GOTT NYTT ÅR 2015! Ett år med sinnesfrid, utan längtan?

31 december, 2014 kl. 13:57 | Publicerat i Andlighet, dagens citat, Kropp & Sinne | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , ,


Längta inte efter det du inte behöver

av

Jag har en vän som längtar efter barn. Och en vän som längtar efter att barnen ska flytta hemifrån. Och en vän som längtar efter den stora kärleken. Och en vän som längtar efter att ”den stora kärleken” ska skärpa till sig lite, sluta kolla så mycket på TV och prata med henne.

Människor får leva som de vill, så jag brukar undvika att ge oönskade råd. Men inom mig tänker jag; Längta inte efter det du inte behöver. Sluta med det nu! Det är ett säkert sätt att upprätthålla missnöjet i livet. Känslan av att inte riktigt vara där, känslan av att det är nåt som fattas. ”Om bara det här händer så kommer allt bli bra…” Många människor lever så till dödsögonblicket.

Om du så skulle få allt som du längtar efter, så skulle inte särskilt mycket förändras. Det längtande tillståndet är ett särskilt sinnestillstånd som i sig är konstant.

Du skulle då börja längta efter att barnen skulle vara lite mindre krävande och att du hade mer tid eller att det inte skulle vara så tyst när barnen var utflugna eller att ”den stora kärleken” skulle bete sig och vara lite annorlunda eller att du hade nåt mer givande att prata om med henne/honom efter att TVn stängts av.

Det längtande tillståndet är ett alldeles eget sinnestillstånd. All längtan bort från det som är, är ett förnekande av nuet, ett förnekande av livet, av verkligheten. Och det gör dig olycklig.

Läs mer: Längta inte efter det du inte behöver

Scientific Proof for Karma? York U Study Finds Small Acts of Kindness Have Big Impact on Emotional Well-Being

16 september, 2014 kl. 10:06 | Publicerat i Andlighet, Kropp & Sinne, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , ,

York University

TORONTO, May 17, 2011 – Practicing small acts of kindness will make you a happier person, and the boost in mood stays with you for months, according to research out of York University.

More than 700 people took part in a study which charted the effects of being nice to others, in small doses, over the course of a week. Researchers asked participants to act compassionately towards someone for 5-15 minutes a day, by actively helping or interacting with them in a supportive and considerate manner. Six months later, participants reported increased happiness and self-esteem.

“The concept of compassion and kindness resonates with so many religious traditions, yet it has received little empirical evidence until recently,” says lead author Myriam Mongrain, associate professor of psychology in York’s Faculty of Health. “What’s amazing is that the time investment required for these changes to occur is so small. We’re talking about mere minutes a day,” she says.

Participants’ levels of depression, happiness, and self-esteem were assessed at the study’s onset, and at four subsequent points over the following six months; those in the compassionate condition reported significantly greater increases in self-esteem and happiness at six months compared to those in the control group.

So why does doing good for others make us feel good about ourselves?

Read more: Scientific proof for karma? York U study finds small acts of kindness have big impact on emotional well-being | York Media Relations

Meditation på svenska fängelser hjälper interner hantera vardagen

9 september, 2014 kl. 06:59 | Publicerat i Andlighet, Kropp & Sinne, Samhälle | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , ,


Susanne W Lamm
Epoch Times

Högsboanstalten är en behandlingsanstalt för narkomaner. De lät internerna prova på meditation – eller ”mindfulness” – som ett komplement till de behandlingsprogram som ska hjälpa fångarna att leva ett normalt liv efter att de släppts ut. Metoden som användes kallas ”Vägen till frihet”.

Kriminalvårdsinspektör Ulrika Lilljegren, som jobbade som enhetschef på Högsboanstalten vid tillfället säger att man upplever att de intagna blir mer mottagliga för övriga behandlingsprogram om de får lära sig exempelvis meditation eller yoga.

Hon berättar att de har ganska många intagna som har antingen neuropsykiatriska funktionshinder som ADHD, eller har åsamkat sig skador utifrån långvarigt missbruk. De har ofta svårt att koncentrera sig.

– Det var en sådan kille som var med vid det här tillfället. Att se honom sitta helt stilla i en halvtimme var ju helt nytt för mig. Han var alltid väldigt aktiv och studsade alltid runt på avdelningen, men han hade hittat något i den här meditationen som gjorde att han kunde sitta stilla, säger Lilljegren.

Meditationen ger deltagarna nya verktyg. De får hjälp att tänka lite annorlunda och kanske lär sig att stoppa sig själva innan de agerar. De får sätt att justera sitt beteende så att de inte hamnar i dåliga situationer hela tiden.

– Det är klart, det faller ju olika ut hos olika klienter men för några så fick det ju en väldig genomslagskraft och mycket påverkan, säger Lilljegren.

Kursledaren Pake Hall från Göteborgs zen-center tycker att fängelset är en fantastiskt bra miljö att sitta och meditera i.

– Miljön är ju jättesvår. Men det som blir tydligt är att det verkar som att man behöver möta sina egna mörka sidor. De kommer fram när man sitter inlåst och inte kommer någonstans. Det finns  också tid för praktik. Det är på många sätt som ett kloster.

Hall känner en koppling till människor som far illa. Han har ofta hamnat i arbeten där det finns människor med en social problematik som är på gränsen mellan vad som fungerar i samhället och vad som inte fungerar, berättar han. Han har jobbat på behandlingshem och med ungdomar som har det svårt i skolan, svårt med sociala kontakter och svårt på andra sätt.

När han själv började meditera på allvar kände han att det fanns något däri som han ville förmedla. Han tänkte på att de som sitter inlåsta och som skulle vara intresserade av meditation inte har tillgång till det.

Han gick med i ett amerikanskt nätverk som heter Prison Dharma Network, där han blev mentor för en ung man i USA som dömts till dubbel livstid för gängrelaterade mord, men som i fängelset blivit intresserad av att utöva i den buddhistiska skolan. Utbytet skedde genom brevväxling. Hall gick senare en kurs inom samma nätverk för att kunna leda en kurs som kallas ”Vägen till frihet”. Det är den kursen som Hall har lärt ut till intagna på svenska institutioner under benämningen ”mindfulness”.

Tanken med ”Vägen till frihet” är väldigt enkel, berättar han. Hela kursen är gjord för människor som sitter inlåsta.

– Man ifrågasätter om det verkligen är de här murarna som hindrar friheten eller om det är något annat som hindrar friheten? Vi kanske sitter i våra egna fängelser oavsett om vi är i Masthugget i Göteborg och kan gå ut när som helst på gatan eller om vi sitter bakom lås och bom på Kumlaanstalten. Vi kanske alla är fångna i våra begär och i våra aversioner och det här är en väg att jobba med det oavsett vilka omständigheter man befinner sig i, säger Hall.

Men borde man inte satsa på att hjälpa de personer som drabbats av de kriminellas gärningar istället?

– Jag tänker att det finns inget annat än offer i det här. Så fort vi begår en handling som åsamkar lidande i någon mening hos en annan människa så uppstår ett lidande hos den personen, men det uppstår också ett lidande hos oss själva när vi måste leva med effekterna av den handlingen, så det blir två offer tycker jag, inte bara ett.

Han säger att om man ska bryta mönstren som människor lever i, så är ett fängelse ett utmärkt ställe att göra det på. Där finns de som har djupa mönster av att skada sig själva och andra. Om man på något sätt underlättar för dem att stiga ur gamla hjulspår så kanske lidandet minskar hos såväl dem som andra.

Kursen innehöll 12 träffar. För att de intagna skulle motiveras lade man tillfällena mitt i arbetsveckan, så att de kunde välja att gå på mindfulness istället för att jobba. Varje träff varade i 1-1,5 timme och rymde såväl teori som praktik, enskilda samtal och att dela med sig av sina erfarenheter i grupp.

Kursen handlade om ämnen som medkänsla och kärleksfullhet, förlåtelse, acceptans och konflikthantering. Sedan hade internerna så kallad cellpraktik, den utövning som de själva ägnar sig åt i cellen.

– Man vet ju inte riktigt hur det ska landa in hos de här människorna. Man sår små små frön under de där korta, på vissa sätt ganska rumphuggna tillfällena. Det är en väldigt, väldigt tråkig miljö. Det är ett låst rum, där sitter vakter med så att det inte ska hända någonting. Det kommer nya in i gruppen hela tiden, det är människor som har otroligt svårt med rastlöshet och ångest, berättar Hall.

Fängelsets ”vi-och-dom”-kultur försvårade uppdraget lite. För internerna är det viktigt att inte vara sårbara, utan vara tuffa och ha status.

– När man gör en mindfulnesskurs där mycket handlar om att bara släppa taget och öppna upp – vad är det jag sitter med – så är det klart att gruppen blir ganska känslig. När man har gjort det några gånger så händer det någonting. Här finns en trygghet och här finns en container, här kan jag dela saker. Eller jag kan lyssna på när Pake berättar om någonting utan att komma med roliga kommentarer till grannen. När det kommer in nya som inte är så kända i gruppen så måste maskerna på varenda gång igen, mer eller mindre.

Att komma in som tredje part som mindfulnessinstruktör och förhålla sig neutral mellan fängelseledning, vakter och interner var lite trixigt, berättar Hall:

– Alla vill att man ska alliera sig med dem. Vakterna vill att man ska påverka internerna på ett speciellt sätt, det ska vara vissa saker som ”tycks och tänks fel” i rummet. Och när man utbyter med internerna efter meditationen – vad var det som kom upp, eller hur har du haft det idag? och de säger ”jamen de där j…a idiotvakterna som (…)”. Att inte hamna i att hålla med eller säga emot, och ändå kunna hålla det och vara med dem i det, utan att de känner att man tar avstånd ifrån dem eller dissar deras upplevelse… Det var väldigt intressant hur ofta det där spelet höll på.

Över det hela taget var projektet lyckat. Responsen från deltagarna i utvärderingen var positiv. En av dem skrev:

”Mitt huvud ser ut som en j…a pingismatch hela tiden, bollarna bara flyger och far och nu har jag fattat att jag inte behöver spela på de där bollarna!”

En annan beskrev hur han när en annan intern ”blängde på honom” i matkön, mindes vad han lärt sig på kursen och flyttade uppmärksamheten till fötterna istället för att ta till våld.

Det känns förstås jättekul. Det lilla man gör där sår små frön och de säger att det här är jättebra, det här vill jag ha mer av. Det var värt de timmarna att åka dit, säger Pake Hall.

via Meditation på svenska fängelser hjälper interner hantera vardagen

Skärmar försämrar barns sociala förmåga

26 augusti, 2014 kl. 13:42 | Publicerat i Barn, hållbar utveckling, IT, Telekom och Media, Kropp & Sinne, Samhälle, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , , , , ,


Leif Näslund

En ny studie visar att barn som inte varit i närheten av smartphones surfplattor och andra skärmar på fem dagar blir bättre på att läsa av andra människors känslor.

En studie utförd vid UCLA i Kalifornien, USA, visar att för mycket tid vid skärmar försämrar barns förmåga att interagera socialt. Enligt en av medförfattarna till studien, professor Patricia Greenfield, har vi intresserat oss för mycket av fördelarna med att använda digitala medier i undervisningen att vi glömt bort nackdelarna.

Professor Greenfield menar att för mycket användning av surfplattor minskar barns sensitivitet för emotionella uttryck vilket gör det svårare att förstå vad andra människor känner.

”När den personliga kontakten ersätts med interaktion via skärmar verkar de sociala förmågorna försämras”, skriver Greenfield.

Läs mer: Skärmar försämrar barns sociala förmåga – Nyheter | SVT.se

Att släppa det som varit

15 augusti, 2014 kl. 08:32 | Publicerat i Kropp & Sinne, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter: , , ,

Baylor University

Att förlåta sig själv för att ha skadat någon annan är lättare om man först gör bot. På det viset ger vårt inre själv ett ”moraliskt ok”, enligt en psykologiforskare vid Baylor University.

Studien som har publicerats i tidskriften The Journal of Positive Psychology, är betydelsefull eftersom tidigare studier visat att oförmågan att förlåta sig själv kan vara en orsak till depression, ångest, och ett försvagat immunförsvar, enligt forskarna.

”Ett av de hinder som människor möter när man försöker förlåta sig själv verkar vara att man känner sig moraliskt skyldig att hänga fast vid dessa känslor. De känner att de förtjänar att må dåligt. Vår studie visade att genom att göra gott (bot) ger oss tillåtelse att släppa taget”, säger forskaren Thomas Carpenter, doktorand i psykologi vid Baylor College of Arts and Science, i ett uttalande.

Forskningen har baserats på två studier. I den första ingick 269 deltagare som fick berätta om olika försyndelser de begått, allt från kärlekssvek till fysisk skada eller skadligt förtal. I den andra studien deltog 208 personer som tillfrågades om hur de såg på en särskild hypotetisk felgärning.

I den första studien tillfrågades deltagarna i vilken grad de förlåtit sig själva för sin felgärning; hur mycket de hade försökt att gottgöra såsom att be om förlåtelse; hur mycket de kände att den andra personen hade förlåtit dem; och hur mycket de ansåg självförlåtelse som moraliskt riktigt.

Ju mer de försökte gottgöra, desto mer kände de att självförlåtelse var moraliskt tillåtet. Dessutom verkade också ett erhållande av förlåtelse hjälpa människor att känna att det var okej.

Forskarna ansåg att en begränsning i den första studien var att felgärningarna varierade från person till person.

För att ytterligare testa sina hypoteser använde de sig i den andra studien av ett standardiserad hypotetisk brott – att inte ta på sig skulden för den handling som orsakat att en vän fått sparken från sitt jobb.

Denna studie visade liknande resultat som den första, även om det till skillnad från den första studien visade sig att få förlåtelse från någon annan hade endast lite effekt på huruvida man kunde förlåta sig själv.

Forskningen visade också att ju skyldigare en person kände sig och ju allvarligare felgärningen var, desto mindre var sannolikheten att han eller hon kunde förlåta sig själv.

Gottgörelse verkade också hjälpa människor att förlåta sig själva genom att den minskade skuldkänslorna. Dessutom visade studien att kvinnor i allmänhet var mindre benägna till att förlåta sig själva än män.

Självförlåtelse kan vara ett ”moraliskt tvetydigt territorium”, enligt forskarna  och ”individer kan ibland tro att de förtjänar att fortsätta att betala för sina oförrätter.” Men genom gottgörelse kan de få möjlighet att förändra situationen.

via Att släppa det som varit

Relaterade artiklar

Gör gott för kropp och själ

28 maj, 2013 kl. 07:06 | Publicerat i Andlighet, Kropp & Sinne, Mat, meditation, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , , , , ,

Rödbetor kan sänka blodtrycket

Susanne Larsson
Epoch Times

Rödbetor innehåller ämnet nitrat som har visat sig påverka blodtrycket gynnsamt, enligt en studie som utförts av brittiska forskare. Nitrat tas upp via rötter från jorden och har betydelse för grönsakernas tillväxt.

Forskare vid Queen Mary, University of London, har undersökt effekten på blodtrycket vid intag av nitrat hos råttor och deras forskningsfynd har sedan bekräftats i en liten studie med 15 patienter med högt blodtryck, rapporterar Medical News Today.

via Rödbetor kan sänka blodtrycket – Epoch Times

Druvor gör gott för kroppen

Susanne Larsson
Epoch Times

Druvor är inte bara gott, nya forskningsrön visar att druvor i dieten kan skydda mot hjärt-kärlsjukdomar och diabetes.

De nya forskningsrönen som nyligen presenterades vid Experimental Biology conference i Boston i USA, visar att druvor i kosten kan skydda mot organskador som kan uppstå vid metabola syndromet – ett samlingsnamn för en rad sjukdomstillstånd kopplade till att kroppens ämnesomsättning och cirkulation är störda.

…// Tänk på att välja ekologiskt odlade vindruvor eftersom druvor är hårt besprutade och kan innehålla spår av en rad olika bekämpningsmedel.

via Druvor gör gott för kroppen – Epoch Times

Grönområden får oss att må bra

Susanne Larsson
Epoch Times

Visst mår vi bra av att vistas i naturen. Nu bekräftar en ny studie att parker, trädgårdar och grönområden har en välgörande effekt på människors välbefinnande.

Forskare vid University of Exeter har undersökt data från 5 000 brittiska hushåll och 10 000 vuxna personer.

Deltagarna i studien ombads rapportera om sin psykiska hälsa då de flyttade runt mellan åren 1991 och 2008 för att bedöma grönområdens effekt på välmående.

Forskaren Mathew White
och hans kollegor vid European Centre for the Environment and Human Health såg att personerna rapporterade att de upplevde mindre stress och högre tillfredsställelse i tillvaron när de bodde i ”gröna områden”.

via Grönområden får oss att må bra – Epoch Times

Tänka snälla tankar gör susen för hälsan

Susanne Larsson
Epoch Times

Vi mår bra av att vara snälla och att ha goda relationer. Medkänsla stimulerar vagusnerven vilket medför positiv effekt för viktiga funktioner i kroppen, visar en ny studie som gjorts av amerikanska forskare.

I studien som letts av Barbara Fredrickson, professor i psykologi vid universitetet i North Carolina, Chapel Hill, deltog 65 personer, där samtliga var personal vid universitetet.

Hälften av deltagarna fick tillsammans i en timme om dagen under sex veckor träna sig i en meditationsmetod som fokuserar på medkänsla, och att tänka goda tankar om sig själv och andra.

via Tänka snälla tankar gör susen för hälsan – Epoch Times

Hjärnforskning: Självbehärskning viktigare än fler matteprov

29 september, 2012 kl. 07:22 | Publicerat i Barn, Kropp & Sinne, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , , ,

Signerat – Susanna Birgersson.

Har du hört talas om marshmallowtestet? Sätt en fyraåring framför ett bord. Lägg en godisbit framför barnet och säg att det är okej att äta upp den men att om barnet väntar i tio minuter får han eller hon i stället två godisbitar. Vad händer?

James Heckman, Nobelpristagare i ekonomi, utförde det här testet i stor skala. 20 år senare hade de barn som klarade av att vänta i tio minuter bättre utbildning och tjänade mer pengar.

Den amerikanske radiomannen Ira Glass berättar i senaste avsnittet av podradion ”This American life” om forskning kring barns lärande och vad som gör att de lyckas senare i livet; med utbildning, inkomst, relationer och liknande.

Bakgrunden är det amerikanska skolsystemet som är uppbyggt kring nationella prov från mycket tidig ålder. Men forskning visar alltså att icke-kognitiva förmågor som impulskontroll, självförtroende och uthållighet är väl så viktiga för hur livet sedan artar sig.

Problemet är att hjärnan hos barn som växer upp under stökiga förhållanden, kanske med inslag av hot och våld, rent fysiskt formas till att ständigt vara inställd på flykt eller försvar. Det påverkar utvecklingen av de icke-kognitiva förmågorna negativt. Det säger sig självt att det är svårt att lära barn och ungdomar division eller grammatik om deras hjärna är förprogrammerad att hantera konfliktsituationer. Något många lärare kan vittna om.

Den goda nyheten är att icke-kognitiva förmågor kan tränas upp. Genom övningar, mentorskap och ett tydligt budskap om elevens förmåga att ta kontrollen över sin framtid kan hjärnan programmeras om.

Läs mer: Hjärnforskning: Självbehärskning viktigare än fler matteprov – DN.SE

Vår mänskliga natur och djupare livsmönsters makt i våra liv

24 september, 2012 kl. 09:31 | Publicerat i Andlighet, dagens tankar, Kropp & Sinne | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , , ,

Nedanstående artikel är intressant ur flera perspektiv, detta måste vara ett exempel på manlig bulimi och anorexia. För hur går ren tanke och ren kropp ihop med att röka kopiösa mängder cigarrer och att förtrycka och kontrollera? En ren tanke skänker istället frihet.

Ska vi komma över missbruk i olika former handlar det om att hela djupare mönster inom oss och förstå den mänskliga naturen vi har, vi kan inte fly in i någon slags andlighet med hjälp av yttre medel som ska tukta oss. Det håller inte i längden då det inre inte är omvandlat utan bara tuktat och förtryckt.

Om man vill veta mer om sig själv och sina djupare mönster som styr en, omedvetet många gånger, så kan jag rekommendera ”Lev som du vill och inte som du lärt” av Jeffrey E. Young.

Lord Byrons förfäran inför den feta kroppen

Av Magnus Västerbro

Lord Byron, sinnebilden för den späda och eteriska poeten, hade i själva verket en stark benägenhet för fetma. Tanken om att en skarp själ kräver en tuktad kropp kom att prägla hela hans liv. Redan Sokrates varnade för fetma.

George Gordon Byron, mer känd som lord Byron, var det tidiga 1800-talets absoluta kändis, i varje fall i Storbritannien. Han var sinnebilden för en romantisk poet, blek, späd, eterisk. Ren tanke, ren känsla; i det närmaste ingen kropp.

Men i själva verket förde han en livslång kamp mot sin egen fysiska form. Byron hade nämligen vad han själv beskrev som ”en nästan morbid benägenhet att bli fet”. Vilket förfärade honom, då han såg feta människor som slöa, tröga, dumma. Därför började han redan som student i Cambridge att följa en strikt diet, bestående av kex och sodavatten, eller potatis dränkt i vinäger. Dessutom gick han gärna klädd i flera lager tjocka ullkläder, för att svettas bort de förhatliga kilona. Allt detta varvat med riktiga matorgier, som ofta avslutades med en dos bittersalt, för de praktiska kräkningarnas skull.

Besattheten vid vikten följde Byron genom livet. Under sin omtalade vistelse i Villa Diodati vid Genevesjön, där han umgicks med några av sin tids mest omtalade författare, tuktade Byron hårt sin kropp.

Till frukost: en tunn skiva bröd och en kopp te. Mitt på dagen: några grönsaker, och en flaska kolsyrat vatten spetsat med en gnutta vin. På kvällen: en kopp grönt te, utan mjölk eller socker. För att dämpa hungerkänslorna rökte den unge lorden kopiösa mängder cigarrer.

Den strikta dieten gav resultat. Hos vinhandlaren Berry Bros & Rudd i London fanns en personvåg som lord Byron använde flitigt. Butikens arkiv visar att den 1,80 meter långe Byron vägde 88 kilo när han första gången kom dit, arton år gammal. Fem år senare hade han gått ner 31 kilo.

Byrons bleka och tärda exempel spred sig. En doktor George Beard var oroad över romantikernas besatthet vid att äta lite, eller inte alls. ”Våra unga damer lever sina uppväxtår halvsvultna”, skrev han, ”allt för att undvika att väcka vämjelse hos lord Byrons lärjungar”.

Om detta berättas i den brittiske medicinhistorikern Louise Foxcrofts nya bok, ”Caloriers & corsets, a history of dieting over 2 000 years”. Där visar hon med all önskvärd tydlighet att fetma är ett problem som följt mänskligheten genom historien.

I antikens Grekland såg läkarna den tjocka kroppen som urkällan till all slags sjuklighet. Därför var första ledet i all behandling att sätta patienten på diaita, diet. För Hippokrates, läkekonstens store pionjär, innebar detta en strikt kosthållning, kombinerat med riklig motion. Var patienten riktigt fet rekommenderades även regelbundna kräkningar.

Vid ungefär samma tid varnade filosofen Sokrates, som själv ska ha varit en riktig tjockis, för att överdrivet ätande skapade begär även efter annan slags lyx. Denna okontrollerade girighet skulle i sin tur ge upphov till ett orättvist samhälle, vilket i slutändan orsakar krig. Vad man äter, och hur man äter, var med andra ord inte en personlig angelägenhet. Att äta balanserat sågs som ett tecken på det slags självkontroll som är en förutsättning för ett välfungerande samhälle.

Redan då var för övrigt den koppling som Byron senare gjorde etablerad. För att själen ska vara skarp måste även kroppen vara det. Dessutom, vilket både Platon och Xenofon slog fast; den feta mannen är ju så fruktansvärt ful!

Under århundradena före och efter Kristi födelse lanserades den ena dieten efter den andra. Det alla var överens om var att den feta människan i grunden måste ändra sin livsföring. Äta mindre och röra sig mer, helt enkelt.

Med kristendomen blev fetman än mer problematisk. Den som äter för mycket njuter för mycket av det världsliga, och tänker därmed för lite på Gud. Frosseri är också tvilling med en om möjligt ännu värre synd – lustan.

Läs mer: Lord Byrons förfäran inför den feta kroppen – DN.SE

Moderskärlek påverkar barnets hjärna positivt

23 september, 2012 kl. 11:53 | Publicerat i Barn, Kropp & Sinne, Samhälle, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , , , ,

Susanne Larsson
Epoch Times

En ny studie visar att stödjande och kärleksfull fostran under barnets tidiga år kan påverka barnets hjärna positivt, rapporterar The Times of India.

En studie som gjorts av barnpsykiatriker och neuroforskare vid Washington University School of Medicine i St Louis visar att det finns ett samband mellan kärleksfull omvårdnad och förändringar i barnets hippocampus, ett område i hjärnan som har betydelse för inlärning, minne och stresshantering.

”Den här studien bekräftar något som verkar vara intuitivt, vilket är precis hur viktiga vårdande föräldrar är för att skapa anpassningsbara människor”, säger en av forskarna Joan L. Luby till The Times of India.

”Jag tror att de konsekvenser det får för folkhälsan visar att vi ska ägna mer uppmärksamhet åt föräldraskapet och som samhälle göra vad vi kan för att främja de färdigheterna eftersom det är uppenbart att föräldraskapet har mycket, mycket stor påverkan på senare utveckling.”

I studien deltog barn i åldrarna sju till tio år som tidigare varit med i en studie om depression som forskarna inlett för ungefär tio år sedan. Barnen var då i åldrarna tre till sex år och i studien ingick både barn med symtom på depression eller andra psykiska störningar men även helt friska barn.

I en del av studien observerades och videofilmades barnen tillsammans med en förälder under en situation då barnen ombads vänta till föräldern avslutat en uppgift innan barnet fick öppna en present.

Hur väl föräldern lyckades stödja barnet under den stressande situationen värderades av bedömare som inte visste något om barnets hälsa eller föräldrarnas temperament.

När forskarna sedan scannade barnens hjärnor såg man att de barn som inte uppvisat symtom på depression och som fått en kärleksfull omvårdnad hade en tio procent större hippocampus än de barn som inte fått det.

Forskarna förklarar att det redan gjorts studier som visat på att en tidig närande miljö är viktig för barns hälsosamma utveckling, men att man då tittat på psykosociala faktorer eller skolprestationer. Det här är den första studien som betonar vikten av att en god fostran och stödjande föräldraskap verkligen ger konkreta anatomiska förändringar i hjärnan hos barnen.

Tidigare studier av råttor har visat att moderns omvårdnad, särskilt i form av slickande, framkallar förändringar i de gener som sedan producerar förändringar i receptorer som ökar storleken på hippocampus.

Även om 95 procent av föräldrarna i den aktuella studien var biologiska mödrar, tror forskarna att effekterna av en kärleksfull omvårdnad på hjärnan sannolikt är detsamma för alla vårdgivare vare sig de är pappor, mor- och farföräldrar eller adoptivföräldrar.

”Vi hittade ett mycket starkt samband mellan moderns vårdande och storleken på hippocampus hos de friska barnen”, konstaterar Luby.

Studien har publicerats online i Proceedings of National Academy of Sciences Early Edition.

via Moderskärlek påverkar barnets hjärna positivt – Epoch Times

Mer i detta ämne:

Buck – vilken bra dokumentär!

1 september, 2012 kl. 15:47 | Publicerat i Barn, Djurrättsfrågor, hållbar utveckling, Kropp & Sinne, Kultur, Samhälle | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , , , , , , ,

Dokumentären om Buck berörde mig verkligen. Vilken fin man det verkar vara; ärlig, mjuk och samtidigt fast och med en enorm känsla för andra varelser och speciellt då hästar eftersom han är en cowboy 🙂

Underbart att se denna samklang med en annan varelse och det är precis så det ska vara! Med allt och alla! Kan verkligen rekommendera den. Den går att se 26 dagar till.

Se den på SVT Play: Buck Brannaman har utvecklat en enastående, och mycket framgångsrik metod, att hantera och träna hästar. Den går ut på att kommunicera med hästarna med hjälp av ett lyhört ledarskap och utan straff. Till vardags reser han mellan rancher, där han lär ut metoden till hästägarna. Han tillbringar större delen av året på vägen, utan sin fru och sina döttrar. Bucks barndom var osäker. En missbrukande far misshandlade honom och hans bror, och de tvingades uppträda med allehanda tricks. Vändningen kom när en fotbollstränare, efter ha sett ärren på Bucks rygg och ben, hjälpte honom att komma vidare och få en fosterfamilj.

Tillsammans, men ensam?

12 juni, 2012 kl. 07:30 | Publicerat i IT, Telekom och Media, Kropp & Sinne, Samhälle, Teknik | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , , ,


Det här är ett mycket bra föredrag, jag hoppas att du tar dig tid att lyssna på det
🙂

Connected, but alone?


”As we expect more from technology, do we expect less from each other? Sherry Turkle studies how our devices and online personas are redefining human connection and communication — and asks us to think deeply about the new kinds of connection we want to have.

Sherry Turkle studies how technology is shaping our modern relationships: with others, with ourselves, with it.”

Full bio »

Psykologen Eva Rusz: Förskola före två års ålder kan skada barn

29 maj, 2012 kl. 14:08 | Publicerat i Barn, Kropp & Sinne | Lämna en kommentar
Etiketter: , , ,

Psykologen Eva Rusz: Brist på närhet kan ge allvarligare men än barn-
fattigdom

Eva Rusz

Vi måste öka vår kunskap om vad som skapar välbefinnande och psykisk hälsa hos våra småbarn. Brist på prylar utgör inte samma hot mot ett barns hälsa som bristen på känslomässig närhet. Moderna föräldrars självförverkligande får inte gå före barnens grundläggande känslomässiga behov.

Dagens barn har bytt roller med sina föräldrar. Många småbarn måste i dag själva söka upp sina föräldrar för att kunna ”tanka” eller ”docka” närhet. De får passa på när föräldrarna kan slita sig från jobbet, karriären eller träningspassen.
Om våra barn inte ges möjlighet till att etablera en trygg och stabil anknytning under de första två levnadsåren riskerar de att drabbas av olika känslomässiga problem, exempelvis oförmåga att skapa och vidmakthålla vuxna kärleksrelationer. Det kan även ge upphov till dålig självkänsla, ångesttillstånd och en ökad psykisk sårbarhet.

När ett barn har fötts i dag är en av de mest förekommande  tankarna hos föräldrarna: ”När kan det börja på dagis”? Vi tänker automatiskt i termer av att vi skall låta andra ta hand om barnet i stället för att fråga oss hur vi som nyblivna föräldrar skall bete oss för att tillgodose vårt barns behov. I vårt land finns sen länge en spridd uppfattning om att barn behöver socialiseras så snabbt som möjligt. Detta är felaktigt: ett litet barn behöver inte socialiseras! Det är först vid tvåårsåldern som den processen behöver starta. För att denna process skall kunna ske på ett tillfredsställande sätt behöver barnet före två års ålder ha optimal tillgång till mamma och pappas trygga hamn. Föräldrarnas känslomässiga närhet, intoning och omvårdnad är avgörande.

Läs mer: Psykologen Eva Rusz: Förskola före två års ålder kan skada barn | Debatt | Aftonbladet

Min kommentar: Jag skulle vilja säga att det ger olika slags men, och vilket är värst? Att bli emotionellt handikappad eller lättare mentalt utvecklingsstörd som man blir av näringsbrist?

Snällast vinner

25 mars, 2012 kl. 09:25 | Publicerat i Kropp & Sinne, Natur, Samhälle, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , , ,




Apforskare: Naturen gynnar snällhet och empati.

Malin Attefall – SVT Vetenskap

– Det är en gammal myt att den starkaste vinner genom att trycka ner andra, säger den världsberömde primatforskaren Frans De Waal.

Tvärtom gynnar naturen den som kan samarbeta och värna om sin grupp. Därför kan man se hur inte bara människor, utan även apor och till och med möss kan vissa empati.

Frans De Waal är en av den moderna psykologins och beteendevetenskapens superstjärnor och publiken applåderade högljutt, när han som en avslutning på AAAS-forskningmötet i Vancouver presenterade sin forskning.

Han har i åratal försökt hitta rötterna till människans moral och har sökt hos våra närmaste släktingar; schimpanserna. Fram till år 2000 var det inte många som tänkte i samma banor som honom. Naturen sågs som ond och hård. Bara de starka överlevde och det som skiljde ut människan från alla andra djur var att vi kunde lägga band på vår, i grunden onda, personlighet och upprätthålla någon sorts moral, menade forskarna. Men vid milennieskiftet började det svänga. Kunde det vara så att godhet faktiskt lönade sig och därför finns inom de flesta djurarter? Är altruism egentligen medfött hos alla?

Läs mer: Snällast vinner – vetenskap | svt.se

Relationen mellan barn och föräldrar är viktig för barns känslomässiga utveckling

22 mars, 2012 kl. 07:37 | Publicerat i Barn, Kropp & Sinne, Samhälle, Vetenskap | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , , ,

Stor undersökning i Irland visar på barns behov av goda relationer

Alan McDonnell
Epoch Times

En irländsk långtidsstudie av familjens roll för barns sociala och emotionella välbefinnande publicerade en rapport förra veckan. Rapporten lanserades av ministern för barn och ungdomsfrågor, Frances Fitzgerald, vid ett evenemang i Dublin Castle. Medan resultaten tyder på att 15 till 20 procent av de irländska barnen har betydande känslomässiga eller beteendemässiga problem, är dessa siffror i stort sett i linje med internationella siffror, enligt The Irish Times.

Studien ”Familjens roll för nioåringars sociala och emotionella utveckling” undersöker hur barn i Irland klarar sig i sin utveckling. Man undersökte sambanden mellan vad som händer inom familjen, såsom föräldraskap, kvaliteten på relationen förälder-barn, föräldrars depression och äktenskapliga tillfredsställelse och barns sociala och emotionella utveckling. Rapporten behandlar också i vilken utsträckning barns resultat varierar beroende på familjens struktur och sociala bakgrund.

Resultaten baseras på data från den första omgången av intervjuer med 8 500 nioåringar samt intervjuer med deras föräldrar, lärare och rektorer. Intervjuerna ägde rum mellan september 2007 och juni 2008.

De viktigaste resultaten var:

* Majoriteten av nioåringarna utvecklas väl utan några större sociala, känslomässiga eller beteendemässiga problem. Cirka 15 till 20 procent av barnen visade en hög grad av känslomässiga eller beteendemässiga problem.

* Flickor var mer benägna än pojkar att ha problem av känslomässig karaktär (som att känna sig oroliga eller ledsna), medan pojkar var mer benägna än flickor att ha problem av beteendekaraktär (som att slåss med andra eller vara hyperaktiva). I allmänhet hade pojkarna fler svårigheter totalt.

* Föräldrarnas typ av föräldraskap och kvaliteten på relationen till barnen hade samband med det sociala och känslomässiga resultatet. Barn vars föräldrar använt en auktoritär stil (en hög grad av kontroll i kombination med en låg nivå av stöd för barnet) hade det svårare, liksom barn vars föräldrar var försumliga (en låg nivå av kontroll i kombination med en låg nivå av stöd för barnet)

* Barn som upplevt många konflikter med sina mammor och pappor visade mer sociala och emotionella svårigheter.

* Närhet mellan mamma och barn var viktigt för flickors sociala och emotionella utveckling, men inte för pojkar. Graden av närhet mellan pappa och barn visade inte på några sociala och känslomässiga problem.

* Föräldrarnas psykiska välbefinnande och kvaliteten på relationen mellan föräldrar har betydelse för barnens sociala och emotionella utveckling. Konflikter mellan barn och föräldrar var fler i familjer där mamman eller pappan varit deprimerad och där föräldrarna var missnöjda med sin relation med varandra.

* Mammors depression och äktenskapliga tillfredsställelse var förknippade med barnens svårigheter, men detta berodde till stor del på en dominoeffekt på relationen mellan mor och barn. Pappors depression och äktenskapliga tillfredsställelse kunde inte direkt relateras till barnens svårigheter.

* Vissa medfödda
egenskaper hos barn gör dem mer sårbara socialt och känslomässigt än andra. Barn som är mycket känslosamma eller reagerar intensivt när de blir upprörda visar mer negativa resultat. Det är mer troligt att nioåringar med en kronisk sjukdom får fler sociala och känslomässiga problem.

* Barn i hushåll med ensamstående föräldrar och i ekonomiskt utsatta familjer visade högre grad av sociala och känslomässiga problem. Låg social och ekonomisk bakgrund eller att vara en ensamstående förälder kan försämra barnets sociala och känslomässiga utveckling. Dock är det som händer inom familjen tillsammans med barnets karaktärsdrag det viktigaste för barns sociala och känslomässiga utveckling.

I sitt tal vid lanseringen sade Frances Fitzgerald: ”Rapporten bekräftar vad vi redan vet. Kvaliteten på familjeförhållanden och faktorer i hemmet har enormt stor påverkan på barns utveckling. Bra föräldraskap är avgörande för barnens resultat och det är därför denna regering arbetar för att hjälpa föräldrarna så att deras barn får den bästa starten i livet”.

Rapportens författare,
Elizabeth Nixon, som är lektor i utvecklingspsykologi vid Trinity College i Dublin, sade: ”Barn visar individuella skillnader i risken att drabbas av sociala och känslomässiga problem. En del av denna risk kan bero på barnets personlighet, men vad som händer inom familjen spelar en mycket viktig roll. Kvaliteten på  relationen förälder och barn och särskilt barns  konflikter med föräldrarna är en betydande risk för deras psykiska välbefinnande. Barn kan även påverkas av andra saker som händer i familjen, såsom moderns depression, äktenskapligt missnöje och ekonomiska svårigheter, men barn kan ges en buffert från potentiellt negativ påverkan av dessa faktorer om en positiv relation mellan förälder och barn kan upprätthållas”.

Studien ”Att växa upp i Irland (Growing Up in Ireland)” är en statligt finansierad studie som följt utvecklingen av nästan 20 000 barn och deras familjer. 8 500 barn intervjuades vid nio och tretton års ålder och 11 100 småbarn deltog vid nio månaders och tre års ålder. Studien genomfördes av ett konsortium av forskare under ledning av Economic and Social Research Institute (ESRI) och Trinity College Dublin.

Mer information om studien på webbsidan

via Relationen mellan barn och föräldrar är viktig för barns känslomässiga utveckling – Epoch Times


Möt våren renare till kropp och själ

15 mars, 2012 kl. 09:33 | Publicerat i hållbar utveckling, Kropp & Sinne, Mat, Miljöfrågor, Natur | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , , , , ,

Redaktörens egna tips

Susanne Larsson
Epoch Times

Med vårens ankomst längtar vi efter förändring. Lika befriande som att göra en grundlig vårstädning är det att få rena kropp och sinne. Bestående välbefinnande uppnår man inte genom snabba metoder och dunderkurer utan det handlar om både mental och kroppslig rening och långsiktigt uppbyggande av hälsan.

Nyckelorden för att uppnå bättre hälsa är långsiktighet och helhetstänkande. En längtan efter att må bra kan vara en längtan efter att känna sig renare i både kropp och själ, det går hand i hand. Ibland börjar man med den mentala biten och når insikter som gör att man vill leva efter nya värderingar där ren mat och rena tankar blir viktiga. I en renare kropp och med ett renare sinne får sjukdomar svårt att få fäste.

Här följer tio tips som jag vill dela med mig av som passar bra den här tiden på året. Jag ser våren som en pånyttfödelse efter vinterns mörka tid. Vi människor förväntas vara lika aktiva året om men faktum är att vår fysiologi förändras under årstiderna och vårt behov av vila och återhämtning är större under vinterhalvåret. Vår kropp behöver också en annan föda vintertid,  mer lagad och värmande mat.

1) Unna dig att äta
så ren mat som möjligt. Lägg hellre en större slant på att handla svenskt kött men i mindre mängd än att köpa större mängder importerat kött till lägre pris. Snåla hellre in på godis och nöjen. Undvik besprutade grönsaker och handla ekologisk och gärna lokalproducerad mat. Hippokrates, känd som ”läkekonstens fader” i antikens Grekland, ansåg att mat är medicin. Ät varierat och ät inte mer än du behöver. Det finns forskning som visar på att onödigt stort kaloriintag snabbar på åldrandeprocessen. Lär dig mer om hälsosam mat och bli en krävande konsument.

2) Undvik alla onödiga
kemiska ämnen och elektronisk strålning så mycket det går. Ta inte mediciner i onödan. Låt förkylningen få läka ut av sig själv. Undvik starka rengöringsmedel, tvättmedel, sköljmedel och hygienprodukter. Tänk dig att du vill vara ren som en baby, både utvärtes och invärtes. Låt ditt sovrum vara en strålningsfri zon och tala inte i mobiltelefonen precis innan du går och lägger dig.

3) Tänk ”rent i alla sammanhang”. Undvik att titta och lyssna på det som är rått och oskönt. Försök hålla ditt sinne rent och fyll det i stället med sådant som är skönt och harmoniskt. Kanske har du aldrig tidigare läst klassiska romaner, lyssnat på klassisk musik eller njutit av att titta på skön konst, men det är värt att prova.

4) Bestäm dig för att
avfärda alla negativa tankar och sluta oroa dig. Det kan kännas svårt och ovant till en början men ta en dag i taget så blir det till slut till en vana. Att avfärda negativa tankar betyder inte att man godkänner allt som inte är bra men att man försöker att inte reagera lika starkt på det. Försök ta lättare på motgångar, se dem som möjligheter att lära sig av. Ha överseende med dina medmänniskor.

5) Lär dig mer om traditionella hälsometoder. Inom kinesisk traditionell medicin, Ayurveda och naturmedicin tar man hänsyn till hela människan. Enligt gammal visdom är meditation viktig för att uppnå god hälsa och inre harmoni. Ha tålamod, acceptera att det tar tid att lära sig släppa störande tankar. Prova på qigong eller yoga som är kraftfulla metoder för att uppnå bättre hälsa och välbefinnande.

6) Rör på dig varje dag och upptäck naturen. Kroppen behöver rörelse för att må bra. Pendla  med armarna och sträck ut ordentligt när du går. Sök dig ut i skog och mark när du har möjlighet. Naturen är spännande att upptäcka. Försök se den med andra ögon. Lär dig mer om växter och djur. Köp en kikare och fågelbok. Packa ryggsäcken med fika. Gör utflykter, vandra kort eller långt och gör dig hemmastadd i naturen. När du sitter inomhus och arbetar vid datorn ta ofta pauser, res på dig, rör på huvud, axlar och armar.

7) Lägg mer fokus på ditt inre liv. Upptäck dig själv. Lär känna dig själv och bli god vän med dig själv. Skriv dagbok, titta på gamla bilder och försök minnas vad du drömde om när du var barn. Reflektera mer över dina val du gör i det dagliga livet. Läs och inspireras av andra människors erfarenheter och hur de lyckats finna nya insikter i livet.

8) Sök dina rötter. Idag känner många människor sig rotlösa. Vi har snabba och ytliga kontakter med våra medmänniskor. Våra sociala medier har tagit överhanden för de mänskliga mötena. Vi har kanske flyttat långt ifrån vår hembygd för att få jobb. Våra rötter kan vi hitta igen om vi vill. Släktforska, besök dina gamla hemtrakter och sök upp gamla släktingar. Skriv ner minnen och spara. En dag kan det vara för sent att få svar på frågor om gamla anförvanter och hur det var förr.

Om du har flyttat till en ny plats, ta reda på mer om platsens historia och förankra dig där. Vi behöver en känsla av sammanhang för att må bra och känna oss trygga i en annars orolig värld.

9) Uttryck dig och ha roligt. Alla är vi bra på någonting, åtminstone kan vi träna upp en ny talang. Vi behöver inte bli duktiga men det är viktigt att få skapa något. Baka, laga gamla bilar, laga mat från grunden, sjunga i kör eller skriva dikter. Vi behöver i likhet med barnen få göra något roligt som inte är arbetsrelaterat.

10) Gör något gott för andra. Det är faktiskt bevisat att vi mår bra av att göra goda gärningar för andra. Det kan handla om att gå med i en välgörenhetsorganisation, hjälpa någon gammal eller rörelsehindrad person att få komma ut en stund på dagen, arbeta för mänskliga rättigheter i världen eller hjälpa grannen med snöskottning. Det viktigaste är att det handlar om oegennytta. Idag blir allt svårare att värva nya medlemmar till de ideella organisationerna. Kanske har vi blivit allt för upptagna med vår egen tillvaro så att vi glömmer bort att tänka på andra.

Susanne Larsson är legitimerad sjuksköterska med intresse för traditionella hälsometoder.

via Möt våren renare till kropp och själ – Epoch Times

Mer i detta ämne:


Nästa sida »

Blogga med WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.