinstitute.com

via Den kinesiska medicinens grunder

Mer i detta ämne:

Gammal visdom för god sömn II

13 juni, 2012 kl. 07:15 | Publicerat i Kinesisk kultur, Kropp & Sinne, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , ,

Del 2 i en serie på 3 artiklar av den kinesiske läkaren Jingduan Yang.

Jingduan Yang, M.D.

Klassisk kinesisk medicin är ett komplett medicinskt system som vi har fått i arv. I den kan man finna mer information om god sömn.

Sömn är ett resultat av energicirkulationens naturliga rytm. Vid elva på kvällen är yinenergin (qi) som starkast. Det här är bästa tiden för kroppen att återgå till vila, återuppbyggnad och påfyllning.

Därför borde inte folk vara vakna efter elva på kvällen. Det här är också den tid då kroppen bygger upp yangenergi (qi), vilket förser oss med energin vi behöver för fysiska och mentala aktiviteter under dagtid.

Kroppens qi och blod passerar igenom och ger näring åt alla organsystem under dagen och natten. Under olika tider på natten sker en större påverkan på olika organ. Till exempel, mellan ett och tre på natten är blod och qi starkast i levern och dess meridianer (ett energinätverk som fullgör leverns uppgifter). Därför är det avgörande för funktionen hos levern att man sover under den här tiden så att den kan fungera normalt.

Inom den kinesiska medicinen har levern ett mycket stort ansvar, fysiskt, mentalt och känslomässigt. Leverns energi reglerar humöret, matsmältningen, menstruationen, drömmandet, synen och det jämna energiflödet genom kroppen. Det bär ansvaret för den strategiska planeringen och utförandet och förser alla typer av bindväv med näring, från ligament till naglar.

Levern är mycket känslig för negativa känslor som ilska och förargelse. Om man inte sköter om levern, blir man väldigt lättirriterad och upprörd. Nu vet du hur allvarliga konsekvenserna för din hälsa kan bli om du inte sover de tider du borde.

Det andra viktiga organsystemet som får näring av qi och blod är lungorna (starkast mellan tre och fem). Lungsystemet ansvarar för att kroppen ska få syre, ger skydd mot infektioner, förser huden med näring och hjälper också med reglering av mat- och vattenmetabolismen.

Att plågas känslomässigt, äta fel sorts mat, infektioner och att utsätta sig för miljögifter stör organsystemen och meridianer och kan orsaka sömnproblem.

Till exempel, när njurenergin (den främsta källan till kylande energi) blir för otillräcklig för att balansera hjärtenergin (den främsta källan till varm energi) kan man inte somna på grund av överaktiv värmeenergi. Då får man sömnsvårigheter.

När leverns yangenergi inte balanseras av leverns yinenergi kan man få mardrömmar, gå i sömnen och få restless leg-syndromet. När mjältens och lungornas qi är bristfällig samlar kroppen på sig fett och även slem som kan blockera luftvägarna, vilket orsakar sömnapné.

Därför, ur kinesisk medicins synvinkel, är sömnsvårigheter en ytlig manifestation av underliggande obalanser hos kroppsenergierna. Dessa obalanser orsakar hälsotillstånd som ofta kan förbättras genom att förändra livsstilen, inklusive att sova bra, äta ordentligt, meditera, träna och minska på stressen.

För dem som har svårare symptom är det mycket viktigt och till stor hjälp med akupunkturbehandlingar och örtmedicin. Det sista man vill göra är att dölja symptomen genom att bara ta mediciner.

Jingduan Yang är legitimerad psykiatriker och fjärde generationens lärare och praktiserande läkare i traditionell kinesisk medicin. Han praktiserar integrativ medicin i New York, Pennsylvania och i New Jersey. Hans hemsida är http://www.taoinstitute.com

via Gammal visdom för god sömn del 2 – Eoch Times

Mer i detta ämne: Gammal visdom för god sömn (del 1)  


Gammal visdom för god sömn

21 maj, 2012 kl. 09:39 | Publicerat i Kinesisk kultur, Kropp & Sinne, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , ,

Första delen i en serie på tre av den kinesiske läkaren Jingduan Yang.

Jingduan Yang M.D. för Epoch Times

Människor sover nästan en tredjedel av sitt liv. Bra kvalité på sömnen spelar en mycket viktig roll i hur man skapar ett hälsosamt liv.

Vad händer under sömnen? Sömnen är för kroppen tid för avslappning, reparation och återuppbyggnad. Efter en bra natt vaknar man och känner sig fräsch, eftersom många saker sker under sömnen som reparerar och återuppbygger kroppen. Till exempel producerar kroppen mer tillväxthormon under sömnen. Det är viktigt för att bränna fett och för att utveckla slanka muskler.

Under sömnen går kroppen också igenom en komplicerad reglering av immunsystemets funktioner. Studier har visat att mängden T-celler minskar hos människor som har sovit för lite eller kroniskt sover för lite, samtidigt går inflammatoriska cytokiner upp i koncentration. De här människorna blir mer mottagliga för att få förkylningar eller influensa.

Under djupsömnen slappnar musklerna av och blodkärlen utvidgar sig för ökad blodcirkulation. Hjärnan hanterar också information. Därför är sömnen inte en passiv process utan en aktiv, integrerad del av livet. Folk som tycker att sömn är bortkastad tid och med artificiella medel försöker minska sömnbehovet får en avsevärt sämre hälsa.

Hur mycket sömn vi behöver beror på åldern. Ju äldre vi blir desto mindre behöver vi. Ett spädbarn behöver 14 till 15 timmars sömn, ett litet barn 12 till 14 timmar medan skolbarn behöver 10 till 11 timmar och vuxna ungefär 7 till 9 timmars sömn.

De som alltid sover för lite, de som har kroniskt dålig sömn och gravida kvinnor kan behöva sova mer. Äldre människor kan ha störd nattsömn och behöver ta tupplurar under dagen.

För vuxna som sover mindre än sex timmar eller mer än nio timmar kan det, generellt sett, innebära ett kortare liv.

Tidigare har det forskats i vad som händer om någon inte sover på 48 till 96 timmar. Symptomen inkluderar trötthet, håravfall, irritation, oro och psykos.

Dagens forskning har bytt fokus till begränsad sömn och man studerar vad som händer med folk som sover mindre än 6 timmar om natten. En del människor tenderar att bli hyperaktiva och rastlösa under dagen medan andra blir sömniga.

Läkare undrade om de skulle ge mental stimulantia till de här patienterna för att lugna dem och hålla dem alerta. En annan fråga var vad de här patienterna har förlorat med tanke på hälsan.

Dagens riktlinjer för god sömn ger rådet att gå och lägga sig vid samma tid och att gå upp vid samma tid. Dock är det få forskare som studerar vid vilken tid man ska gå och lägga sig.

Läkaren Christian Gulleminault vid Stanford University genomförde en preliminär studie med åtta män som tillbringade en vecka i ett sömnlaboratorium. Hans forskning följde deras beteende och funktionsnivå medan de simulerade körning. De gjorde också minnestester och tester för att hålla sig vaken. De fick sova i åtta och en halv timme i två nätter och bara fyra timmar de följande sju nätterna.

En grupp sov från 22.30 till 2.30 i sju nätter, den andra gruppen från 2.15 till 6.15. Som man kan förvänta sig påverkades alla av att ha sovit för lite. Resultaten av vakenhetstesten som gjordes dagen efter de åtta och en halv timmarnas sömn skiljde sig mycket mot resultaten efter den sista natten när de sovit för lite.

Men resultaten skiljde sig också mellan de två grupperna. Gruppen som sovit tidigt på morgonen hade mycket högre poäng på vakenhetstestet än gruppen som sov sent på kvällen. Gruppen som sovit tidigt på morgonen hade också bättre sömneffektivitet (procent av tiden som de sov, under de fyra timmarna) och sömnlatens (hur lång tid det tog att somna).

De här resultaten är inte tillräckliga för att säga när det är bäst att sova, men de indikerar att sömn vid olika tider ger olika resultat.

Jingduan Yang är legitimerad psykiatriker och fjärde generationens lärare och praktiserande läkare i traditionell kinesisk medicin. Han praktiserar integrativ medicin i New York City, Pennsylvania och i New Jersey. Hans hemsida är http://www.taoinstitute.com

via Gammal visdom för god sömn del 1 – Epoch Times

Mer i detta ämne: Störd sömn kan minska fettförbränning 


Ta hand om din hälsa på vintern

10 mars, 2011 kl. 18:03 | Publicerat i Kinesisk kultur, Kropp & Sinne | Lämna en kommentar
Etiketter: , , ,

Vintern är snart över och vi längtar alla efter våren. Här kommer dock ett par tips i sista minuten utifrån den kinesiska läkekonstens sätt att se på livet. Tips som vi kan tänka på inför nästa vinter och vara väl förberedda, för kalla vintrar kommer vi nog att få dras med ett tag till…

Dr Jingzhen Hua & Barbro Plogander
Epoch Times

Kineser vill gärna leva ett friskt och sunt liv. De ägnar sin livsstil stor uppmärksamhet. Många lever efter råd som den traditionella kinesiska medicinen ger, inom denna vetenskap finns det olika metoder att följa för varje årstid. Det finns ett gammalt talesätt som lyder: ”Odla Yang under våren och sommaren och Yin på hösten och vintern”.

Vädret är kallt på vintern och då dominerar Yin. Naturens livsmekanismer har saktat ner och gömt sig. Till och med det strömmande vattnet blir till is och stannar sin rörelse. Allting döljer sig och det verkar som om naturen har stängt verksamheten och tagit semester.

I den mycket gamla boken ”Inner Channels”, på svenska ”Inre kanaler”, är ett av råden att gå till sängs tidigt på vintern. Dessutom råder den människor att alltid behålla sitt hjärta lugnt i alla situationer och inte bli alltför exalterade om det händer trevliga saker. Det lugna hjärtat ska vara där för att din aktiva energi (qi) ska vara dold.

Det är också viktigt att hålla sig varm för att undvika kyla. Arbeta inte för mycket så att du svettas, allt för att undvika att det positiva qi (Yang Qi) skingras. På det här sättet kan människor gömma den positiva qi de har i sin kroppen och därmed anpassa sig till himlen och jordens princip om döljande på vintern.

Den viktigaste aspekten för att hålla sig frisk på vintern är att hålla sig varm. Det kan garantera en god blodcirkulation så att de sjukdomar som ofta uppträder på vintern, såsom stroke, högt blodtryck, hjärtsjukdomar och andra hjärt-kärlsjukdomar, kan undvikas.

Skulle man av misstag råka ut för kylan, kommer den kalla luften att invadera ens inre organ. En enkel kur som är lätt att göra är att stoppa ner fötterna i varmt vatten.

via Ta hand om din hälsa på vintern – Epoch Times

Mer info: Fotbad håller kroppen varm

Blogga med WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.