De sju viktigaste punkterna i medveten närvaro

17 januari, 2015 kl. 11:37 | Publicerat i Andlighet, Kropp & Sinne | Lämna en kommentar
Etiketter: , ,

Det väsentligaste i metoden mindfulness

Frank Lipman, drfranklipman.com

För nästan tjugo år sedan hade jag en workshop med Jon Kabat-Zinn, vars första bok ”Full Catastrophe Living” och övergripande undervisning hade ett bestående inflytande över mig.

Boken är en klassiker på temat mindfulness och den har spelat en andlig roll både i införandet av metoden till den integrativa medicinska världen samt i utvecklandet av metoden som lär till våra patienter stresshantering.

Jag vill dela med dig de sju väsentligaste punkterna i mindfulness-metoden, bearbetade från denna utmärkta bok.

Icke-dömande

Var ett opartiskt vittne till din egen upplevelse. Att observera utan att döma hjälper dig att se vad som finns i ditt sinne utan att redigera eller intellektualisera det, eller att gå vilse i dina tankar.

Icke-strävande

Ha inget annat mål än att vara dig själv. Det handlar inte om att uppnå salighet, avkoppling eller något annat.

Acceptans

En vilja att se saker som de är. Genom att helt acceptera vad varje ögonblick erbjuder kan du uppleva livet mycket mer fullkomligt.

Släppa taget

Släppa taget om tankar, idéer, saker, händelser, önskningar, åsikter, förhoppningar och erfarenheter, både trevliga och otrevliga. Att tillåta saker vara som de är utan att fastna i vårt fasthållande till dem eller avvisande av dem. Det innebär att ge upp motstånd eller strid och låta saker vara som de är. Titta på din andning när luften går in och ut, är en utmärkt startpunkt för att släppa taget.

Nybörjarsinnet

Var fri från förväntningar från tidigare erfarenheter. Ta bort fasthållandet till det förflutna och existera bara. Titta på när ögonblicken utvecklas utan annat i sinnet än att vara fullt närvarande. Använd andningen som ett ankare för att tjudra din uppmärksamhet till nuet.

Tålamod

Kom ihåg att saker måste utvecklas i sin egen takt. Ett alternativ till sinnets rastlöshet och otålighet. Inte låta vår oro och längtan efter vissa resultat dominera ögonblickets kvalitetér.

Tillit

Tillit till dig själv och dina känslor. Ha en känsla av tillit till att saker och ting kan utvecklas inom en pålitlig struktur som förkroppsligar ordning och integritet.

Läs den ursprungliga artikel som publicerades här.

via De sju viktigaste punkterna i medveten närvaro

Relaterade artiklar

GOTT NYTT ÅR 2015! Ett år med sinnesfrid, utan längtan?

31 december, 2014 kl. 13:57 | Publicerat i Andlighet, dagens citat, Kropp & Sinne | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , ,


Längta inte efter det du inte behöver

av

Jag har en vän som längtar efter barn. Och en vän som längtar efter att barnen ska flytta hemifrån. Och en vän som längtar efter den stora kärleken. Och en vän som längtar efter att ”den stora kärleken” ska skärpa till sig lite, sluta kolla så mycket på TV och prata med henne.

Människor får leva som de vill, så jag brukar undvika att ge oönskade råd. Men inom mig tänker jag; Längta inte efter det du inte behöver. Sluta med det nu! Det är ett säkert sätt att upprätthålla missnöjet i livet. Känslan av att inte riktigt vara där, känslan av att det är nåt som fattas. ”Om bara det här händer så kommer allt bli bra…” Många människor lever så till dödsögonblicket.

Om du så skulle få allt som du längtar efter, så skulle inte särskilt mycket förändras. Det längtande tillståndet är ett särskilt sinnestillstånd som i sig är konstant.

Du skulle då börja längta efter att barnen skulle vara lite mindre krävande och att du hade mer tid eller att det inte skulle vara så tyst när barnen var utflugna eller att ”den stora kärleken” skulle bete sig och vara lite annorlunda eller att du hade nåt mer givande att prata om med henne/honom efter att TVn stängts av.

Det längtande tillståndet är ett alldeles eget sinnestillstånd. All längtan bort från det som är, är ett förnekande av nuet, ett förnekande av livet, av verkligheten. Och det gör dig olycklig.

Läs mer: Längta inte efter det du inte behöver

Traditionell kinesisk medicin: Sambandet mellan mjälten och psykisk ohälsa

2 december, 2014 kl. 13:35 | Publicerat i hälsa, Kinesisk kultur, kinesisk medicin, Kropp & Sinne | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , ,

Fetma, sömnlöshet och depression kan orsakas av problem med mjälten

Christopher Trahan

Medan man inom den västerländska medicinen ser på sjukdomar som biokemiska eller mekaniska, så anser man inom kinesisk medicin att alla sjukdomar kan involvera både fysiska och psykologiska processer.

När vi talar om ett organ inom traditionell kinesisk medicin innefattar den en bredare betydelse än den inom västerländsk medicin.

Inom traditionell kinesisk medicin har mjälten en större och mycket mer komplex betydelse när det gäller fysiologiska funktioner än vad mjälten har inom den västerländska medicinen.

Inom den kinesiska medicinen upprätthåller mjälten vår dagliga energi och ämnesomsättning. Det innefattar matsmältningssystemet, vårt immunsystem, det lymfatiska systemet, blodets näringsämnen och olika aspekter av vårt hormonsystem.

Mjältens mentala och emotionella tillstånd hör ihop med oro, sömnlöshet, tungsinthet, ångest, nervositet och grubbel. Uttryckt med moderna psykologiska termer hör mjälten ihop med oro och nervositet och några former av depression och sömnlöshet.

Inom kinesisk medicin styr mjälten över ”transport och transformation” av mat och vätskor. Med västerländska termer innefattar det matsmältning, assimilering, fördelningen av näringsämnen och utnyttjandet av fetter, hormoner och elektrolyter.

Obalanser i dessa funktioner av mjälten leder oftast till matsmältningsbesvär inkluderat diarré och förstoppning, buksmärtor, illamående och kräkningar, överdriven eller brist på aptit, fetma, ätstörningar, vätskeretention och hudsjukdomar såsom akne och vätskande eksem.

Fukt

Inom traditionell kinesisk medicin anses vind, värme, kyla, torka och fukt kunna skapa obalans i kroppen och orsaka sjukdom.

Störningar i mjälten kan särskilt uppkomma när en person utsätts för fuktiga miljöer. Fuktigt väder förvärrar tillstånd som diarré, ödem, och överskott av slemproduktion.

På både fysiska och psykiska nivåer har fukt samband med slöhet, långsamhet och brist på energi. Fukt kan försvaga mjältens energi, orsaka trötthet och tröghet och leda till underfunktion av sköldkörtel. När mjälten är försvagad på grund av fukt kan man utveckla miljö-, pollen- och födoämnesallergier samt svampinfektioner.

Smak

Den söta smaken hör ihop med mjälten. Sötsug kan indikera en obalans i mjälten och överkonsumtion av sötsaker, inklusive kolhydrater, kan leda till att mjälten förlorar energi. I extrema fall kan sötma och överskott på fukt leda till fetma. Brist på mjältens energi kan också resultera i diabetes.

Sömnproblem

Obalans i mjälten kan ofta uppstå i kombination med obalanser i andra organ. Sömnlöshet av alla slag relateras till hjärtat som sägs ”hysa sinnet” inom kinesisk medicin.

När människor har svårt att somna beror det på att blodet från mjälten misslyckas med att ge näring åt hjärtat och det beror ofta på grund av grubblande, ångest eller oro.

Inom traditionell kinesisk medicin anses att mjältens matsmältningsfunktion, som producerar blod, ha koppling till sömnlöshet. Kinesiska läkare förstod sambandet mellan sömn och mage redan tusentals år innan den moderna västerländska medicinen upptäckte att cirka 70 procent av serotoninmetabolismen (serotonin är en signalsubstans i hjärnan som har betydelse för bland annat sömnen övers. anm) sker i tarmen.

Behandling av mjälten

I min praktik har minst 30 procent av mina patienter ofta sömnsvårigheter och de flesta av dem har svårt att somna, vilket kan förekomma både i början av natten eller när sömn avbryts.

Jag använder alltid en kombination av örter som är välgörande för mjälten och som kan reglera andra organs ”obalanser”.

Kinesisk örtmedicin behandlar all bristfällig mjältenergi med ginseng och andra mjältstärkande tonikum såsom astragalus och atractylodes.

När vi behandlar mjältstörningar såsom överskott av fukt, använder vi örter som hagtorn för att öka och utnyttja matsmältningen av fett samt örten alisma att främja urinproduktionen.

Global örtmedicin och homeopati

Jag använder också den globala örtmedicinen och homeopati för behandling av mjältstörningar. Inom den globala örtmedicinen använder jag mig av ayurvediska och västerländska örter för att behandla mjältens syndrom.

Inom klassisk homeopati använder jag mig av en eller flera medel som är baserade på ett hundratal olika växtbaserade läkemedel för att behandla både fysiska och mental-emotionella problem.

Det homeopatiska medlet Lycopodium behandlar matsmältningsproblem och psykiska symptom i samband med mjältobalans. Jag använder också botemedlet Ceanothus vilket vidgar mjältartären och medför att mer syresatt blod kan komma till mjälten vilket förbättrar mjältens funktion och filtrering.

Jag har kommit fram till att klassisk homeopati ofta uppnår ännu mer imponerande resultat än traditionell kinesisk medicin och global örtmedicin när det gäller att behandla mer allvarliga psykiska sjukdomar som depression, ångest och sömnsvårigheter. Homeopati är också mycket effektivt i vissa fall av hormonella sjukdomstillstånd och immunsjukdomar, bland annat infertilitet och allergier.

Dr Christopher Trahan är medicinsk chef vid Olympus Center for Holistic and Integrative Medicine. Han är certifierad läkare inom akupunktur och kinesisk örtmedicin och är klassiskt utbildad läkare inom homeopati. Han har över 30 års klinisk erfarenhet. Han har sin klinik i Chelsea, New York, USA. Gratis konsultation: Olympus-Center.com.

via Traditionell kinesisk medicin: Sambandet mellan mjälten och psykisk ohälsa

Relaterade artiklar

 

Min kommentar: Kineserna kände alltså för länge sedan till att psykiska besvär och vårt immunsystem har en koppling, något som nu även börjar anammas inom den vetenskapliga västerländska världen. Läs gärna Psykisk sjukdom under lupp – SvD som tar upp just detta. Sambandet mellan socker och depression är också något som numera anses belagt av den västerländska vetenskapen.

Homeopati är fortfarande ifrågasatt av den, själv blev jag betydligt bättre efter att för länge sedan fått hjälp av en klassisk homeopat för mina besvär och även mina katter blev helt friska när de fick homeopatiska medel. De kan ju inte gärna ha varit påverkade av tron (vilket ju i sig är fantastiskt, att tro kan hela kroppen) och man kan ju inte gärna hävda att djur kan ha påverkats av placeboeffekten. Homeopati är energimedicin, som alltså verkar utifrån ett annat sätt än den kemiska. Jag skulle vilja påstå att även akupunktur är en form av energimedicin. Energimedicin är ju svårmätt av den västerländska vetenskapen men det betyder inte att den inte finns, såsom vissa hävdar.

Nio tecken på att du är högkänslig

22 november, 2014 kl. 11:47 | Publicerat i böcker, hälsa, Kropp & Sinne, Kultur | 1 kommentar
Etiketter: , , , ,

Tony Lingefors
Epoch Times Sverige

Är du vanligtvis samvetsgrann? Besväras du lätt av oljud och oreda? Blir du lätt överstimulerad när det händer mycket runt omkring ditt liv eller av starka intryck? Påverkas du lätt av andras sinnesstämningar? Är du intuitiv och kreativ? Lägger du märke till subtila detaljer i omgivningen och bearbetar dem djupt i ditt inre? Fattar du väl genomtänkta beslut? Om du svarar ja på de flesta av frågorna är du sannolikt en högkänslig människa.

Elaine N. Aron började forska i ämnet högkänslighet i början av 1990-talet och förra året kom hennes bok ”Den högkänsliga människan” ut på svenska.

Att vara högkänslig ska emellertid inte ses som något handikapp. Faktum är att 15-20 procent av befolkningen är högkänsliga och detta karaktärsdrag är medfött. Se nedanstående lista om du är en högkänslig person.

1.    Blir lätt överstimulerad

Du besväras och blir lätt överstimulerad av skarpt ljus, starka lukter, oreda, oljud och hög musik. Även folksamlingar kan göra dig överstimulerad och stressad. När det händer mycket runt omkring dig blir du uttröttad och vill helst dra dig undan och vara i en tyst miljö.

2.    Samvetsgrannhet

Du är vanligtvis väldigt samvetsgrann, plikttrogen och uppmärksam i ditt dagliga liv och när du presterar dina arbetsuppgifter. Du är bra på att upptäcka felaktigheter och undviker att göra misstag och anstränger dig för att inte göra fel. Du är samtidigt bra på att koncentrera dig (helst i en tyst miljö).

3.    Djupsinnighet

Du är kreativ, djup, intuitiv och gillar att bearbeta subtila detaljer djupt i ditt inre. Det är inte ovanligt att du dras till personlig eller andlig utveckling. Ditt inre liv är också rikt och komplext. Du berörs djupt av konst och musik och gillar att fantisera och har livliga drömmar om natten (och ibland även mardrömmar).

4.    Lägger märke till subtila detaljer i omgivningen

De flesta människor, när de går in i ett rum eller en lokal, lägger märke till möblerna och människorna och oftast inte något mer. Men den som är högkänslig kan direkt känna av om det är dålig stämning i rummet, om det finns fientliga relationer och huruvida luften är frisk eller kvav. Genom att titta på hur blommorna är arrangerade eller hur rummet är möblerat, ser du vilken slags personlighet den personen har. Vanligtvis är du den första personen som lägger märke till att din kollega har nya skor på sig.

5.    Känslig för smärta och våld

Du har en låg smärttröskel. En högkänslig person svarar lättare på mediciner och får fler biverkningar och är också extra känslig för koffein. Du kan också känna om det är mycket gifter i maten eller att drycken smakar konstigt om den är tillsatt med artificiella sötningsmedel. Våldsamma filmer är ingenting för dig och du avskyr vanligtvis alla former av våld och grymhet.

6.    Gillar inte att bli observerad

Du gillar inte göra uppgifter eller utöva sporter medan andra observerar eller utvärderar dig. Du blir då lätt nervös och skakig och utför uppgiften sämre än vad du annars skulle ha gjort.

7.    Att fatta beslut tar lång tid

Om du är högkänslig tar du god tid på dig att fatta väl genomtänkta beslut. Det beror på att du är medveten om din subtilitet och ser nyanserna och detaljerna och bearbetar dem djupt i ditt inre.

8.    Empatisk, medkännande och har lätt för att gråta

Du är empatisk och medkännande och har en förmåga att känna av hur människor mår och kan sätta dig in i andras behov. När du ser en laddad film eller lyssnar på någon vacker låt kan du lätt beröras till tårar.

9.    Reagerar med motstånd inför förändringar

Om du är högkänslig är det sannolikt att du reagerar med motstånd inför förändringar. Till och med positiva förändringar kan vara svåra att klara av. Du är också riskmedveten och vanligtvis försiktig i nya situationer.

För att fördjupa dig mer i ämnet kan du gå in på den här sidan och testa dig själv för att se om du är högkänslig.

via Nio tecken på att du är högkänslig

Nyfikenhet förbättrar minne och inlärning

26 oktober, 2014 kl. 07:56 | Publicerat i Barn, Kropp & Sinne, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter: , , ,



Emma Saville
The Conversation

Ju mer nyfikna vi är på ett ämne, desto lättare är det att minnas inte bara informationen i det ämnet utan också annan orelaterad information som ges vid samma tillfälle. En studie som publicerats i tidsskriften Neuron visar vad som händer inuti våra hjärnor när vår nyfikenhet väcks.

Deltagarna i studien ombads gradera hur nyfikna de var på att hitta svaret på en enkel faktafråga, som till exempel, ”Vad betyder egentligen ordet ’dinosaur’?”

Deltagarna placerades sedan i en maskin för magnetisk resonanstomografi (MRT) som mäter hjärnaktiviteten, baserat på förändringar i blodflödet när hjärnan utför en viss uppgift.

Deltagarna fick se den triviala frågan igen, följt av bilden av en persons ansikte och ombads ta ett specifikt beslut om personen. Till slut fick de svaret på faktafrågan, i fallet med dinosauren: ”skräcködla”.

Efter MRT-skanningen fick deltagarna ett överraskningsprov på svaren på faktafrågorna och även på deras förmåga att känna igen de ansikten som visades under skanningen.

Det nyfikna sinnet är en virvelström av information

Forskningen gav tre huvudsakliga upptäckter.

För det första, när människor är nyfikna på att få reda på svaret på en fråga så är de bättre på att lära sig den informationen – inte bara kortsiktigt utan också efter en fördröjning på 24 timmar. Det mest förvånande var dock att deltagarna bättre kom ihåg orelaterad information – såsom ansiktet – som visades samtidigt.

Det tycks som om ett nyfiket sinne tar in mer information, oavsett ämne.

”Detta visar att när hjärnan engageras mer, genom att en uppgift görs relevant och intressant, så lär sig människor mer”, sade Amy Reichelt, forskare i psykologi på University of New South Wales.

För det andra, när nyfikenheten stimuleras visar forskningen att det sker ökad aktivitet i hippocampus, det område i hjärnan som är kopplat till minnet. Det blir även ökad aktivitet i de områden i hjärnan som hänger ihop med belöning när nyfikenheten stimuleras.

Fiona Kumfor är forskare på Neurosceience Research Australia och hennes arbete fokuserar på hur de känslor man upplever vid en händelse avgör huruvida det är troligt att man kommer ihåg den händelsen.

Hon säger att arbetet i den här studien överensstämmer med hennes upptäckter och bekräftar att andra motiverande tillstånd, som nyfikenhet, också påverkar huruvida det är troligt att man kommer ihåg information.

”Det som är viktigt är att den här artikeln visar att nyfikenhet, på samma sätt som känslor, inte bara avgör huruvida intressant information blir ihågkommen, utan också kan påverka minnet av ovidkommande/obetydlig information som finns vid samma tidpunkt”, sade hon.

Motivationen har betydelse

Jee Hyun Kim, forskare i biologisk psykologi och chef på Developmental Psychobiology Lab vid Melbourne’s Florey Institute of Neuroscience and Mental Health, säger att mer skulle kunna göras för att se huruvida de olika graderna av nyfikenhet och olika motivation från person till person har en påverkan på minne och lärande.

”Det skulle vara intressantare att se […] huruvida personer med låg nyfikenhet svarar bättre på yttre motivation (belöningsvärde, lägre kostnad), medan personer med hög [inre] motivation (egen motivation eller nyfikenhet) hellre bör lämnas i fred”, sade hon.

”Att finna sådana samband, och hur sådana inre och yttre motivationer kan förändras beroende på neurologiska störningar, kommer att få mer betydelsefulla praktiska tillämpningar.”

Kumfor tillägger att forskning inom påverkan på minnet från yttre belöning är ett viktigt forskningsområde.

”Tidigare forskning har antytt att de positiva effekterna av inre belöning och yttre belöning inte bygger på varandra”, sade hon.

“Att ge extra yttre belöning när en person redan är motiverad av sig själv har sannolikt ingen extra gynnsam effekt på minnet.

”Yttre belöning kan emellertid vara nyttig när ämnet som ska läras in är mindre intressant och inte motiverar i sig självt.”

Stimulera nyfikenhet

Reichelt sade att konsekvenserna av den här nya forskningen kommer att kunna hittas inom både medicin och utbildning.

”Att stimulera nyfikenhet är väldigt viktigt över alla åldrar, från skolor till arbetsplatser och till äldrevården”, säger hon.

”För personer med neurologiska sjukdomar som Alzheimers eller demens hjälper det dem komma ihåg saker när de genomför engagerande viktiga uppgifter, och uppmuntrar också till nytt lärande.”

”[För] barn som kanske kämpar med att lära sig och blir frustrerade kan stimulans av nyfikenheten innan lärande i en utbildningsmiljö öka ytterligare lärande och även öka motivationen att lära.”

Artikeln publicerades ursprungligen i The Conversation. Läs originalartikeln

via Nyfikenhet förbättrar minne och inlärning

Relaterade artiklar

Lär känna ditt eget sinne

12 oktober, 2014 kl. 07:08 | Publicerat i hälsa, Kropp & Sinne | Lämna en kommentar
Etiketter: , ,



Wayne Dean Doyle
gästskribent Epoch Times

Efter att funderat ett tag kring en definition som bäst förklarar vad den här artikeln vill försöka förmedla beslutade jag mig för besöka Världshälsorganisationens WHO hemsida för att försöka ringa in begreppet psykisk hälsa och dess många olika former.

WHO definierar hälsa (och psykisk hälsa) som: ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart avsaknad av sjukdom eller funktionshinder. Psykisk hälsa är en integrerad del av denna definition. ”

Hur många av oss kan faktiskt erkänna att vi är medvetna om vår mentala hälsotillstånd? Det finns helt enkelt inte ett enda svar eftersom psykiska sjukdomstillstånd såsom depression, ångest och sömnsvårigheter är extremt komplexa.

För ett par dagar sedan gjorde jag en märklig sak på vägen till jobbet, delvis berodde det på uppgivenhet men mest på grund av frustration.

Jag gav plötsligt upp försöket att ta mig ombord på tåget i rusningstid. I stället sjönk jag bara ihop på närmaste bänk. Jag kände att jag inte längre ville vara kvar i jäktet och började gripas av panik. Kaoset och trycket från de knuffande människorna hindrade mig för att komma till jobbet i tid.

Det ständiga rusandet från en plats till en annan, de stressade ögonkasten på ditt armbandsur, de obehagliga förflyttningarna i tunnelbanan under rusningstid, hjärtat slår allt snabbare, oron stiger, handsvetten bryter fram, tittar igen på klockan. Sjutton också! Klockan är nästan 9, kommer inte att hinna i tid till jobbet.

Stanna till ett ögonblick, om detta upprepas fem gånger i veckan och du dessutom har ett krävande jobb och en familj att sköta om – då behöver du verkligen lära dig ta hand om din mentala hälsa.

Vissa människor är medvetna om det här och satsar på att skaffa sig ett positivt förhållningssätt i livet, vilket är ett smart och intelligent drag.

Men för dem som inte gör det, kan ens förmåga att hantera stressiga situationer mycket väl diktera strukturen och framgångarna i livet.

Psykisk hälsa och ångest kan vara lika skadligt för välbefinnandet som fysisk sjukdom, trots det erkänner inte alla att det finns sådana bakomliggande orsaker och att detta är ett mycket vanligt problem.

Många människor inte bara vägrar att öppet tala om sin mentala hälsa utan förnekar också att deras psykiska hälsa kan ha drabbats av överbelastning.

Ett av de första stegen till att främja en god psykisk hälsa börjar med att man aktivt erkänner dess betydelse. När man väl är medveten om den kan man börja ta de första stegen för att vidta åtgärder som krävs för att främja den.

Förnekelse är en viktig aspekt när det gäller depression och ångest och hindrar många personer att ta de första viktiga stegen mot läkning.

Sorgligt nog kan det leda till många problem och känslor av ensamhet, depression och isolering. Det innefattar också förlust av självförtroende genom att ha förlorat arbetet eller ha förlorat någon person till följd av dödsfall.

Alla ovan nämnda situationer är en attack mot ens mentala hälsa och välbefinnande och kan ge upphov till mental ohälsa, och kan få den drabbade att tro att det inte finns någon att vända sig till.

Det nuvarande ekonomiska läget kan orsaka katastrofala följder för enskilda och deras familjer; äktenskap som kraschar på grund av gräl om pengar; arbetslöshet och press att hålla ihop familjen i turbulenta tider.

Även om det finns många bidragande orsaker relaterade till psykiska problem pekar många experter ut fattigdom och ekonomiska faktorer som viktiga.

Socioekonomiska problem påverkar människan, den ökar inte bara känslan av utsatthet och underläge utan skadar allvarligt människans självförtroende och tilltro.

De som bryr sig och stöttar dig kan märka om du ser trött ut, om du inte är lika glad som du brukar vara och om du helt enkelt inte är dig själv.

Psykiska problem undergräver en människas självförtroende, vilket i sin tur minskar individens produktiva förmåga i samhället. 

Wayne Dean Doyle är en amerikansk prisbelönt journalist med sin bas i New York och Dublin, som skriver om hälsofrågor.

Översatt och något kortad från originalartikel på engelska.

via Lär känna ditt eget sinne

Relaterade artiklar

Hur klardrömmande kan lindra posttraumatisk stress och ge psykologiska insikter

1 oktober, 2014 kl. 08:50 | Publicerat i hälsa, i vetenskapens gränsland, Kropp & Sinne, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , ,

Tara MacIsaac
Epoch Times

En klardröm är en dröm där en person inser att han eller hon drömmer och medvetet kan interagera med drömmen. Människor kan lära sig att klardrömma genom olika tekniker som diskuteras nedan. En del psykologer använder klardrömmande för att behandla traumatiserade personer, bland andra krigsveteraner med posttraumatisk stress.

Psykofysiologen Stephen LaBerge, filosofie doktor på Stanford University, har också sagt att studier av klardrömmar kan hjälpa oss förstå fenomenet att drömma. Oklara minnen av drömmar har alltid varit ett stort hinder för att studera drömmar. Klardrömmare kan dock minnas sina drömmar med stor klarhet. De kan också utföra handlingar i drömmarna genom att följa instruktioner från forskare.

Behandling av trauman

Psykologen J. Timothy Green behandlade en Vietnamveteran som hade återkommande mardrömmar från det tillfälle då han såg sin bästa vän dö i strid.

Det var samma sak varje gång. Hans vän föll, och blodet rann från hans hals tills han slutligen dog.

”Eftersom hans dröm alltid var likadan föreslog jag att han skulle välja ett speciellt ögonblick i drömmen och varje kväll när han somnade skulle han mentalt och emotionellt visualisera sig tillbaka till det ögonblicket och påminna sig själv om att han drömde. Han bestämde sig för att använda ögonblicket då han märkte att kompisen hade dött som signalen på att han drömde”, skrev Green i en artikel på Therapist-Psychologist.com.

Veteranen följde Greens råd och lärde sig inse att han drömde när han såg sin vän. Han kunde då styra om drömmen, berätta för sin vän att kriget var över och att de skulle åka hem. Vännen dog inte den här gången utan reste sig istället upp med ett leende och gick iväg.

Mardrömmen som hade plågat mannen i tre decennier kom inte tillbaka.

Green antar att mardrömmar antingen är undermedvetna försök att göra personen medveten om någonting eller att de är ”ett psykologiskt försök att avsluta en svår, till och med skrämmande händelse, på ett mindre traumatiskt sätt.”

”Under klardrömmar kan personen hantera de skrämmande bilderna i hans eller hennes drömmar och få drömmen att sluta på ett mer gynnsamt och mindre traumatiskt sätt”, skrev Green.

Bill Skaggs, neuroforskare och vetenskapsskribent, påpekar att människor som drömmer ofta också lättare blir deprimerade.

”Människor som är mycket allvarligt deprimerade uppvisar ofta en högre grad av REM-sömn – den typ av sömn i vilken våra drömmar uppstår”, skrev han i ett inlägg på Quora.com. ”Reduktion av mängden REM-sömn är ett effektivt sätt att reducera graden av depression, åtminstone tillfälligt.” Samtidigt som eliminering av REM-sömn – eliminering av drömmar – är en tillfällig lösning, hjälper Green patienterna ändra drömmarna för mer bestående resultat.

Platsen där klardrömmande sker

LaBerge började studera klardrömmar för mer än 40 år sedan inför sin doktorsexamen på Stanford. På den tiden avfärdade många fenomenet med klardrömmar som temporär upphetsning i sömnen. Experimenten av LaBerge och andra visade emellertid de fysiska effekterna av klardrömmande på hjärnan, ögonrörelser och muskelrörelser.

Effekterna på hjärnan vid klardrömmande skiljde sig från effekterna i vaket tillstånd, och även från effekterna vid fantasier. En klardrömmare som utför vissa handlingar i en dröm, som att sjunga, producerar en annan hjärnaktivitet än samma person som sjunger i vaket tillstånd eller föreställer sig att han eller hon sjunger i vaket tillstånd.

Sådana experiment var bara möjliga med klardrömmare. LaBerge instruerade en försöksperson att signalera till honom i drömmen med hjälp av förbestämda ögonrörelser. När drömmaren insåg att han drömde gjorde han ögonrörelserna, vilka också fick ögonen i hans fysiska kropp att röra sig. Sedan skulle han sjunga. När han var färdig med sången skulle han göra ögonrörelserna igen.

På det här sättet kunde LaBerge se när sången började och var den slutade och kunde undersöka hjärnaktiviteten under exakt samma period för att se hur den korrelerade med handlingen.

”Det faktum att minnena vid klardrömmande är mer kompletta än för drömmar som inte är klardrömmar… ger andra argument för att använda klardrömmare som försökspersoner”, skrev LaBerge i “Lucid Dreaming: Evidence and Methodology”. ”Inte bara kan de utföra specifika experiment i sina drömmar, det är också mer troligt att de rapporterar dem precist. Att vår kunskap om fenomenologin kring drömmar är starkt begränsad av minnet är inte alltid tillräckligt uppskattat.”

Hur man inser att man drömmer

Green hade instruerat sin patient att föreställa sig en scen där han somnade och också att vara medveten om att scenen skedde i en dröm. Det här är en metod för att träna sig själv att klardrömma.

Andra har föreslagit personer som vill klardrömma att ta för vana att fråga sig själv i vaket tillstånd: ”Drömmer jag?” Om man har det som vana är det troligare att man frågar sig själv den här frågan i en dröm och inser att det faktiskt är en dröm.

Att ha en förutbestämd signal i medvetandet kan också hjälpa till. Till exempel vet huvudpersonen i filmen ”Waking Life”, som handlar om klardrömmande, att om han trycker på en lampknapp och ljuset inte ändras så befinner han sig i en dröm. Många klardrömmare har rapporterat att det är till hjälp att bestämma liknande signaler för sig själva.

WikiHow ger flera förslag på andra tekniker, bland annat att skriva ett ”A” på handflatan. När man ser bokstaven kan det påminna om att man ska fråga sig huruvida man är vaken.

LaBerge skrev: ”Så länge vi fortsätter att betrakta vakenhet och sömn som en enkel dikotomi, kommer vi att ligga i en prokrustessäng som ibland är väldigt obekväm. Det måste finnas grader av vakenhet precis som det finns grader av att befinna sig i sömn (det vill säga de vanliga sömnstadierna). Innan vi hittar ut ur denna förvirring behöver vi förmodligen karakterisera en större variation av medvetandetillstånd än de få vi för närvarande urskilt (till exempel ’drömmande’, ’sömn’, ’vakenhet’ och så vidare).”

via Hur klardrömmande kan lindra posttraumatisk stress och ge psykologiska insikter

Skogen lindrar stress

17 september, 2014 kl. 10:03 | Publicerat i hälsa, Kropp & Sinne, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter: , , ,


Madeleine Almberg
Epoch Times Sverige

Skogen får oss att må bättre. Det visar en ny studie som gjorts av forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå och Alnarp. Bäst är hög skog med gamla träd.

Här har man kommit fram till att skogen har en positiv påverkan på stressjukdomar och bidrar till återhämtningen. Forskningen visar att det finns ett sätt att räkna ut hur rehabiliteringsvänlig en skog är och hur mycket det skulle kosta för en skogsägare att anpassa sin skog.

– Avsikten har varit att undersöka om vistelse i skogsmiljö kan ge återställande effekter och påskynda tillfrisknandet hos patienter med utmattningssyndrom. Vi har också studerat vilka skogsmiljöer som upplevs som återställande, säger Ann Dolling, universitetslektor i hälsa vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå och Eva-Maria Nordström, forskare vid SLU i Umeå i ett mejl till Epoch Times.

I forskningen ingick personer som har remitterats från primärvården till stresskliniken på grund av utmattningssyndrom. Hälften av deltagarna fick vistas i någon av åtta olika skogsmiljöer två gånger i veckan under en period på tre månader och övriga deltagare utgjorde kontrollgruppen. Samtliga deltagare fick sedan en nio månader lång kognitiv beteendeinriktad rehabilitering i grupp.

Resultatet av forskningen visade att det var de öppna skogsmiljöerna som besöktes mest och att skogen som var belägen vid en sjö var den som oftast besöktes. Rymd, utsikt och rofylldhet var viktiga aspekter som bidrog till att skogen upplevdes som positiv och det mentala välbefinnandet ökade hos de personer som besökte skogen.

– I skogen fanns lugn och ro och den upplevdes som kravlös och gav en känsla av frihet. Återhämtningen från utmattningssyndrom förbättrades hos både skogsgruppen och kontrollgruppen efter att de genomgått den kognitiva rehabiliteringen. Slutsatsen är att skogen har en positiv effekt men endast skogsbesök är inte nog för att rehabiliteras från utmattningssyndrom. Skogsbesöken behöver kombineras med kognitiv rehabilitering, säger Dolling och Nordström.

I studien kom det också fram att det är trädens ålder, höjd och skogens gleshet som är av betydelse om skogen har hög rehabiliteringingspotential. Träden behöver vara över sjuttio år gamla och ha en höjd på över sexton meter för att ha en gynnande effekt på vår hälsa.

Eva-Maria Nordström har genomfört olika tester i planeringsverktyget Heureka, för att få fram vad det skulle kosta att göra en rehabanpassning av skogen. Resultatet visar att det med en helt vanlig standardskötsel av skogen går att behålla skog som kan användas till rehabilitering med endast en liten minskning av nuvärdet.

– Det man behöver göra för att både bevara och skapa bra rehabskog samtidigt som man sköter skogen för virkesproduktion är att låta skogen stå kvar längre än normalt och bli äldre innan den avverkas. Tätheten kan man också påverka genom att röja och gallra på sätt som gör att skogen inte blir alltför tät, säger Dolling och Nordström.

I studien kom man fram till att det går att bevara mellan sex till arton procent rehabskog i landskapet med en ekonomisk förlust på endast 0,1-1,6 procent av nuvärdet.

Väljer man att istället använda sig av en rehabanpassad skötsel med längre omloppstider och hårdare eller mer frekventa gallringar så kan man behålla en betydligt större andel rehabskog, men då blir den ekonomiska förlusten större.

– Det största hotet mot skogens rehabvärden är att skogen avverkas innan den blir gammal. Medelålders skog kan också ha rehabvärde men för att gynna de värdena kan det vara bra att tänka till när man sköter skogen, så att den inte upplevs som tät och risig, att det finns körskador i marken eller att mycket rester från tidigare röjning och gallring ligger kvar, säger Ann Dolling och Eva-Maria Nordström.

via Skogen lindrar stress

Scientific Proof for Karma? York U Study Finds Small Acts of Kindness Have Big Impact on Emotional Well-Being

16 september, 2014 kl. 10:06 | Publicerat i Andlighet, Kropp & Sinne, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , ,

York University

TORONTO, May 17, 2011 – Practicing small acts of kindness will make you a happier person, and the boost in mood stays with you for months, according to research out of York University.

More than 700 people took part in a study which charted the effects of being nice to others, in small doses, over the course of a week. Researchers asked participants to act compassionately towards someone for 5-15 minutes a day, by actively helping or interacting with them in a supportive and considerate manner. Six months later, participants reported increased happiness and self-esteem.

“The concept of compassion and kindness resonates with so many religious traditions, yet it has received little empirical evidence until recently,” says lead author Myriam Mongrain, associate professor of psychology in York’s Faculty of Health. “What’s amazing is that the time investment required for these changes to occur is so small. We’re talking about mere minutes a day,” she says.

Participants’ levels of depression, happiness, and self-esteem were assessed at the study’s onset, and at four subsequent points over the following six months; those in the compassionate condition reported significantly greater increases in self-esteem and happiness at six months compared to those in the control group.

So why does doing good for others make us feel good about ourselves?

Read more: Scientific proof for karma? York U study finds small acts of kindness have big impact on emotional well-being | York Media Relations

Varför smarta människor blir deprimerade och vad du kan göra åt det

11 september, 2014 kl. 08:41 | Publicerat i hälsa, Kropp & Sinne, Samhälle | Lämna en kommentar
Etiketter: , , ,

Henrik Mårtensson

Den här artikeln var mycket svår att skriva. Om du föredrar att läsa lätta saker om lätta ämnen, bör du skippa att läsa den.

När Robin Williams begick självmord nyligen var det många som skrev om det. Spekulationerna om varför en av världens mest begåvade komiker tog livet av sig har varierat från ”feghet”, ett mindre lyckat uttalande av ett nyhetsankare, till depression, orsakad bland annat av att Robin Williams hade diagnosticerats med Parkinsons. ”Depression är en sjukdom” skriver många välmenande människor, och ”vi måste börja tala om det”.

Det är faktiskt bara rätt till hälften. Depression är ingen sjukdom! Depression är en samling symptom. Däremot är det rätt att vi måste börja tala om det.

Depression kan ha många orsaker, till exempel rent fysiska skador på hjärnan, och genetisk disposition för depression. Den typen av depression kan behandlas med terapi och medicin. Det finns en tredje orsak. En orsak som är så tabu att inte ens de som säger att de vill prata om depression, vill prata om just den.

Det är en typ av depression som drabbar mycket talangfulla och intelligenta människor. Högintelligenta människor är ofta deprimerade, men det finns undersökningar som visar att de begår självmord mer sällan än människor med lägre IQ. En möjlig förklaring är att intelligenta människor oftare kan hitta konkreta, fungerande lösningar på desperata problem. De är mer introspektiva och kan övervaka och förstå sina egna känslomässiga reaktioner på ett sätt som de flesta människor inte kan. Ytterligare en förklaring är att smarta människor ofta har smarta vänner. De kan uttrycka sina känslor, och har vänner som förstår vad de menar. Det skapar säkerhetsventiler som inte alla människor har.

Men, om smarta människor egentligen är mer än genomsnittligt motståndskraftiga mot depression, vad är det då som gör att de ofta blir deprimerade? Vad kan man göra åt det som chef?

Låt oss börja med att försöka sätta oss in i hur det är att vara smart. Jag pratar inte bara om riktiga genier här, utan om människor med en IQ på ca 120 och uppåt.

Läs mer: Varför smarta människor blir deprimerade, och vad du kan göra åt det | IHM Business School

Meditation på svenska fängelser hjälper interner hantera vardagen

9 september, 2014 kl. 06:59 | Publicerat i Andlighet, Kropp & Sinne, Samhälle | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , ,


Susanne W Lamm
Epoch Times

Högsboanstalten är en behandlingsanstalt för narkomaner. De lät internerna prova på meditation – eller ”mindfulness” – som ett komplement till de behandlingsprogram som ska hjälpa fångarna att leva ett normalt liv efter att de släppts ut. Metoden som användes kallas ”Vägen till frihet”.

Kriminalvårdsinspektör Ulrika Lilljegren, som jobbade som enhetschef på Högsboanstalten vid tillfället säger att man upplever att de intagna blir mer mottagliga för övriga behandlingsprogram om de får lära sig exempelvis meditation eller yoga.

Hon berättar att de har ganska många intagna som har antingen neuropsykiatriska funktionshinder som ADHD, eller har åsamkat sig skador utifrån långvarigt missbruk. De har ofta svårt att koncentrera sig.

– Det var en sådan kille som var med vid det här tillfället. Att se honom sitta helt stilla i en halvtimme var ju helt nytt för mig. Han var alltid väldigt aktiv och studsade alltid runt på avdelningen, men han hade hittat något i den här meditationen som gjorde att han kunde sitta stilla, säger Lilljegren.

Meditationen ger deltagarna nya verktyg. De får hjälp att tänka lite annorlunda och kanske lär sig att stoppa sig själva innan de agerar. De får sätt att justera sitt beteende så att de inte hamnar i dåliga situationer hela tiden.

– Det är klart, det faller ju olika ut hos olika klienter men för några så fick det ju en väldig genomslagskraft och mycket påverkan, säger Lilljegren.

Kursledaren Pake Hall från Göteborgs zen-center tycker att fängelset är en fantastiskt bra miljö att sitta och meditera i.

– Miljön är ju jättesvår. Men det som blir tydligt är att det verkar som att man behöver möta sina egna mörka sidor. De kommer fram när man sitter inlåst och inte kommer någonstans. Det finns  också tid för praktik. Det är på många sätt som ett kloster.

Hall känner en koppling till människor som far illa. Han har ofta hamnat i arbeten där det finns människor med en social problematik som är på gränsen mellan vad som fungerar i samhället och vad som inte fungerar, berättar han. Han har jobbat på behandlingshem och med ungdomar som har det svårt i skolan, svårt med sociala kontakter och svårt på andra sätt.

När han själv började meditera på allvar kände han att det fanns något däri som han ville förmedla. Han tänkte på att de som sitter inlåsta och som skulle vara intresserade av meditation inte har tillgång till det.

Han gick med i ett amerikanskt nätverk som heter Prison Dharma Network, där han blev mentor för en ung man i USA som dömts till dubbel livstid för gängrelaterade mord, men som i fängelset blivit intresserad av att utöva i den buddhistiska skolan. Utbytet skedde genom brevväxling. Hall gick senare en kurs inom samma nätverk för att kunna leda en kurs som kallas ”Vägen till frihet”. Det är den kursen som Hall har lärt ut till intagna på svenska institutioner under benämningen ”mindfulness”.

Tanken med ”Vägen till frihet” är väldigt enkel, berättar han. Hela kursen är gjord för människor som sitter inlåsta.

– Man ifrågasätter om det verkligen är de här murarna som hindrar friheten eller om det är något annat som hindrar friheten? Vi kanske sitter i våra egna fängelser oavsett om vi är i Masthugget i Göteborg och kan gå ut när som helst på gatan eller om vi sitter bakom lås och bom på Kumlaanstalten. Vi kanske alla är fångna i våra begär och i våra aversioner och det här är en väg att jobba med det oavsett vilka omständigheter man befinner sig i, säger Hall.

Men borde man inte satsa på att hjälpa de personer som drabbats av de kriminellas gärningar istället?

– Jag tänker att det finns inget annat än offer i det här. Så fort vi begår en handling som åsamkar lidande i någon mening hos en annan människa så uppstår ett lidande hos den personen, men det uppstår också ett lidande hos oss själva när vi måste leva med effekterna av den handlingen, så det blir två offer tycker jag, inte bara ett.

Han säger att om man ska bryta mönstren som människor lever i, så är ett fängelse ett utmärkt ställe att göra det på. Där finns de som har djupa mönster av att skada sig själva och andra. Om man på något sätt underlättar för dem att stiga ur gamla hjulspår så kanske lidandet minskar hos såväl dem som andra.

Kursen innehöll 12 träffar. För att de intagna skulle motiveras lade man tillfällena mitt i arbetsveckan, så att de kunde välja att gå på mindfulness istället för att jobba. Varje träff varade i 1-1,5 timme och rymde såväl teori som praktik, enskilda samtal och att dela med sig av sina erfarenheter i grupp.

Kursen handlade om ämnen som medkänsla och kärleksfullhet, förlåtelse, acceptans och konflikthantering. Sedan hade internerna så kallad cellpraktik, den utövning som de själva ägnar sig åt i cellen.

– Man vet ju inte riktigt hur det ska landa in hos de här människorna. Man sår små små frön under de där korta, på vissa sätt ganska rumphuggna tillfällena. Det är en väldigt, väldigt tråkig miljö. Det är ett låst rum, där sitter vakter med så att det inte ska hända någonting. Det kommer nya in i gruppen hela tiden, det är människor som har otroligt svårt med rastlöshet och ångest, berättar Hall.

Fängelsets ”vi-och-dom”-kultur försvårade uppdraget lite. För internerna är det viktigt att inte vara sårbara, utan vara tuffa och ha status.

– När man gör en mindfulnesskurs där mycket handlar om att bara släppa taget och öppna upp – vad är det jag sitter med – så är det klart att gruppen blir ganska känslig. När man har gjort det några gånger så händer det någonting. Här finns en trygghet och här finns en container, här kan jag dela saker. Eller jag kan lyssna på när Pake berättar om någonting utan att komma med roliga kommentarer till grannen. När det kommer in nya som inte är så kända i gruppen så måste maskerna på varenda gång igen, mer eller mindre.

Att komma in som tredje part som mindfulnessinstruktör och förhålla sig neutral mellan fängelseledning, vakter och interner var lite trixigt, berättar Hall:

– Alla vill att man ska alliera sig med dem. Vakterna vill att man ska påverka internerna på ett speciellt sätt, det ska vara vissa saker som ”tycks och tänks fel” i rummet. Och när man utbyter med internerna efter meditationen – vad var det som kom upp, eller hur har du haft det idag? och de säger ”jamen de där j…a idiotvakterna som (…)”. Att inte hamna i att hålla med eller säga emot, och ändå kunna hålla det och vara med dem i det, utan att de känner att man tar avstånd ifrån dem eller dissar deras upplevelse… Det var väldigt intressant hur ofta det där spelet höll på.

Över det hela taget var projektet lyckat. Responsen från deltagarna i utvärderingen var positiv. En av dem skrev:

”Mitt huvud ser ut som en j…a pingismatch hela tiden, bollarna bara flyger och far och nu har jag fattat att jag inte behöver spela på de där bollarna!”

En annan beskrev hur han när en annan intern ”blängde på honom” i matkön, mindes vad han lärt sig på kursen och flyttade uppmärksamheten till fötterna istället för att ta till våld.

Det känns förstås jättekul. Det lilla man gör där sår små frön och de säger att det här är jättebra, det här vill jag ha mer av. Det var värt de timmarna att åka dit, säger Pake Hall.

via Meditation på svenska fängelser hjälper interner hantera vardagen

Skärmar försämrar barns sociala förmåga

26 augusti, 2014 kl. 13:42 | Publicerat i Barn, hållbar utveckling, IT, Telekom och Media, Kropp & Sinne, Samhälle, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , , , , ,


Leif Näslund

En ny studie visar att barn som inte varit i närheten av smartphones surfplattor och andra skärmar på fem dagar blir bättre på att läsa av andra människors känslor.

En studie utförd vid UCLA i Kalifornien, USA, visar att för mycket tid vid skärmar försämrar barns förmåga att interagera socialt. Enligt en av medförfattarna till studien, professor Patricia Greenfield, har vi intresserat oss för mycket av fördelarna med att använda digitala medier i undervisningen att vi glömt bort nackdelarna.

Professor Greenfield menar att för mycket användning av surfplattor minskar barns sensitivitet för emotionella uttryck vilket gör det svårare att förstå vad andra människor känner.

”När den personliga kontakten ersätts med interaktion via skärmar verkar de sociala förmågorna försämras”, skriver Greenfield.

Läs mer: Skärmar försämrar barns sociala förmåga – Nyheter | SVT.se

The Amazing Power of Your Mind

22 augusti, 2014 kl. 09:54 | Publicerat i Kropp & Sinne | Lämna en kommentar
Etiketter: ,


Att släppa det som varit

15 augusti, 2014 kl. 08:32 | Publicerat i Kropp & Sinne, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter: , , ,

Baylor University

Att förlåta sig själv för att ha skadat någon annan är lättare om man först gör bot. På det viset ger vårt inre själv ett ”moraliskt ok”, enligt en psykologiforskare vid Baylor University.

Studien som har publicerats i tidskriften The Journal of Positive Psychology, är betydelsefull eftersom tidigare studier visat att oförmågan att förlåta sig själv kan vara en orsak till depression, ångest, och ett försvagat immunförsvar, enligt forskarna.

”Ett av de hinder som människor möter när man försöker förlåta sig själv verkar vara att man känner sig moraliskt skyldig att hänga fast vid dessa känslor. De känner att de förtjänar att må dåligt. Vår studie visade att genom att göra gott (bot) ger oss tillåtelse att släppa taget”, säger forskaren Thomas Carpenter, doktorand i psykologi vid Baylor College of Arts and Science, i ett uttalande.

Forskningen har baserats på två studier. I den första ingick 269 deltagare som fick berätta om olika försyndelser de begått, allt från kärlekssvek till fysisk skada eller skadligt förtal. I den andra studien deltog 208 personer som tillfrågades om hur de såg på en särskild hypotetisk felgärning.

I den första studien tillfrågades deltagarna i vilken grad de förlåtit sig själva för sin felgärning; hur mycket de hade försökt att gottgöra såsom att be om förlåtelse; hur mycket de kände att den andra personen hade förlåtit dem; och hur mycket de ansåg självförlåtelse som moraliskt riktigt.

Ju mer de försökte gottgöra, desto mer kände de att självförlåtelse var moraliskt tillåtet. Dessutom verkade också ett erhållande av förlåtelse hjälpa människor att känna att det var okej.

Forskarna ansåg att en begränsning i den första studien var att felgärningarna varierade från person till person.

För att ytterligare testa sina hypoteser använde de sig i den andra studien av ett standardiserad hypotetisk brott – att inte ta på sig skulden för den handling som orsakat att en vän fått sparken från sitt jobb.

Denna studie visade liknande resultat som den första, även om det till skillnad från den första studien visade sig att få förlåtelse från någon annan hade endast lite effekt på huruvida man kunde förlåta sig själv.

Forskningen visade också att ju skyldigare en person kände sig och ju allvarligare felgärningen var, desto mindre var sannolikheten att han eller hon kunde förlåta sig själv.

Gottgörelse verkade också hjälpa människor att förlåta sig själva genom att den minskade skuldkänslorna. Dessutom visade studien att kvinnor i allmänhet var mindre benägna till att förlåta sig själva än män.

Självförlåtelse kan vara ett ”moraliskt tvetydigt territorium”, enligt forskarna  och ”individer kan ibland tro att de förtjänar att fortsätta att betala för sina oförrätter.” Men genom gottgörelse kan de få möjlighet att förändra situationen.

via Att släppa det som varit

Relaterade artiklar

Osjälvisk kärlek stänger av hjärnans behov av belöningar

28 februari, 2014 kl. 08:22 | Publicerat i Andlighet, Kropp & Sinne, meditation, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter:

Bill Hathaway
Yale University

Romantisk kärlek tycks aktivera samma områden för belöningar i hjärnan som aktiveras av kokain. Men ny forskning visar att osjälvisk kärlek, en djup och genuin önskan om andras lycka, i själva verket stänger av hjärnans centrum för belöningar.

”När vi verkligen osjälviskt önskar andras välbefinnande blir vi inte upphetsade på samma sätt som när någon vi är kär i skickar ett twittermeddelande, för det handlar inte alls om oss”, säger Judson Brewer, biträdande professor vid Yale University, numera vid University of Massachusetts.

Enligt tidskriften Brain and Behavior blir de neurologiska gränserna mellan dessa två typer av kärlek tydliga i fMRT-skanningen (Funktionell magnetresonanstomografi) hos  vana utövare av meditation.

Hjärnans belöningscentrum, som starkt aktiveras av den älskade personens ansikte (eller bilden av kokain), är nästan helt avstängt när en meditationsutövare instrueras att tyst upprepa meningar som ”Må alla varelser vara lyckliga”.

Sådana meditationer som stärker medvetandet är en huvudbeståndsdel i buddhismen och praktiseras nu allmänt inom stressreduceringsprogram i väst.

Lugnet i denna osjälviska kärlek till andra – som sådana religiösa gestalter som Moder Teresa eller Dalai Lama är exempel på – är en diametral motsats till den ångest som orsakas av bråk mellan två älskare eller när man är ifrån varandra en längre tid. Och de har sina egna belöningar.

”Avsikten med denna metod är att specifikt främja osjälvisk kärlek, man bara sänder ut den och man är inte ute efter något eller vill ha något i gengäld”, säger Brewer.

”Om du undrar vari  belöningen ligger för att man är osjälvisk, tänk då bara på hur det känns när du ser människor hjälpa varandra eller när du håller dörren öppen för någon nästa gång du går in på ett café.”

Källa: Yale University
Ursprungligen publicerad på www.futurity.org

via Osjälvisk kärlek stänger av hjärnans behov av belöningar

Mer i detta ämne:

Nästa sida »

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.